rosa blocket: med ett järngrepp om hans hår |
Väldigt grovt sex, väldigt lite plot. Kommentarer uppskattas om ni vågar.
Klockan var strax efter halv fem och Joel var fortfarande kvar på en efterfest i en sjaskig lägenhet en bit utanför stan. Värden låg och snarkade i soffan och två grabbar spelade en ljudlig omgång air hockey. Smällar och exalterade bröl hördes genom väggen in till rummet där Joel låg, på rygg i en åttio centimeter bred säng, bäddad med rosa lakan md en välkänd Disneyprinsessa på. Hans t-shirt var uppknölad till hans armhålor och jeansen hängde från hans högra fotled. Slarviga lösningar. Slarvigt sex. Till och med Joels hand i killens hår var slarvig, obrydd.
Han hade bett honom att knulla honom och killen hade tackat ja. Joel mindes inte ens vad han hette. David? Daniel? Han var okej. Acceptabel, kanske.
Joel hade inte väntat sig något alls, tog honom som en sista utväg i hopp om att det kanske blev något särskilt, men nu låg han här igen, uttråkad. Granskade den månformade lampan i taket. Räknade vem som fick flest mål i rummet utanför. Räknade dunsarna som uppstod från sängkarmen när den stötte i väggen. Dunk. Dunk.
Joel hade halvhjärtat bett om att få det hårdare och David gjorde väl så gott han kunde. Kanske var han för full. Kanske var han för straight, och skulle nervöst vända undan blicken när han mötte Joel på stan i framtiden.
Nej, det var inte Davids fel att Joel var uttråkad. Det här var inte vad han ville ha. Det var en nödåtgärd, ett tanigt försök till att bli tillfredsställd även fast han längtade efter mer. Det var absolut inte första gången det slutade såhär.
Joel slöt ögonen med en rysning när David slutligen kom i honom. Joel kom inte. Sperma rann från hans skinkor och över hans lår när han reste sig, lämnade David i sängen med de fläckade, rosa lakanen. Lämnade festen med kläderna slarvigt pådragna och byxbenet fastklibbat mot insidan av vänstra ljumsken. Joel rökte en cigarett under tystnad på sin promenad hem. Det här var mönstret han upprepade helg efter helg. Han använde sex för att försöka fylla ett tomrum i sitt bröst, men för varje person han bad knulla honom kände han sig bara ännu tommare. Han var desperat efter någon som såg honom, så desperat att han fortsatte ta vem som helst, fortsatte känna sig ensam även fast killen han valt fortfarande var i honom.
Det var långt ifrån hälsosamt, men det var vad han var van vid. Det var längesedan han slutat bry sig. Kände han sig själv rätt så skulle han förmodligen ta en annan David eller Daniel nästa lördag, be om att få det hårdare, och bli besviken. Ge upp. Titta på mönstret på tapeten i ett barnrum och räkna dunsar mot väggen.
Dunk. Dunk.
*
Violet 10:10
Tja :) lust att käka lunch på stan?
Joel såg kisande på sin ljusa mobilskärm och försökte urskilja texten i smset Violet skickat. Han hade vaknat av vibrationen, rullgardinen var fortfarande nerdragen och rummet var så gott som svart.
Grejen med Violet var att han sov tills sent på eftermiddagen eller inte alls. Schysst av honom att vänta tills klockan i alla fall var tio innan han smsade.
Joel knölade fram armarna från under täcket och lutade hakan i kudden när han skrev ett svarssms.
Joel 10:13
Ja visst. Var? :)
Violet 10:14
Kebabhouse?
Joel 10:15
Låter bra. Vid tolv? Jag kan vänta utanför
Violet 10:17
Köng!
Joel låg kvar i sängen en stund efter att de smsat klart och samlade mod för att orka gå upp.
Han hade känt Violet sedan i somras men de hade inte börjat umgås förrän nu nyligen. Joel mindes knappt vad som hänt, men Violet hade sett sår på hans arm och frågat honom om han var okej, och han hade varit nära att bryta ihop där och då. Sedan dess var han Violet väldigt tacksam. Han var den förste som verkligen frågat hur han mådde och om han kunde göra något, och det var egentligen just vad Joel behövde. Någon som orkade bry sig om honom. Någon som ville äta lunch eller ta en fika och snacka om vad som hänt i helgen.
Joel klädde på sig med en tjock slöja av sömn fortfarande vilande över ögonen. Hans hår var ett enda rufs efter att han vridit och vänt sig under natten, och med hjälp av borsten gjorde han sitt bästa för att tämja det. Håret var färgat i en mörkt grön nyans. På burken stod det smaragd, men hans mamma kallade det diskmedel.
Egentligen var han alldeles för tidigt ute, men så fort han var påklädd lämnade han lägenheten med en svart mössa nerdragen över öronen. Han rökte en, två röda marlboro, köpte en red bull och satt på en kall bänk på torget och sörplade i sig den. Han började piggna till lagom i tid med att han hörde det bekanta rasslet från kedjorna i Violets byxor. Han var en bra bit längre än Joel, svart och lite lila i håret, klädd i kängor, svarta jeans och en jävligt snygg rock.
”Tja”, log han och gav Joel en enarmad kram, då de båda hade cigaretter i varsin hand. ”Hungrig?”
”Jag är fortfarande nyvaken känns det som”, log Joel trött och gned handen över ögonbrynen. Energidrickan var uppdrucken nu så han kastade burken i en papperskorg de passerade.
”Du kanske blir hungrigare när vi kommer in, och får känna doften”, föreslog Violet och Joel nickade.
Väl inne på Kebabhouse satte sig Joel sig vid ett av fönsterborden. Han fingrade på en hårslinga som stack ut från mössan, tittade smått roat på Violet som verkade ha fullt upp att polera sina bestick med en servett. Grabben var så bacillrädd att han var förvånad över att han ens vågade gå ut och äta i första taget.
”Hur är det med dig?” frågade Violet och såg upp från gaffeln han gnuggade. ”Är det bättre än sist vi sågs?”
Joel drog osäkert upp axlarna en bit mot öronen.
”Just idag är det bra”, svarade han, för det var sant. ”Men annars vet jag inte riktigt. Det skiftar så från dag till dag.”
”Håller du dig sysselsatt?” frågade Violet smått bekymrat.
”Nja. Sitter mest hemma och ruttnar om jag ska vara ärlig.” Joel petade på ett hål i vaxduken. Antingen det eller så satt han på stan och ruttnade. Han… gjorde liksom inget. ”Och så när jag får pengar dricker jag upp alltihop. Borde skaffa mig en hobby.”
”Jag har också tänkt satt jag ska skaffa mig en hobby. Känns som att jag bara slösar bort mina dagar ibland, ärligt talat. Vet inte riktigt vad jag vill göra, men.”
”Det känns som att jag gör det också. Lägger bara mina pengar på att bli full och glömma hälften av vad jag gör.” Joel log smått uppgivet, och Violet lutade sig tillbaka i stolen med en nick.
De båda tackade när kebabkillen kom med deras mat , och för en stund lät de maten tysta mun.
”På tal om att bli full”, började Violet och pekade på Joel med sin kniv. ”Du var väl ut i helgen?”
Joel hade nästan lust att skratta. Ett torrt, glädjelöst skratt. Helgens utgång hade varit bland de mest misslyckade på länge, och mycket riktigt hade han råkat träffa på den där David så sent som igår. Precis som han misstänkt hade han inte tittat åt hans håll. Han var ju straight.
”Jo”, svarade Joel med en suck. ”Det var en besvikelse.”
”Vadå då? Inget kul folk?” frågade Violet nyfiket.
”Hände typ ingenting. Gick på en skabbig efterfest och knullade en straight kille i någon jävla barbiesäng.”
”Va?” skrattade Violet. ”Det lät som en besvikelse, eller något asbra. Barbiesängen i alla fall.”
”Jo, den var rätt kul. Men han var för full och fattade inte vad han gjorde. Slutade med att jag låg och tittade på tapeter och nallar istället.”
”Trist. Vems rum var det?”
”Snubben som hade efterfesten hade en dotter. Tycker lite synd om henne… Hoppas han bytte lakan sen.” Joel flinade. ”Fan, Rapunzel var det ju. Inte Barbie.”
”Usch”, skrattade Violet.
”Jag vet. Jag är vidrig.”
De satt kvar och pratade en ganska lång stund efter att de ätit klart, och även när de sagt hejdå till kebabkillen så blev det så att Joel följde Violet en bit på vägen hem. De stannade av ren vana vid korsningen där Violet gick rakt fram och Joel svängde höger för att komma hem.
”Ska du göra något eller vill du följa med hem till mig?” frågade Violet med en gest uppför gatan.
”Nej, fan, jag har ingenting för mig.” Joel skakade på huvudet. Egentligen var det här vad han hoppats på ända sen de lämnat Kebabhouse. Han tyckte mycket om att umgås med Violet. Det var så sällan han träffade folk i nyktert tillstånd, men med Violet gick det så enkelt.
”Kom då. Jag kan bjuda på hallsonsoda.”
De gick den korta vägen till Violets lägenhet, sparkade av sig snön mot väggen utanför dörren och Joel lämnade alla sina ytterplagg i en hög ovanpå sina skor i hallen. Han ställde sig i dörröppningen till köket och såg på när Violet tvättade sina händer i ångande hett vatten och tvål från en liten manick utan pump. Han var verkligen speciell. Joel tvättade inte händerna ens hälften så ofta men när han var med Violet kände han sig så illa tvungen. Han såg dock till att vrida ner värmen rätt rejält först.
”Så, ville du ha hallonsoda eller?” Violet öppnade kylskåpsdörren i jakt på något bjudbart. ”Eller vill du ha något annat?”
”Dig?” Joel log snällt och lutade höften mot diskbänken. Det var långt ifrån en hemlighet att han ville ha Violet. Lika långt ifrån en hemlighet var det att han var största horan i stan. Han hade försökt hålla sig i skinnet när det kom till Violet, för han betydde något för honom. Han var inte en random kille på en fest, han var en vän. Han ville inte förstöra den enda vänskapen han hade på grund av att han var en idiot när det kom till sex. En missbrukare. Visst brukade han skämta lite ibland, trots det, och Violet brukade skämta tillbaka. Just nu log han.
”Vad väntar du på?”
Joels min kändes lite väl påkommen för att kunna fortsätta skämta, men Violet skrattade i och för sig inte heller.
”Seriöst?”
”Ja?”
”Men Nina då?” sa Joel med rynkad panna. Han visste om att Violet träffat en tjej, de hade nog varit kk’s, och hon var största anledningen till varför han inte satt tänderna i Violet alla redan. Han hade försökt se Violet som upptagen.
”Nä”, sa Violet, som om det inte varit en stor grej alls. Han log snett. ”Inte nu längre.”
Joel kunde se röda varningsflaggor fladdra i bakgrunden. Aldrig att han skulle kunna tacka nej till en sån här chans. Tankarna om att han borde låta bli var bortglömda, för han fick verkligen känslan av att Violet kunde. Han skulle inte vara en besvikelse på en sjaskig efterfest.
”Kom då.” Med ryggen mot dörröppningen gjorde han en gest mot rummet intill. ”Går vi direkt till sängen eller?”
”Gärna för mig.”
Joel fann sig själv på rygg i Violets säng, en känsla lik nervositet i hans bröst, och blicken långt från tapeten. Han såg på Violets läppar, på ringen och kedjan som löpte mellan den och ett smycke i hans öra. Han såg på hans bröst, konturerna av hans muskler genom tyget i den svarta t-shirten, på hans tydliga nyckelben. Joel sträckte upp handen och rörde vid hans bröstben. Det var längesedan han känt hunger efter någons kropp. Han brukade ta vad som fanns och nöja sig, men det här var jackpot.
”Vad vill du göra?” frågade Joel lågt. Han talade alltid lågt, men hans röst hade fått en annan glöd nu.
”Jag vill ge dig det du vill ha”, svarade Violet lika lågt. Han lutade sig ner och satte armen ovanför Joels huvud, strök handen över hans sida, ner till hans höft.
”Vad jag vill ha?” Joel lät fingrarna vandra upp till Violets kind och rörde vid den tunna silverkedjan. Han hade alltid tyckt om den. Han vände upp blicken och mötte hans, hans läppar lätt särade. ”Jag vill att du knullar mig hårt. Stryp mig. Förstör mig.”
”Mm…” Violet lutade sig ner och kysste Joels hals. ”Litar du så på mig?”
”Ja.” Joel hade inte ens tvekat innan han svarat. Om det var någon han kunde lita på så var det Violet. Han fuktade sina läppar och lutade huvudet bakåt, blottade halsen för honom. ”Du vet hur man hanterar mig.”
”Bra. Jag vill inte göra dig alltför illa.”
Joel rös när han kände Violets tunga mot sin hals. Det var något med Violet som fick honom att vilja, mycket. Han var i regel hemskt dålig på förspel då kyssar och smek från folk han knappt sett i ögonen inte gick hem. Violet kändes som en som ville retas. Joel både fasade och längtade efter det.
”Inte för lite heller, hoppas jag.”
Violet andades ut i ett lågt skratt mot hans öra.
”Självklart inte.” Han grep tag om Joels höft och tryckte sitt skrev mot hans, nafsade honom i örat. ”Jag kan tänka mig hur du brukar vara. Går till sängs med vem som helst. Du har säkert legat med över tvåhundra personer. Hur många av dem har gjort annat än att bara penetrerat dig?”
Joel rös. Han kände Violets andetag mot sin hud, och hans röst var så djup och sexig att lusten rann ner i magen på honom.
”Majoriteten är besvikelser”, svarade Joel, nästan andfått.
”Du kanske har glömt hur det är att göra det på riktigt. Du bara ligger där och väntar på att de ska knulla dig, bli klara och sedan gå. Ärd et något sätt för dig att hantera din ångest? Att låta dem utnyttja din kropp?”
Innan Joel hann svara hade Violet gripit tag om hans hår och dragit hans huvud bakåt, blottade hans hals helt och satte läpparna till den i en hård, hungrig kyss. Joel kunde inte tysta stönet som bubblade upp i halsen. Violet träffade så rätt, som om han kunde läsa hans tankar, visste om precis vad han kände. Tafatt grep han tag om ryggen på Violets tröja.
”Ja…”
”Jag är inte som de. Du kan säga till vem som helst att du vill att de ska knulla dig hårt, men vad spelar det för roll om du ändå ligger där och tittar upp i taket och väntar på att de ska bli klara? Du vet inte ens vad ett förspel är, Joel. Du är så desperat efter kuk att du tar vad som helst, men jag är ingen som gör det jag ska och sen är jag nöjd. Jag kommer leka med dig.”
Violet satte tänderna i hans hals, nafsade, men just som Joel trott han var nöjd så bet han honom. Han stönade svagt, bedjande, lutade sina darrande ben mot Violets sidor. För första gången på evigheter, kanske någonsin, kände han sig så liten och sårbar som han längtat efter. Det var nästan skrämmande hur rätt Violet hade i vad han sa. Det kändes som att han såg honom, allt han var, och allt han längtade efter. Den antisociala kalla muren han byggt upp hade rämnad, och kvar var han. Blottad.
Violet lutade sig tillbaka och svepte blicken över Joel. Som om han varit naken. Han strök tummen över Joels läppar som, villigt särade på dem.
”Hur känns det?” frågade han lågt, hans röst som sex, hans blick som alkohol.
”Som att du ser mig.” Joel lyfte tiggande sina ben och la dem om Violets svank, men Violet fångade honom i fotlederna. Utan att säga något backade han och klev ur sängen, drog fram Joel till kanten. Han behövde bara se på honom för att han skulle förstå att han ville höra mer. ”…det känns som att du vet. Precis vad jag behöver.”
”Och vad behöver du?” frågade Violet lågt.
”Någon som tar kontrollen över mig”, svarade Joel svagt. ”Så att jag kan släppa taget.”
”Vad brukar du göra tillsammans med de där du är med? Vad de vill, eller vad du vill?”
”För det mesta vad de vill. Jag brukar be om att få det hårdare, men…” Joel uttalade inte det sista högt, men de båda visste att han menat att säga att det inte var nog.
Violet tog tag om Joels nacke och styrde ner honom på knä framför sig på golvet. Joel såg upp på honom med förväntansfulla, blå ögon.
”Om det är känslan av att bli förstörd och utnyttjad du vill ha så kommer jag ge den till dig. Jag tar kontrollen över dig.”
”Tack”, sa Joel tyst, knappt utan att han själv ens förstått att han öppnat munnen.
Violet skrattade lågt. Han strök handen över Joels nacke, övergick sedan till skärpet i sina jeans. Han drog sakta upp det.
”Tacka mig inte ännu.” Han log när han drog ner sina jeans och underkläder, lät dem glida ner till knävecken. ”Jag har bara börjat.”
Joel såg som förtrollad på när han rörde handen om sig själv. Hur han hårdnade i sitt grepp, lyssnade på den lilla förändringen i hans andetag. Han slöt ögonen när Violet gned sin kuk mot hans kind, vred svagt på huvudet så att hans läppar strök mot hans skaft.
”Tycker du om att suga?” frågade Violet hest. Han grep tag i Joels hår, höll honom stilla, och Joel löd.
”Ja”, andades han.
”Det märks på dig. Öppna munnen mer. Visa att du vill ha min kuk.”
Joel särade lydigt på läpparna och la händerna mot Violets lår. Han såg på honom med alldeles blanka ögon, som om de varit gjorda av glas, slöt läpparna om toppen och lät honom glida in i munnen. Han masserade hans skaft med tungan, vred huvudet svagt åt sidan. Ville låta Violet se så mycket som bara gick. Joel visse att han var duktig på att suga kuk. Han älskade den förvånade flämtningen när han tog dem bakom svalget, hade övat så mycket och så länge att han inte hade någon kräkreflex kvar. När Violet tog ett hårt grepp om hans hår stönade han lågt, tycktes smälta i hans grepp när han nu tog över. Violet höll hans huvud stilla, rörde höfterna mot honom, och Joel lät sig bli munknullad. Med slutna ögon grep han om Violets höfter, lät honom använda hans mun hur djupt och hårt han än ville, försökte öppna upp halsen så gott han bara kunde.
Violet hade hittills varit väldigt tyst av sig, men när Joel hörde ett hest, tyst skratt öppnade han ögonen. Han fick ont om luft och ögonen tårades så mycket att tårarna låg i ögonfransarna och väntade på att få rinna över.
”Så lätt att utnyttja”, log Violet och strök handen genom Joels lugg, enbart för att ta ett hårdare grepp om den. ”En riktigt villig hora.”
Han stötte hårt i Joels hals, och tårarna som bara väntat rann nu ner över hans kinder, droppade från hans haka. Joel hostade, kväljdes för första gången på år, kippade efter andan. Grät. Njöt.
När Violet slutligen drog hans huvud tillbaka var hans hals alldeles öm och svullen. Han såg upp på Violet med rödsvullen blick, läpparna särade. Andades tysta, flämtande andetag. Vad kom härnäst? En del av honom var besviken över att han inte fått svälja. En annan darrade av förväntning, längtade och hoppades på att få känna honom i sig.
”Inte illa”, sa Violet lågt. Han strök sakta sin tumme över Joels underläpp. Joel öppnade munnen som för att svara, men fick bara ur sig ett litet kvidande, då Violet drog upp honom på fötter med hjälp av greppet i hans hår. Omedelbart pressade han ner honom på mage i sängen. Det hade gått så fort att Joel inte haft en chans att ta emot sig. Nervositeten tände en liten låga i hans bröst, och med den kom ivern. Han kunde inte minnas när han senat varit nervös inför sex. Han älskade det.
Violet sträckte in händerna under honom oh knäppte upp hans byxor, praktiskt taget ryckt eav dem och hans underkläder. Joel kunde höra hur Violet drog av sin tröja. Han önskade i sin tystnad att han skulle behålla jeansen på. Han tyckte så mycket om den råa känslan av tyget, och skärpet, mot hans bara hud.
”Du verkar lite spänd.” Violet lutade sig ner över Joel och satte läpparna till hans öra. Joel kunde höra i hans andetag att han log, kände kedjan mot sin kind. ”Är du nervös? Jag trodde du gjort det här många gånger förr…”
”Aldrig på det här sättet”, svarade Joel med låg, ynklig röst. Violet hade tagit hans höfter och lyft dem så att han stod med rumpan i luften men knäna och bröstet i madrassen. Joel visste inte om han ville sära på benen och tigga efter honom, eller om han ville dra ihop dem för att få se hur omilt Violet skulle sära på dem.
”Jaså?” Violet verkade road. ”Är det här vad du fantiserar o? När du ligger hemma och rör vid dig själv?”
”Mm… Ibland värre.”
Joel bestämde sig för att tigga. Han lyfte bedjande höfterna mot honom, särade på benen för att ge honom plats. Såg på honom över axeln och rös så att håret reste sig i nacken när Violet skrattade igen.
”Du är verkligen en äkta liten hora”, kurrade han. Han lutade sig tillbaka och kramade hårt om hans lår, retsamt. ”Hur gärna vill du ha mig?”
”Jag måste ha dig”, stönade Joel otåligt. Han var så hård att det gjorde ont, försatsen droppade redan från honom. Det var så festande att gnida sig mot madrassen men Violet höll hans lår så hårt att han inte kunde röra sig. Han såg desperat på honom. ”Om du inte tar mig…”
”Hmh.” Violet suckade som att han var besviken. Joel sökte med ens efter något bättre att säga, men var så desperat att han tycktes ha tappat sina ord. Han vred sig ynkligt under honom när han hörde lådan i nattduksbordet öppnas.
”Jag behöver dig”, gnydde han. ”Det gör ont, jag står inte ut med att vänta mer…”
Joel höll andan när han kände Violet luta sig ner över honom, kände hans varma andedräkt mot sitt öra.
”Tigg”, viskade han. ”Är du min hora eller inte?”
”Ta mig”, flämtade Joel, som om det tagit eld i honom när han hört Violets viskande röst. ”Jag är din. Du får göra vad du vill med mig – jag är din att utnyttja…”
”Du är så söt.” Violet kysste hans öra och lutade sig tillbaka. Joel kunde höra honom öppna korken till tuben med glidmedel, och sekunden efter kände han den kalla gelen mot sin öppning. Violet slösade ingen tid. Med en gång pressade han in två fingrar i Joel, som gnydde utdraget för smärtan, men van som han var låg han snart och tiggde efter ännu mer. Han låg och andades flämtande andetag mot täcket, fortfarande alldeles öm i halsen.
”Brukar du komma av att bli tagen?” frågade Violet lågt, till synes koncentrerad när han saxade fingrarna i Joel.
”Hnn… nej”, andades Joel. Han kom varje gång med sina egna fingrar djupt i sig, visste hur det var skönast och var han var som känsligast, men bara en enda gång hade en annan man fått honom att komma utan att röra hans kuk samtidigt. Han hade börjat tro att det aldrig skulle hända igen.
”Inte för att jag bryr mig”, sa Violet med en liten suck. Det kändes som att ha knappt börjat förbereda Joel innan han plötsligt tog fingrarna ur honom igen. ”Du är ju här för min skull, visst?”
”J-ja”, stammade Joel tyst. Han var van vid att inte bli ordentligt förberedd, men det här skulle göra ont. Ändå var det förväntan som fick honom att darra, inte rädsla.
Andetaget fastnade i hans hals när han kände Violet gnida sin kuk mellan hans skinkor, sakta, retsamt, sedan pressa sig in i honom. Smärtan brände som en eld i honom, sved, fick honom att skälva i benen och hela ryggen. Var han sjuk som ville gråta för att det var så skönt? Det var smärtan han längtat efter men aldrig fått. Ett kort stön lämnade Joels läppar när Violet tog tag i hans hår och tvingade hans huvud bakåt. Han drog så hårt att han tvingade Joel att lyfta bröstet från sängen.
”Jag kommer inte knulla dig ordentligt förrän du svankar för mig.”
Det hårda greppet om Joels hår tvingade honom att ha huvudet bakåtlutat trots att han reste sig på alla fyra, och han svankade så mycket han kunde, ville göra honom nöjd, ville få honom ordentligt. Nu. Andetagen som lämnade hans läppar var hesa, längtande, tiggde och bad om att han skulle fortsätta.
”Det var längesedan jag fick tag i en så villig slampa”, sa Violet lågt. Joel försökte böja ner huvudet mot bröstet, men Violet drog honom omedelbart tillbaka. Han stönade kvävt. Känslan som kokade i hans bröst när Violet plötsligt slog höfterna hårt mot hans, trängde in hela vägen, kunde enbart liknas med en explosion. Trots glidet var det så rått, alldeles för trångt, och Joel skakade i hela kroppen när Violet drog sig tillbaka och orsakade samma smärta igen.
Det var inte nog.
Joels ögon tårades av reflex från den svidande smärtan, men hans kropp tiggde efter mer. Han grep tafatt om täcket med båda händerna, pressade höfterna bak mot Violet. Stönen som lämnat hans läppar var kvidande, nästan gälla. Han behövde mer än det här. Det gick för sakta.
Violet höll om Joels höft för att hålla honom stilla. Tillät honom inte att göra det skönt för sig själv. Joel gjorde ännu ett försök att se på honom över axeln, men hans grepp var som stål när han vred hans huvud tillbaka.
”Du ska bara ta emot. Förstått?” Violets röst var så grov att Joel rös.
”Ja”, flämtade han, försökte nicka, men kunde inte. Han stod bara och skälvde. Väntade, med Violets kuk så djupt i sig att det kändes som att han skulle brista.
Joel kunde känna Violet gripa hårdare om hans höft, dra sig tillbaka, stötte så hårt att han kom hela vägen in i honom igen. Han gjorde det igen. Och igen. Knullade honom så hårt att Joel glömde andas, fick inte ur sig annat än kvidande, utdragna stön. Han ville gråta. Hans hårbotten sved, hans höft ömmade, hela hans insida kändes som om den brann. Ändå svankade han i ett desperat försök att få in Violet ännu djupare. Han blev förstörd, och det var allt han drömt om.
Joel kunde plötsligt känna Violets andetag mot sin nacke igen. Han försökte se honom i ögonvrån, men hans synfält var alldeles suddigt från alla tårar. Violets tunga nuddade hans öra.
”Är det nog hårt för dig?” frågade han med en röst len som sammet, men med ett järngrepp om hans hår.
Joel skälvde till så kraftigt att hans röst bröts när Violet träffade något inom honom. Han drog flämtande, kvidande efter andan, ville be honom fortsätta, göra det precis så hårt, precis där, men allt som rann från hans läppar var jämmer. Men Violet förstod. Och Joel kom så hårt att det svartnade för ögonen.
Han sjönk ner med bröstet mot täcket så fort Violet släppte hans hår. Sperma rann över hans mage, droppade ner på det knöliga täcket, och kort därefter fyllde Violet honom med sin sats.
Joel stod kvar med rumpan i luften även efter att Violet dragit sig ur honom. Han kände sig kletig och fruktansvärt öm, med en klump av gråt vilande i halsen. För första gången någonsin kände han sig inte så ensam. Han var förstörd, men hel.
Violet strök tummen över Joels svullna öppning, fick en del av satsen att rinna ut mellan hans skinkor och ner över hans lår.
”Så öppen du är för mig”, sa han lågt, den överlägsna tonen i hans röst helt borta. Han la sig ner vid Joels sida, och när Joel darrigt la ner sina höfter lutade han sig fram och kysste honom. Joel mötte hans blick. Svullen, rödgråten, utmattad. Lättad. Som om han för första gången fått släppa taget.
”Jag är helt…” började han hest, men han hade ingen aning om hur han skulle avsluta.
”Jag med.” Violet strök sakta handen över Joels bakhuvud, där han hållit som hårdast i hans hår. ”Du var jätteduktig.”
Joel slöt ögonen för en stund. Han njöt av den mjuka beröringen över hans ömma hårrötter. Det här var precis vad han längtat efter. Vad han behövt för att fylla den tomma känslan i sitt bröst, som han så desperat försökt fylla med alkohol och tråkigt sex. Han var så trött. Så lättad.
”Tack”, sa han tyst, smått hes efter den grova behandlingen av hans hals. Det hördes på Violets röst att han log, men han sa ingenting.
Joel tog sig friheten att flytta sig närmre, la sig med pannan och handflatan lätt lutade mot Violets bröst. Han hade inte menat att somna, men med Violets arm om sin rygg, och det svaga, rytmiska ljudet av hans hjärtslag kände han sig trygg.
Dunk. Dunk.
***
|
| Kommentarer | | glasbit - 22 okt 15 - 02:09 | Snuskigt.
Känner igen tomheten. Känner igen slynigheten. Känner
igen hopplösheten. Och den där speciella vännen
som fattat allt och blir en slags motpol i sexandet och som
en faktiskt kan stå ut med att ha nära, trots nykterhet och
dagsljusets fulhet, typ.
Du är duktig. | | Megabitchchan - 16 okt 15 - 00:45 | | Läst denna förr, men gillar den skarp som fan. Violet som är rädd för bakterier. Gaffelputs och hett vatten, känns så mycket som honom. Som du skrev så är det inte så mycket plot, men det gör inget. Knull är nice. Hoppas att nästa från rosa blocket dyker upp här snart. |
|
|
|
