På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn
Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk
visa alla   skicka in   forum   bloggar  medlemmar   bli medlem   logga in

Noveller

Kickstart my heart [m/m] - del 52
blir så glad av er som kommenterar! :D skulle vara kul om ni andra som uppenbarligen läser ville säga något också ;D det är både jättekul och en stor hjälp med respons på det man skriver :)

- kapitel 52

Nash såg till att i bästa mån undvika situationer där det skulle kunna bli lite för mycket närhet. Så enkelt var det. Det var precis det han hade gjort dom senaste dagarna och det var så det fortsatte. Kanske undvek han också att analysera Maddox efter tecken på om han förstod eller märkte. Eller självklart kunde han inte förstå. Om han märkte så måste Nash bara framstå som så himla konstig. Så konstig att han valde att inte ens nämna det. Vilket kanske var det bästa.
Ibland gick det ju bra. När dom ´bara var med varandra´ kändes allt så mysigt och bra. Ibland gick det bra med några kyssar. Han tyckte om det. Han älskade Maddox närhet. Men direkt det blev lite mer intensivt så slog paniken till. Varenda gång. Det var aldrig så att Seb tvingat honom till något så att det skulle ha kunnat vara förklaringen. Det hade inte alltid känts bra men det hade varit för att den andre aldrig fått honom att känna sig tillräcklig och så var det gångerna han påpekat något som inte var bra. Ändå så var det just vid sådana tillfällen – när kyssar övergick till djupare kyssar, när kyssar ledde till händer som tog sin in under kläder – som han freakade ut. Det hade varit det som gjort att han nästan brutit ihop med den där killen för så länge sedan, han vars ögon hade påmint honom om Sebs. Det var när han följt med Love hem och det hade känts så bra – tills att dom ramlat ner på sängen och den andres hand rört vid hans mage. Han hade trott att det skulle bli annorlunda med Maddox just för att allt hade känts så himla bra med honom. För att det hade blivit så bra. Från att bara ha beundrat honom på avstånd till att hamna i samma klass, till att få irriterade kommentarer slängda mot sig men ändå tro att det fanns någonting fint där bakom, till att bli indelade i samma projektarbetsgrupp, till att ha varit tveksam till om hela grejen skulle funka, till att ha blivit något som kunde liknas vid kompisar, till att verkligen, verkligen bli kompisar, till förvirrade kyssar och rodnande kinder, till förklaringar och nervositet, till spänning och något som kunde liknas vid kärlek.
Till att inte ens kunna klara av att vara nära.
Kanske behövde han bara lite mer tid på sig.

[16:17 sänt meddelande- gruppkonversation] Kan vi inte typ bara hänga med varandra ikväll? Känns som det var länge sen.
[16:18 nytt meddelande- Jasmin] Gärna :D Vi kan gå ut och äta någonstans? Eller köpa med. Vi kan vara hos mig, mamma och pappa är ändå iväg.
[16:19 sänt meddelande] det låter bra (:
[16:19 nytt meddelande- Jasmin] thai i stan?
[16:20 sänt meddelande] blir perfekt 8)
Han och Maddox hade setts tidigare under lördagförmiddagen innan han skulle träffa Jake på stan och när sedan Nashs mamma skulle iväg och jobba kändes det plötsligt så väldigt ensamt. Särskilt när han påminde sig om hur värdelös han var. För det var exakt så det kändes och han ville bara träffa dom som kände honom allra bäst för att.. bara vara.
[16:43 nytt meddelande- Elias] vi är hos min moster och hälsar på och jag vet inte hur länge vi blir kvar D: men hör av er när ni åker in till stan så kommer jag antingen dit eller direkt hem till Jas sen.
Håret ville inte alls göra som han ville när han en stund senare stod framför spegeln. Hur han än plattade och sprayade luggen så åkte den ned för långt och till sist hade han bara dragit upp huvan på den stora pierce the veil-tröjan och istället tagit itu med sminket. Maddox hade sagt att han kunde hänga med in till stan och fastän den där Jake säkert var en jätteschysst kille så kände han att han ville låta Maddox få skaffa sig sina egna kompisar utan att han la sig i. Oavsett vad Nash tyckte om hans kompisar i skolan så kunde det vara bra att ha någonting utanför också liksom. Och dessutom; om Jake var lik sin kompis Liam var Nash inte så säker på att han skulle ha passat in. Maddox hade den där lite kaxiga attityden naturligt vilket Nash inte var i närheten av att ha.
Precis som att nyss nämnda person vetat att han tänkte på honom kom det precis ett sms ifrån honom.
[17:32 nytt meddelande- Maddox] vad gör du? (: jag drog och gymmade med Jake efter fikan och det lutar nog åt att vi går ut ikväll med några av hans kompisar. Vill du hänga med?
[17:33 sänt meddelande] vad kul :D gör mig klar bara, ska äta med Jas och Elias och tänkte vara med dom ikväll, var länge sen vi träffades alla tre utanför skolan. Är det lugnt ändå?
[17:33 nytt meddelande- Maddox] ja men självklart, vi får väl gå ut nån annan gång (; men ha det så kul du också då 8) vi hörs väl senare eller imorn?
[17:34 sänt meddelande] såklart ^^
Han visste inte varför han kände sig så falsk mot Maddox plötsligt. Han hade inte ljugit om något och han längtade egentligen tills att dom skulle ses imorgon igen. Det var klumpen i magen som gjorde det. Den där jävla klumpen som inte ville lämna honom ifred.

”Heej.” Jasmin log stort mot honom innan armarna lades om honom och han kramade hårt tillbaks. Det kändes bara så väldigt bra med den bekanta parfymdoften och den vanligt glada rösten. Jas helt enkelt. ”Hur är det?”
”Bra”, nickade han med ett leende och drog upp dörren till restaurangen. ”Hur är det med dig?”
Jasmin såg ingående på honom när dom klivit in i värmen och väntade på att få bli placerade vid ett bord. ”Vad är det som är fel Nash..?”
”Det är ing-”
”Och säg inte att det inte är något. Du har fortfarande huvan uppdragen så av någon anledning är du inte nöjd med håret. Och är du inte nöjd med håret brukar du fixa tills att du är det. Och du har dessutom mer svart runt ögonen än du brukar ha.”
”.. Har jag?”
”Ja, och du är fortfarande jättesöt men jag vill fortfarande veta vad det är för något.”
Han borde väl ha förstått att hon skulle märka någonting men han hade inte väntat sig en sådan fullständig analys. Sminket var inte ens något han tänkt på men kanske stämde det. Kanske hade han velat gömma sig bakom det precis som han ibland gjorde bakom luggen.
”Hej, välkomna. Ett bord för två?” frågade den leende tjejen som kommit fram. Klädd i svarta byxor och en sidenblus dekorerad med något som såg ut som lotusblommor.
”Det kan hända att vi blir tre snart”, sa Jasmin varpå tjejen log igen och gjorde en gest åt dom att följa med. ”Då har jag ett bord åt er här. Skulle ni vilja börja med drycken eller beställa på en gång?”
Efter att ha vikt ihop menyerna var blicken tillbaks på honom. Inramad av svarta tjocka ögonfransar.
”Det känns bara som att du och Elias kanske hade rätt när ni oroade er för mig. Inte för att det är något som helst fel på Maddox men för att.. det är det på mig.”
”Men nej vad menar du Nash?” Hon såg oroligt på honom och lutade sig lite närmare över bordet.
Han ryckte på axlarna. ”Jag har uppenbarligen inte släppt Seb än..”
”För att du påminns om honom eller för att.. för du tycker väl om Maddox? Han har inte gjort något dumt?”
”Nej, nej inte alls. Han är jättefin. Jag tror inte att vi är.. tillsammans eller något för vi är nog försiktiga på olika sätt där tror jag. Men.. ja det är väl att jag påminns om allting. Det blir jobbigt direkt han kommer för nära. Jag oroar mig massa och ändå så vill jag inget hellre än att vara med honom. Och jag hör ju hur knäppt allt det här låter, det är nog bara något fel på mig..”
”Sluta säg inte så. Det är inget fel på dig. Men du har inte.. berättat något för honom om allt med Seb?”
Nash skakade på huvudet. ”Nej, jag har inte sagt att jag haft någon pojkvän eller så. Jag vill inte ta upp allt det.”
Jasmin nickade och såg lite ledset på honom. ”Har det känts så här hela tiden? För du har ju verkat så glad..”
”Nej det har kommit mer på sistone. Jag har ju tänkt på det tidigare, hur jag skulle klara av om det visade sig att Maddox inte var bra men.. Det fick jag ju motbevisat ganska snabbt. Såhär har det känts ett tag bara.” Ett tag som kändes alldeles för långt.
Dom avbröts av att deras mat kom in men Jasmin sträckte snart ut armen över bordet för att kunna krama om hans hand.
”Jag tror att det blir bättre Nash. Du kanske bara är rädd och det förstår jag, allt det där satte sig djupt och du har inte varit med någon på det här sättet förrän nu med Maddox. Men jag tror att det blir bättre.”
Han log tacksamt mot henne och tog upp sina bestick. ”Jag hoppas det..”
”Var det inte Elias som precis kom in? Jag tyckte jag såg hans mö-” Hon höjde handen och vinkade med ett brett leende och strax därpå kom Elias fram till dom; följd utav samma tjej som hade visat dom till bordet och som nu gav Elias en meny. Det tidigare lite deppiga humöret hade försvunnit ganska så snabbt efter att Elias hade fått in sin mat då han ´för skojs skull´ beställt en rätt med den högsta styrkan. Han hade nog aldrig sett någon svettats så mycket och som dessutom fortsatt hävda att det var jättegott. Han hade också viss förståelse för att dom andra gästerna möjligtvis tyckt att dom var något jobbiga då både han och Jasmin nästan legat vikta över bordet av skratt. Inte hade det blivit bättre när dom kommit ut heller då dom först tyckt att det sett ut som att det inte kommit några rökmoln från Elias mun som det gjorde från deras. Med den enda förklaringen att det måste bero på att han hade så sjukt het andedräkt.
”Ser ni nu då? Det kommer visst från mig också.” Elias blåste ut flera gånger och för folk som passerade såg det förmodligen ut som att han försökte lära sig vissla och misslyckades ganska rejält.
”Sluta”, kved Nash till och drog med fingertopparna under ögonen. ”Mitt smink kommer börja rinna.”

”Skit att det var så lång kö där då, det brukar det ju inte vara den här tiden”, sa Jake och knyckte till med nacken för att få några halvrufsiga bruna hårslingor ur ögonen.
”Det måste nästan ha varit något extra? Typ något band eller så?”
”Förmodligen. Men du, här då?” Jake stannade till utanför Lime och Maddox bet tag i läppen innan han drog en hand över nacken.
”Jag är liksom typ portad därifrån..”
”Skämtar du?”
”Tyvärr inte.” Han gav honom ett lite ursäktande leende varpå Jake flinade till.
”what the fuck, vad gjorde du?”
”Slogs lite kanske. Var ju självklart inte bara jag men det kan vara så att det var jag som tog mig in bakom bardisken och det blev inte så populärt..”
Jake skrattade högt till och drog en hand genom håret igen. ”Det kanske inte är så smart att Liam kommer ner också, ni skulle ju kunna ställa till lite kaos.”
”Jag har försökt undvika det sen jag flyttade hit..”, flinade Maddox tillbaks innan han nickade ned mot en gata. ”Det där stället då? Vet du om det är bra?”
Det hade känts kul att Jake velat träffas utanför gymmet och han var liksom enkel att umgås med. Givetvis hade Maddox sin vanliga mur av självsäkerhet uppe men det kändes inte som att han behövde anstränga sig så väldigt mycket. Inte alls som han först gjort med Leon och killarna. Kanske för att han inte kände lika stor press inför Jake. Han var inte någon på skolan och han hade dessutom inte hört ryktena. Varken dom sanna eller osanna. När han sedan undrat om han velat hänga med ut hade han inte direkt tvekat. Däremot hade det som vanligt inte riktigt blivit som planerat - det var sällan utekvällar blev det – och några utav killarna som först skulle med hade istället dragit iväg på någon fest. Liam hade i alla fall sagt att han skulle möta upp dom på stan och han hade mycket riktigt dykt upp på klubben för ett tag sedan.
”Tre öl då?” sa Jake och reste sig upp.
”Yes, du får med det själv va?” undrade Liam.
”Ja det är lugnt.”
”Vad var det du..” Maddox avbröt sig när två tjejer, klädda i nästan identiska svarta klänningar, kom fram till sofforna dom satt i och hans första tanke var att dom kände Liam. Men så verkade inte fallet vara.
”Hej, lugnt att vi sätter oss eller?” undrade den blonda utav dom och Liam nickade.
”Sure, fast du kommer inte att bli bjuden på någon drink av mig.”
”Jag kanske inte brukar låta killar bjuda mig heller”, log hon snett tillbaks och satte sig ned i soffan mitt emot medans brunetten tog plats bredvid Maddox.
”Vad heter du?”
”Maddox”, sa han med ett litet leende.
”Vad fint. Melina.” Hon drog en hand genom sina lockar och han försökte låta bli att höja på ögonbrynet åt dom onaturligt långa blåa naglarna. Lovisa hade också alltid haft fixade naglar men dom hade inte lika uppenbart varit fejkade. Automatiskt gled blicken vidare till hennes ögon och jodå, det var till 99% lösögonfransar. Hade hon bara ansträngt sig lite mindre hade hon säkert varit mycket sötare. Det verkade dröja för Jake att få köpa deras öl och det så kallade småsnacket med tjejerna var inte sådär jätteunderhållande. Medans Melina sa ´men eller hur´ i ungefär varannan mening så skrattade den blonda tjejen nästan hysteriskt. Liam såg lagom road ut- tills att han himlade med ögonen åt Maddox och flinande skakade på huvudet när hon inte såg.
”Kan vi inte dansa lite?” log Melina och drog upp sin svarta handväska på axeln innan hon reste sig upp. Självfallet hade det varit en fråga men hon såg inte ut att ha förväntat sig något direkt svar utan bara att han skulle följa med. Vilket han nog ärligt talat inte ens hade gjort om situationen varit annorlunda. Om han inte på sätt och vis hade varit med Nash vill säga. Dom var inte tillsammans och han kunde inte tänka sig att den blåhårige skulle ha varit det minsta emot att han dansade en tjej på krogen men.. Det kändes inte rätt. Och som sagt; han hade nog inte haft någon större lust annars heller.
”Nej alltså, det är nog lugnt för min del.. sorry?” Kanske att det sista lät något drygt men han hade inga väl inövade standardfraser för hur man skulle nobba på ett schysst sätt. Det var ingen skoldans dom var på liksom.
”Eh, jaha..” Hon drog på ett leende och vände sig sedan om mot sin blonda kompis. ”Lina. Kommer du?” Ett par höjda menande ögonbryn fick blondinen att snabbt komma på fötter och Liam vände sig roat om mot Maddox.
”Snyggt. Jag var på väg att dra till med någon brutalt ärlig kommentar om att sådana där skratt ger mig allergiutslag i öronen.”
Maddox skrattade hest till. ”Undra om hon hade skrattat åt det till och med då?”
”Förmodligen. Men du kanske har flickvän också förresten?”
”Nej det har jag inte.” Han tvekade något men fortsatte sedan. Killen hade ju ändå pojkvän själv – vad han visste i alla fall. ”Vi är väl inte tillsammans direkt men jag träffar en kille så. Ja Nash alltså, som var med i studion.”
”Jaha, okej! Vad nice. Han ville inte med ikväll eller?”
”Nej han skulle träffa några kompisar så. Men visst är du tillsammans med han, Andy?”
Det tidigare sneda leendet tycktes vilja dra iväg lite bredare när Maddox nämnt namnet och Liam nickade. ”Yes, men han har varit och spelat en fotbollsmatch i Göteborg och dom sover kvar. Jag blir så sjukt lätt rastlös så jag skulle inte palla att sitta i vår lägenhet helt själv ikväll liksom.”
”Den känslan känner jag igen”, flinade han.
”Var nära att göra en Maddox och hoppa över disken och fixa våran öl själv”, sa Jake och ställde ner en bricka på bordet. ”Vad snackar ni om?”
Liam såg roat mot Maddox med ett höjt ögonbryn innan han kastade en blick på Jake igen. ”Hoppat över bardiskar? Vi snackar pojkvänner, eller pojkvän och potentiell pojkvän, så du kan inte vara med”, retades han.
”Du är inte tillsammans med någon?” undrade Maddox och lyfte sitt glas för att ta en klunk.
”Jo men flickvän. Sarah.”
”Dom envisades typ i tre år med att dom bara var kompisar, skulle låtsas som att den andre var asdryg och så vidare. Så löjli-”
”Det kommer ju verkligen från rätt kille”, avbröt Jake med en utandning som mer lät som ett skratt. ”Han och Andy var typ fiender och Liam betedde sig ärligt talat som ett svin. Tills han äntligen kunde medge att han var kär i killen och.. Vi kanske inte ska dra hela historian men kort sagt så lyssna inte på Liam för han var tusen gånger värre.”
Maddox drog skrattande den långa luggen åt sidan och kunde inte påstå att dom inte var underhållande. Ännu lite bättre hade det varit om Nash också varit med men han kände redan nu att den här kvällen skulle fortsätta lika bra som den hittills hade varit.

”Nackdelen med det här är att man får jäkligt kladdiga fingrar”, flinade Elias och gnuggade händerna mot varandra i ett försök att få bort det kletiga. Jasmin hade letat efter popcorn när dom kommit hem till henne men istället hittat marshmallows. Och nu satt dom framför den öppna spisen och grillade just dom vita godisarna. Nash hade grillat det många gånger i kompisars trädgårdar, på fester och någon gång på stranden men inomhus var definitivt första gången.
”Kanske skulle funka jättebra som hårvax”, skämtade Jasmin samtidigt som hon reste på sig från golvet och alla filtar och kuddar dom spridit ut. ”Jag ska hämta papper. Vill ni ha vin förresten? Jag har en oöppnad flaska.”
”Visst, om du har börjat dricka vin igen så?”
”Hade jag haft en kudde i händerna hade jag kastat den på dig Elias, bara så att du vet. Jag var inte full, jag hade ätit för lite under dagen.”
”Jaja.” Elias viftade med handen och flinade sedan mot Nash när Jasmin gått ut i köket. ”Hennes röda hår passade mycket bättre med hennes temperament. Du..”, tillade han sedan och la huvudet på sned.
Nash hade hakan vilande mot dom uppdragna knäna och armarna lagda om dom – fortfarande med spettet i ena handen.
”Jag vill inte sabba det här ju..”
”Det kommer du inte göra. Du kan inte låta Seb vinna ännu mer, eller hur?”
”Nej men.. Du tyckte ju till och med att det var för tidigt?”
”Nej inte för tidigt på det sättet, jag tyckte först att det var en dum idèe att du skulle trassla in dig i något med Maddox för att det lät som att han skulle vara samma typ som Seb, då när du inte hade en aning om vem han var. Sen ville jag bara att du skulle vara försiktig, men jag har inte tyckt att det varit för tidigt om du skulle träffa någon du tyckte om och det kändes bra med.. Det värsta skulle ju ha varit om du stängt in dig i den där bubblan igen.”
Nash nickade tyst. Han hade velat chansa. Han hade gjort det och det hade känts bra.
”Jag hoppas det här är gott nu.. Nash, älsklingen.” Jasmin ställde ifrån sig glas och flaska på golvet innan hon satte sig på huk bredvid honom för att lägga armarna om honom.
”Försök att inte oroa dig, det kommer säkert kännas bättre snart”, sa Elias innan även hans armar gjorde dom sällskap. ”Kolla vilken söt gruppkram vi gjort nu.”
Nash kunde inte hålla tillbaks det låga skrattet och han kramade tillbaks innan han drog luggen åt sidan. ”Tack. Jag ska försöka att inte deppa något mer ikväll nu. Jag lovar.”
”Du får deppa ut hos oss, det är ju vad man har bästa kompisar till. Och en massa annat förstås. Men jag tycker om ditt leende så inget mer depp låter ändå bra”, sa Jasmin med ett leende innan hon öppnade vinflaskan och började hälla upp åt dom.
Kramar kunde göra väldigt mycket och Nash hade känt sig betydligt gladare under resten av kvällen när dom spelat spel, pratat och framför allt skrattat en massa. Det som hade förvånat honom var när han sett på mobilen och klockan visat sig ha hunnit bli efter ett.
”Ni får ju stanna kvar om ni vill”, sa Jasmin och huttrade till när Elias hade öppnat ytterdörren.
”Det känns säkert inte lika kallt när man rört lite på sig. Det var jättekul ikväll”, log Elias och kramade Jasmin som sedan gav ifrån sig ett skrikblandat skratt när han lät hennes fötter lyfta från golvet en bit.
Det kändes inte ett dugg mindre kallt efter att dom hade gått till tunnelbanestationen närmast Jasmin. När det visat sig att spåret var tillfälligt avstängt på grund av ett signalfel och att nästa tåg inte skulle komma än på tjugo minuter hade dom ändå bestämt sig för att promenera hem. Det var ju egentligen inte långt och Elias försökte än en gång intala dom att det skulle kännas mindre kallt när dom hade gått en stund.
”Ta vantarna en stund du nu”, sa Nash och räckte honom sina svarta tumvantar innan han stoppade ner händerna i jackfickorna.
”Tack. Du får dom snart igen. En buss!” utbrast han sen.
”Det är fel håll ju.”
”Men den vänder väl i stan? Det är seriöst värt det?”
Nash nickade snabbt innan dom rusade över vägen för att hinna till den motsatta hållplatsen.
”Och det här är inte ens början på vintern”, sa Nash med hackande tänder efter att dom hade satt sig ner.
”fy fan. Jag vet inte om jag fryser mest om tårna eller benen.”
Den extra vändan till stan skulle ta dom minst en halvtimme extra att komma hem men eftersom dom slapp promenera i kylan något mer så var det helt okej.

”Både tunnelbanan och bussen”, suckade Elias tungt när dom gått av bussen som just ikväll visat sig bara gå till just stan. Bussen åt deras håll skulle komma om runt en kvart så det var inte någon större väntan men ändå. Ӏr inte det där Maddox?”
Nash vände sig om och jo, det var Maddox som kom gående en bit bort med en cigarett mellan fingrarna. Hur kunde han ens fortfarande reagera lika starkt på hur snygg han var? Borde han inte ha vant sig?
”Maddox!”
Den svarthårige såg sig omkring men fick sedan syn på dom och ett brett leende spred ut sig över hans läppar när han kommit fram. ”Tja! Vad gör ni här?”
Ӂker buss”, sa Elias och himlade med ögonen och berättade kort om deras tänkta planer som inte hade gått som dom velat.
”Lyckat”, skrattade han hest. ”Men då får vi ju sällskap nu, det blir ju asbra.”
Nash såg något roat upp på honom. Han var absolut inte nykter. ”Hade du kul eller? Och vart är dom andra?”
”Askul”, nickade han och pekade sedan åt hållet han kommit ifrån, ändrade sig och pekade åt ett annat håll för att sedan peka åt det första igen. ”Jake och Liam bor i stan så dom gick nyss ditåt. Det var vi tre bara. Du skulle ha varit med Nash, och du med Elias. Vad har ni gjort då? Ã…kt buss eller?” flinade han.
Elias gav Nash en road blick innan han skakade på huvudet. ”Kanske tur att vi fick åka hit ändå, han skulle förmodligen inte ha någon koll på vart han ska.”
”Jag hööör vad du säger”, påpekade Maddox innan han släppte ner sin cigg på marken och trampade på den. ”Jag har koll. Du heter Elias. Nash heter Nash. Och jag Maddox.”
Elias skrattade och tog av sig sin mössa innan han drog på den igen – lite längre ner nu. ”Nu pratade jag ju inte om våra namn men.. Bra där.”
”Väldigt duktigt”, höll Nash flinande med och såg därefter hur deras buss kom inkörande. Äntligen. Han lät Elias gå på först och när Nash sedan själv klev in och la busskortet mot läsaren kände han en bekant hand famla lite efter hans innan fingrarna slöt sig om den. Han kastade leende en blick över axeln och fick ett snett leende tillbaks.

”Så du ska gå hem själv från busshållplatsen?” frågade Maddox och försökte fokusera blicken på Nash. Han hade inte druckit så jättemycket men det hade blivit lite snabbt. Och så dom där shottarna alldeles innan dom hade gått ifrån klubben.
”Ja, eller jag följer med Elias en bit på vägen först. Vadå?” log den blåhårige lite frågande.
”Kan jag typ följa med till dig då? Jag vill inte att du liksom.. går själv. Det är mörkt och.. vad heter det, mitt i natten.”

Fastän Nash flinade hade det plötsligt blivit lite extra varmt i bröstet. Bara det att Maddox tänkte på något sådant. Särskilt nu när han inte ens var nykter.
Och samtidigt vet du inte om du klarar av det? Du får panik av att vara nära en människa som får det att bli alldeles varmt i bröstet? Som inte vill att du går hem ensam på natten. Som verkligen bryr sig.
Han svalde hårt innan han nickade. ”Såklart du får. Det skulle inte vara någon fara men..” Han log och kramade om hans hand lite som fortfarande höll i hans. Mellan deras säten nu.
Elias hade uppenbarligen hört då han satt på Nashs andra sida och gav honom ett hastigt leende. Den Maddox Elias hade trott att han var när han bara hört alla dom där ryktena skulle absolut inte ha frågat något sådant.
”Skickar du ett sms när du är hemma så att jag vet att det är lugnt?” sa Nash när dom stannat till. Dom hade följt med längre än till den vanliga korsningen och lägenhetshusen syntes till och med därifrån dom stod, men han ville ändå vara säker.
”Absolut. Känns det okej?” frågade han sedan lågt när dom kramades hejdå.
”Jadå. Det kanske redan har blivit bättre?” log han hoppfullt. Det var vad han försökte intala sig själv i alla fall. Fastän han i tankarna redan planerat vad det smidigaste sättet var för att undvika att det skulle bli någon jobbig situation när dom skulle sova. ”Vi ses.”
”Hejdå Elias”, vinkade Maddox en bit bort.
”Du vet att vi ska hitåt va?” sa Nash när dom en stund senare var inne på deras gård och den andre var på väg till porten bredvid.
”Just ja. Klart jag vet”, sa han men började flina efter bara några sekunder och skakade på huvudet. ”Nej det visste jag inte. Vi tog några shots innan vi gick så..”
”Tur att du fortfarande är ganska charmig när du är full då”, sa han och tog tag om hans arm för att få med honom in i rätt trappuppgång.
Maddox fick med vissa omständigheter av sig dom tighta jeansen och Nash drogs åt olika håll inombords. Egentligen ville han bara gränsla dom där höfterna, strunta i att vara blyg, kyssa honom tills läpparna var alldeles svullna och helst komma ännu lite närmare. Och på samma gång fick han panik bara av att tänka tanken och funderade för några flyktiga sekunder på om han skulle lägga sig i soffan och sova istället.
”Naash.”
”Mm?” Han kom fram med huvudet ur den stora t-shirten och såg roat mot den svarthårige som låg på mage i hans säng.
”Kan du få rummet att sluta snurra? Eller mitt huvud. Eller vad det nu är som snurrar.”
”Tyvärr”, flinade Nash och kröp ner under täcket bredvid honom efter att ha kontrollerat att strumpan var uppdragen tillräckligt mycket. Han hade haft perioder då han sovit med strumpor på sig varenda natt, fastän inte någon annan sovit med honom och skulle ha kunnat sett, och han hade haft perioder då han struntat i det. Men sedan den där kvällen när han gråtit i duschen och ärren i hans ögon hade sett ännu värre ut än i vanliga fall så hade han gått tillbaks till att sova med dom. Någon liten trygghet i att det inte skulle finnas någon risk att Maddox såg. ”Det är här inne.” Han klappade Maddox på huvudet innan han försiktigt drog fingrarna genom dom långa svarta testerna.
Varför kunde det inte bara få vara lite enkelt.
”Dumt”, kommenterade den andre innan han la en arm över Nashs bröstkorg och tungt andades ut. Ögonen redan slutna. ”Jag kanske borde.. det kanske snurrar mindre om..ghodn..” Det kunde möjligtvis vara så att det sista hade menats som ett godnatt. Försiktigt drog han upp täcket ytterligare lite över Maddox och såg sedan bara på honom en stund. På allt från den bleka hyn till det nu lite smårufsiga håret, till den tatuerade axeln som syntes ovanför täcket, dom stängda läpparna med ringen i mitten och till den raka näsan med den svarta kulprydda ringen.
Det var lugnande att höra dom tunga och rytmiska andetagen som indikerade att han sov djupt men ändå lyfte han så försiktigt han kunde på Maddox arm som fortfarande låg över hans bröstkorg. Lika tyst vände han sig om på sidan och slöt själv ögonen. Kanske behövde han bara lite tid på sig. För han kunde inte berätta, han ville inte skrämma bort Maddox.

hoppas ni inte tycker nash är alltför pain in the ass-gnällig hehe (a) det tar bara tid för honom att reda ut sina egna tankar och känslor.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
VarEMinSocka - 5 dec 15 - 03:19
Ã…h vad jag blir frustrerad på dig för att du skriver en ångestig Nash :) Samtidigt så vet jag ju att historien inte alls skulle vara lika intressant om allt var solsken och blommor hela tiden...
Otroligt skönt att Nash sakta har börjat prata om det med sina vänner iaf, hoppas hoppas han fortsätter med det!

Jag gillar fulla Maddox, han är väldigt söt.
Likeyoudcare - 2 dec 15 - 22:42
SÃ… BRA :D Skönt att Nash har börjat reda lite i det tillsammans med Elias och Jasmin, och att de stöttar honom. Jag tror att Maddox skulle vara mer än förstående när Nash väl berättar. (Och förmodligen förbannad på den där Seb).

En undran som dök upp i mitt huvud... Har du någon bild på hur du tänker dig att Nash och Maddox ser ut? Det kanske du inte har, men det vore intressant att få se om du hade någon inspiration eller om den bilden bara finns i ditt huvud :) Kanske lite konstig fråga haha, men men. Ser fram emot nästa kapitel!

Skriven av
ilenna
2 dec 15 - 18:00
(Har blivit läst 531 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk

Beskrivande ord





Dikta.se | Hem | Hjälp | Villkor och info om cookies