Hans och Hennes [del 20] |
- vilka va det där då? Frågade mamma när jag satt mig i bilen
- Nåra killar som jag troligen kommer gå med om jag kommer in.
- Va kul att du redan har hittat några nya kompisar då. Sa mamma och började sjunga på låten som gick på radion.
Hon körde ut från parkeringen och jag vinkade tillbaka till Killarna som viknade mot mig i bilen.
Mamma körde ut ur Stockholm och ner mot Örebro igen.
Jag tittade på landskapet som svischade förbi.
Jag tänkte på Peter och jämn förde honom, dom var läskigt lika varandra.
Samma hår, samma röst nästan, samma ansikts form. Jag rös till.
Undra om jag vågade berätta för Matte vad som hade hänt? Kanske var det förtidigt att berätta att en främmande kille kysst en i Stockholm när vi just bestämt oss för att bara vara vänner?
Jag kanske skulle berätta det för Miriell? Fast hon skulle inte förstå lika bra som Matte. Och Peter vad skulle jag göra med honom?
Jag vet att jag inte kan bli tillsammans med honom efter vad som hände på festen och det med Cissi, men det värsta är ju att han fortfarande gav dom blickarna som får mig att bli knäsvag.
Jag blundade och kände hur hela huvudet snurrade.
Jag somnade…
På kvällen satt jag med telefonen i knät och tittade på den, skulle jag ringa eller inte?
Jag tittade på den lilla papperslappen där Puttes telefonnummer stod.
Jag slog numret fort och satt luren mot örat jag hörde tre singnaler sen svara någon.
- jakobsson? Sa en djup bas stämma
- Hej jag undrar om Putte är där? Pep jag fram.
- Ja då vänta bara! PATRICK! Skrek personen i luren
- Vem äre? Hörde jag Puttes röst
- Vet inte nån som inte är fram skåne ialla fall. Sa bas stämman
- A Putte? Hörde jag Puttes röst i telefon, den lät helt annorlunda än i verkligheten.
- Hej det är Elena.
- Hej! Trodde aldrig du skulle ringa. Jag hörde att han var nervös.
- Jo men det gjorde jag.
- Du måste tro att jag är helt rubbad efter vad jag gjorde idag. Han skratta nervöst i luren.
- Ne då, jag vart mest förvånad. Sa jag och skratta lätt
- Så du tycker inte jag är ett miffo då?
- Nej då inte alls.
- Tur för mej! Sa han och suckade av lättnad så att det hördes i telefonen.
- Kanske det, va gör du då?
- Jag har precis kommit hem, tåget blev jätte försenat du då?
- Jag gör inte så mycket lyssnar lite på musik.
- Okok. Det vart helt tyst i luren.
- Du kanske undrar varför jag kysste dig idag? Frågade han tyst
- Haha jo det undrar jag.
- Jag körde på känsla, det kanske låter dumt men det var vad jag gjorde.
- Haha okej. Det lät lite underligt i mina öron. Så jag visste inte vad jag skulle svara.
- Förlåt jag kunde inte hjälpa det, du är så vacker, och dina ögon och ditt hår och ja allt. Han sa det hela väldigt snabbt i luren. Och det var tur att han inte var där för jag rodnade.
- Tack.
- Har du lust att träffas något i sommar? Du kan åka ner hit till Skåne och va här nån vecka, om du vill kan du väll ta med Lina.
- Visst det skulle va skit kul. Sa jag glatt i luren.
- Va bra! Ska vi prata lite mer om det när skolan slutat, asså vi kan prata innan också, men mer bestämma datum där. Till la han snabbt
- Visst, jag kan prata med Lina.
- Va bra!
- Men jag kan ringa dej nån dag här eller om du ringer, vill du ha mitt nummer?
- Visst.
- Mobil eller hem?
- Jag kan ta båda. Jag gav putte mina nummer.
- Va bra då hörs vi! Sa jag glatt
- Ja, och du Elena?
- Ja vad är det? Frågade jag
- Jag tror jag tycker om dig, men nu måste jag gå hejdå! Sa han och la på.
Jag satt där i sängen och lyssnade på tonen som ljöd i telefonen.
Han tyckte om mig…
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Jossann_ - 18 aug 06 - 08:31 | | great! | | Tuvalover - 22 jul 06 - 06:15 | | ohohho this is soo wonderful | spite_fire - 12 jul 06 - 01:28- Betyg:  | sååå gulligt
=) |
|
|
|
