minnen som aldrig suddas ut del 2 |
När vi hade sjungit den sista sången, lärarna fått blommor och alla kramat varandra (förutom jag och Nadja) gick jag hem.
- Fan, fan fan! Svor jag tyst för mig själv. Bakom mig såg jag Jonna och hennes gäng. Däribland Nadja. Gabriel, Emil och Victor höll i varsin ölburk som dom då och då räckte mot tjejerna. Jag raskade på stegen och försökte tränga ute deras glada röster. När jag äntligen kom fram till radhuset där jag bodde låste jag snabbt upp dörren och stängde den sedan. När Jonna och dom andra passerat väntade jag en stund innan jag öppnade dörren, gick fram till våran brevlåda och fiskade upp posten som låg där. Sedan gick jag in och satte mej vid köksbordet. Det var mest reklam men det fanns ett och annat brev där också. Ingenting till mig. Vid middagen på kvällen hade vår familj en minst sagt livlig diskussion:
- Du kan ju drömma om att jag ska följa med till det där lantstället! sa Markus surt.
- Då kan du glömma det där med moped! Upplyste mamma honom
- Men jag ska ju för fan fara med Stefan och Danne till Hultsfred!
- Och Hannah och Lina la jag till. Markus gav mig en mördande blick som tack.
- Du får välja själv! Sa pappa beslutsamt.
- Men jag har ju lovat att följa med, dessutom behöver jag en moppe! Sa Markus bedjande, nu försökte han tydligen med en annan taktik.
- Du har ett val.
- Jaja jag följer väll med då men bara om jag får…
- Här fås ingenting! Avbröt mamma honom och reste sej från matbordet. Tillskillnad från mig var Markus väldigt populär något som han med jämna mellanrum påminde mig om.
- Tack för maten sa jag och gick upp på mitt rum. Jag tyckte det var rätt åt Markus att han skulle följa med till stugan.
- Var är Markus nu då? Sa pappa Irriterat. Vi var just på väg att åka när han upptäckte att Markus saknades.
- Jag går in och kollar sa jag och gick in i huset.
- Markus! Markuuus! Ropade jag mot övervåningen, men jag fick inget svar. Då gick jag upp för trappan och fram till Markus dörr. Den stod lite på glänt. Jag skulle just öppna den när jag hörde att Markus pratade med någon.
- Jag måste faktiskt lägga på nu men jag lovar att ringa så fort vi kommer fram. Ja det är klart. a… m.. Sluta oroa dig Klara! Jag älskar dig jättemycket. Okej ... vi ses puss. Sedan la han på luren.
Jag fattade ingenting. Han var ju tillsammans med Lina! Var han otrogen? Jag visste inte, men skulle ta reda på det.
- Känner ni igen er? Strålade mamma.
- Mamma det var längesedan vi var här sist! Sa Jag
- Du var ju ... hm 8 och Markus 10.
- Jag minns i alla fall ingenting.
- Vad liten stugan är! Sa Markus som klivit ut ur bilen.
- Jag tycker den ser mysig ut sa jag.
- Mysig? Fnös Markus. Snart kommer det väl fram jag och du ska dela rum.
- Vad bra att du sa det så slipper jag och mamma sa pappa
- Jag tänker inte dela rum med Markus om ni trodde det! Fräste jag.
- Michelle skärp dig! Kom så går vi in och kollar hur det ser ut istället! Sa mamma hurtigt.
Stugan var verkligen mysig. Det var en liten hall som ledde till ett sovrum med dubbelsäng och till höger ett med en våningssäng.
Sedan kom man till ett ganska stort rum. Där var det både kök och vardagsrum.
- Nå vad tycker ni? Frågade pappa stolt.
- Guuud så mysigt log mamma Eller tycker ni inte?
- Om du säger det så. Suckade Markus Föresten var är toaletten?
- Toaletten? Minns du inte att det bara finns dass?
- Dass skrek Markus Det här var värre än jag trodde stönade han och gick ut ur stugan.
Jag hade just packat upp och beslöt mig för att ta en promenad och samtidigt kolla in stället.
- Mamma jag tar en promenad.
- Visst gumman men är hemma senast fem för då är det mat. Föresten om du ändå ska ut kan väll du gå förbi lantboden och köpa margarin, det glömde vi att ta med.
- Vart ligger lantboden då?
- Gå bara längs vägen vi kom hit på. Du kommer att komma till en avtags väg med en skylt där det står Furuboda. Där ska du svänga in. Sedan fortsätter du en liten bit och då ser du lantboden.
- Okej…
- Här sa mamma och räckte mig en femtilapp. Köpt nått till ikväll också.
- Visst log jag. Föresten finns det någon cykel?
- Jag tror det finns en i skjulet, men hur bra den funkar vet jag inte.
Jag nickade och gick ut i hallen. På vägen ut tittade jag mig i hallspegeln. Jag hade mina fula jeans shorts på mig och en tråkigt vitt linne. Men jag brydde mig inte.
”Det finns ändå bara lantisar här” tänkte jag och gick i riktning mot skjulet. Mycket riktigt stod det en gammal cykel där, men den funkade. På vägen till stugan hade jag inte tänkt på om vi hade några grannar men det fick jag snart bekräftat. Det stod två stugor, båda var större varav den ena väldigt mycket. Det ena var brunt och det andra rött. I det röda huset som stod närmast var det släckt i fönstren och det verkade inte vara någon hemma, det såg egentligen mer ut som en villa än ett hus.
I det bruna huset var det däremot tänt och en tant och en farbro i 75- årsåldern satt i varsin vilstol.
Plötsligt ropade tanten åt mig precis när jag cyklade förbi.
- Är det ni som är Nilssons?
- Ja sa jag och stannade cykeln.
- Jasså, jag heter Eivor Svensson och det där är Bertil sa hon och pekade på gubben bredvid sej.
- Vet du vilka som rår om det andra huset frågade jag.
- Ja det är ju Grankvist det. Dom har föresten en pojk i din ålder sa Eivor som u kommit fram till grinden.
- Jaha log jag. Men jag ska nog fara nu, jag är på väg till lantboden.
- Jaha, men du om du ändå ska dit, skulle du kunna köpa ett paket ägg och två liter mjölk till mig då är du snäll?
- Visst.
- Vänta ska du se. Eivor fiskade upp två tjugor och en femma ur fickan. Det som blir över kan du ta som tack log hon.
- Tack sa jag men då är det bäst jag far då.
- Okej tack så mycket! Ropade hon efter mig.
Lantboden låg på nedervåningen på ett blått hus. Bredvid affären fanns det en bensinstation.
Ovanför dörren till lantboden hängde en gammal handmålad skylt med texten ”Johansons lantbod” När jag gick in i affären plingade det i en liten klocka alldeles ovanför dörren. Jag plockade åt mig varorna och räknade ut att det blev över tio kronor från Eivors pengar och sju från mammas. Det räckte precis till en kexchoklad och en cola.
- Är du ny här? Frågade Mannen i kassan. Han hade en rutig flanell skjorta och grått hår. Jag gissar att han var i 60 årsåldern.
- Ja, vi hyr stugan bredvid Svenssons och Eriksson.
- Jaha, På det viset. Det blir nittiofem kronor. Tack så mycket. Hej då.
- Hej då. Svarade jag. När jag kom ut såg jag Markus sitta på en av bänkarna och kyssa en Tjej med långt blont hår.
- Nämen är det inte lillasyrran flinade han när han såg mig.
- Jo för det är det! Sa jag surt. Markus hade armen om blondinen och viskade nått i hennes öra så hon började skrattade.
- Du, bara så du vet har Markus redan två tjejer sa jag vänd mot blondinen.
- Tack så jävla mycket! Fräste Markus. Jag struntade i honom och satte mig på cykeln. Men jag vände med om lagom för att se när Markus försökte bortförklara sej för blondinen som visst hette Tuula. När jag kom fram till Eivors hus och gav henne varorna bjöd hon mig på fika men jag tackade nej och sa att jag skulle hem och äta för klockan hade hunnit bli två minuter i fem. En svart moped med två killar på susade förbi och en av killarna hoppade av vid våran stuga.
Men när jag cyklade förbi det röda huset stod det en svart bil parkerad på grusgången och det lyste i fönstren. Plötsligt klev en kille ut ur bilen. Han hade halvlångt lockigt brunt hår och jag tror han hade bruna ögon. Men han såg inte mig utan gick in i huset.
Han måste ha varit nått år äldre en mig för han var väldigt lång, men snygg som tusiken. Jag log och cyklade in på våran gård för att upptäcka att det var Markus som åkt på mopeden.
- Jag åkte med en killes moped förklarade han medans tittade surt på mig. Hur visste du att jag är tillsammans med två tjejer undrande han sedan.
- Hörde när du pratade med Klara innan vi for. Varför är du tillsammans med båda plus att du hånglade med den där slampan vid affären.
- Den där slampan heter faktiskt Tuula sa Markus surt. Föresten ska väll du skita i det! Sedan gick han in i våran stuga.
- Michelle vi kommer att äta middag hos Grankvist i huset bredvid. Dom bjöd oss på middag sa Mamma när jag kom in i köket.
Gå och byt om till nått finare. Fortsatte hon när hon såg vad jag hade på mej.
- Visst muttrade jag och gav henne margarinet och chipspåsen jag köpt.
Jag gick in i sovrummet jag delade med Markus och öppnade min resväska. Jag tog fram ett par vita piratbyxor och en ljuslila blus.
När jag bytt gick jag in i mammas och pappas sovrum och lånade mammas Mascara. Ivanligafall brukade jag inte sminka mej men det här var inget vanligt fall. Jag skulle till en skit snygg kille och då måste man vara snygg!
- Michelle kom då ropade mamma.
- Vänta ropade jag tillbaks och kammade igenom håret med mammas borste som låg på byron.
- Vad gjorde du i mitt och pappas sovrum? Undrade mamma
- Öm.. jag lånade din borste stammade jag. Jag glömde min.
Mamma nickade men såg inte helt övertygad ut.
- Måste jag följa med? Undrade Markus
- Japp.. sa mamma stressat. Skynda på nu vi ska vara där om tre minuter.
Fem minuter senare stod vi utanför Grankvists hus. Bredvid dörren hängde en vitmålad skylt med texten Grankvist, som var målat med snirkliga bokstäver. Mamma lyfte handen och förde den till ringklockan. Dörren öppnades nästan genast.
En smal kvinna i 35 årsålders öppnade. Hon hade blonderat hår som var uppsatt i en knut på huvudet. Blonda lockar hade lämnats vid öronen. Jag kände igen kvinnan men kunde inte komma på vem det var.
- Välkomna. Sa hon och log. Jag heter Ingela. Då kom jag på vem det var! Det var den kända skådespelaren Ingela Grankvist! Hon hade varit med i många stora filmer, både svenska och utländska.
- Hej. Sa jag saligt. Ingela log och visade oss in i hallen. Bara deras hall var väll lika stort som vårt vardagsrum.
- Hallå. Sa en man som kommit in i hallen. Peter! Hälsade han. Jag kunde inte tro att det var sant! Peter Grankvist! Den före detta landslags målvakten i ishockey! Markus som också märkt det tittade storögt honom.
- Leo! Ropade Ingela mot trappan. Kom ner! Dom har kommit nu! Ner för trappan kom den snygga killen som jag sett när jag kom hem. Han var ändå snyggare på nära håll.
- Tja! Sa han och nickade mot oss. Jag trodde jag skulle svimma. Jag var på middag hos världens snyggaste kille och hans kända föräldrar!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 29 apr 08 - 01:19- Betyg:  | | Coolt <3 | | love_you_too - 15 jan 07 - 05:53- Betyg: | super bra!!!!!
ska läsa mer nu.... | | spite_fire - 10 jul 06 - 18:31- Betyg: | mer!
idag! | | _m4ng0_ - 10 jul 06 - 08:28- Betyg: | | Skriv mer, skit bra =D | | STruTSEn_91 - 10 jul 06 - 07:59- Betyg: | | skynda dig att skriv mer:D.. super bra:D |
|
|
|
