Brev till mina känslor. Skärpning. |
Kära känslorna.
(För ni är väl kära? Eller?)
Vad håller ni på med egentligen?
Jag vet att ni har varit med
om mycket, mer än ni borde behöva.
Men jag trodde att ni var mogna nu?
Jag trodde att ni var över den här
på-och-av-grejen?
Jag förstod poängen
när ni förut bara drog iväg
när någon kom lite för nära,
ni var rädda,
jag vet
Och jag förstår
att när någon sårar, lämnar er
så har ni strategier
för att ta er igenom det,
intensivt och snabbt
för att sedan
kunna känna härligare känslor
än svek
Men känslorna,
alla era knep och anpassningar
gör mig förvirrad
När ni överkommer svek
övermäktigt fort
så förstår jag inte
om jag bara förtränger det onda
eller om det på riktigt
faktiskt inte gör ont
för att jag på riktigt
faktiskt inte bryr mig
Och nu
behöver jag er som mest
Jag måste få veta,
är ni kära
eller inte?
Antingen är ni kära
men rädda,
och stänger därför av ibland
för att skydda er,
eller också
så har ni kommit över honom
och väcks bara till liv ibland
av ren åtrå och nostalgi
Känslorna,
väx upp nu,
sluta leka,
gömma er
Jag behöver er nu,
jag behöver kunna lita på
att ni vet
och är ärliga med
vad ni känner
Snälla känslorna,
bara säg mig,
är ni kära?
...
|
Kommentarer | glasbit - 1 nov 15 - 14:21 | Så smart skrivet, både rent tekniskt men
också innehållsmässigt!
Stjärna! |
|
|
|