Vi är dagsländor. [Prolog] |
Provar att skriva om sådant jag skrivit för längesen. Ni kanske minns dem.
Han satt längst ut på soffkanten, händerna kramade den varma kaffekoppen men han drack ingenting. Hans kropp försökte fortfarande anpassa sig, hans hjärta försökte slå ikapp och lungorna arbetade som för att minnas hur man gjorde när man andades. In med luft - veckla ut lungsäckarna. Ut med luft - låt dem sjunka ihop. Snart skulle han komma ihåg det.
"Rummet kändes okej?"
Han blinkade och skiftade fokus till den mörkhåriga killen som stod i dörröppningen. Dennis. Den stickade tröjan var för kort i ärmarna och fingrarna fläckiga av färg. Han lyckades till slut få fram ett ja, efter alldeles för lång tid. Dennis log till svar och avslöjade ett par krokiga tänder innan han fortsatte vidare in i det delade köket.
Han kunde fortfarande höra honom flytta på saker i kylskåpet när han kämpade sig upp ur soffan och gick mot badrummet. Fingrarna tvekade över lampknappen men snart sken det elektriska ljuset och han mötte ett par mörka, allvarliga ögon i den fläckiga badrumsspegeln. Snubblandes rörde han sig bakåt tills den stängda dörren stoppade honom. Träet pressade mot hans rygg.
Ögonen i spegeln var vilt uppspärrade och den lilla färg som blodet lyckats måla på kinderna försvann. Han höjde handen och följde ojämnheterna på sin vänstra kind innan fingrarna letade sig genom det mörkbruna håret och över födelsemärket på halsen. Spegelbilden följde hans rörelser utan att tveka. Lungorna glömde bort hur man var lungor igen.
â€Den här gången får vi nog samarbeta lite bättre, du och jagâ€, viskade han och lampan i taket blinkade som om den svarade honom. När han väl lämnade badrummet släckte han lyset efter sig, som om han var rädd för att störa sin spegelbild. Matthew. Lungorna fick snart tillbaka minnet och hjärtat hade äntligen slagit ikapp. De hade gett honom en andra chans, på mer än ett vis. 

Lämna jättegärna en kommentar, så jag får se vilka ni är.
|
| Kommentarer | | xx - 5 jul 15 - 00:34 | | Ã…h, den här verkar intressant. Du har en ny läsare. :) | | ilenna - 27 jun 15 - 13:48 | jag vet inte vilka dom här pojkarna här, det måste ha varit innan jag upptäckte dig här på dikta - men jag är säker på att dom är väldigt fina.
Och precis som alltid skriver du så enkelt och vackert på samma gång - något så kliniskt som ett par lungor blir liksom till och med intressant att läsa om. Gillar också att man direkt kastas in i den här killens känslor - att man själv känner att något är väldigt jobbigt men att man inte vet vad.
Gillade särskilt badrumsdelen med utseendet, lamporna, det han viskar. Ã…h det här börjar väldigt bra. Och bara för att det kan vara kul att se längre fram ifall jag hade rätt så kan jag säga nu att min första tanke är att jag kommer att tycka om den här Matthew som nämns så kort. |
|
|
|
