Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

Du älskar ingen, allra minst dig själv

Du vek mig fint
Stoppade mig längst in i byrålådan
Längst ned gömd av dina andra
Och jag lärde mig hur man
Slutade tycka att man var värd
Bättre, och färre som delade min plats

Det var trångt och du fick mig att
Ändra på min form, bli av töjbart material
Jag formade in mig i det där trånga
Kvävande och dystra platsen Du gav oss

Du vek mig fint
Du vek dom vackert
Och vi alla
Lärde oss att göra rum för någon ny
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
Steen88 - 27 jul 15 - 02:55- Betyg:
Gillar slutet bäst, bra :)

Skriven av
minperson
26 jul 15 - 23:13
(Har blivit läst 211 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord