Oj vers 3 |
Det kanske är rätt tydligt att kärlek, lust är något destruktivt för mig
Du drar i snöret och alla ljusen släcks
Aldrig igen låter jag mig dras in i ett spindelnät av lögner
På din egen hand nu, res dig, väx
Vi känner inte varandra längre, det är så det är
Men jag saknar dig ibland, det skulle ju inte bli såhär
Gång efter gång du tog dig in under mitt skinn
Min skyddsväst jag skaffat hjälpte aldrig mot
Skott avfyrade rätt mot hjärtat för där var ett hål
Geggamoja av känslor kärlek och blod,
Att få mig att förlora förståndet, ditt hot, ditt mål
Du väver in mig så fint i mjuka trådar av vax
Men de smälter sönder till inget i solen strax
En gång i tiden litade jag på dig
En gång i tiden litade jag inte på mig
Det är ditt fel att vi slutade sådär
Jag stod paff, ordlös och än i dag
...
De säger tiden läker alla sår
Men när någon gång på gång river upp
Skorpan av vad som en gång var
Blir ärret föralltid kvar
|
| Kommentarer | | martobicat - 20 nov 15 - 04:24 | | Fint skrivet! | | promittens - 20 nov 15 - 01:45 | Men ingen berättade att ärret du lämnade
efter att gång på gång rivit upp skorpan av vad som en gång var
Och lämnat mig blödande
Ingen sa att det ärret föralltid bli kvar
Detta är ett work in progress |
|
|
|
