Efter sveket |
Efteråt vaknar jag
med ångesten tung
som tusen stenar
i mitt bröst
och sorgen som en skör taggtråd
slingrad runt mitt häftigt rusande,
långsamt ruttnande hjärta
Hans kropp ligger bredvid mig
lika varm och stilla
som jag är kall och vild
ibland vänder han sig om
och viskar i sömnen
rör min hud så ömt,
han ser inte stanken
som fastnat.
Efteråt vaknar jag oftast
med fel (rätt!) kropp bredvid mig
men inuti finns bara du
och dina dofter
Efteråt vaknar jag
med ångest som krossar mig
och tanken på det hemska jag gjort
och hur rädd jag är
för att aldrig få göra det igen
.
|
| Kommentarer | | Intermezzo - 23 aug 16 - 04:04 | Jag vet hur det känns och mina tankar far till hur jag kände för snart ett år sen. Om det är ett råd jag kan ge: Välj alltid dig framför alla andra, men gör det med ömhet.
Dikten är förövrigt väldigt rörande och väldigt öppen och ärlig. Det gillar jag starkt. Min favoritdel var:
"Hans kropp ligger bredvid mig
lika varm och stilla
som jag är kall och vild"
&
"Efteråt vaknar jag oftast
med fel (rätt!) kropp bredvid mig
men inuti finns bara du
och dina dofter" |
|
|
|
