Blicken är dold i det förflutna |
Blommorna är döende och jag ser på. Utan kraft eller ork att rädda dem. Jag står och ser, ser och ser, men blicken är dold i det förflutna. Minnena som flyger förbi, försöker ta fatt. Men får inga grepp, får inte tag och står där handfallen på gräset. Medan blommorna dör står jag där och bara ser.
Jag försöker att stå, men världen de snurrar fortare och fortare runt sin axel. Det blir en fart som jag inte känns vid. Men håret blåser i vinden. Sätter mig ner, drar fingrarna genom det daggen i gräset. Fingertopparna blir fuktiga och jag ser inte blommorna längre.

Tar ett grässtrå, riktar in mig på det längsta och sliter loss det från gräsmattans rötter. Innerst inne vet jag att pappa kommer bli arg, för gräsmattan får inte röras. Fokuserar blicken på daggdroppen på grässtrået, slätar ut den med fingret. Känner vätan och ler för mig själv. Börjar dra sönder det lilla grässtrået, men försiktigt, försiktigt för att inte skära mig på dess kanter. För grässtrån kan vara vassa.
Världen den snurrar, den snurrar fort, fort och bara fortare precis som tekopparna på tivoli. Jag försöker blunda för att inte må illa, får att inte se de snurrande träden som far förbi i svärta.
Framtiden är fragment, små och stora. Sträcker ut handen för att fånga och får tag och griper mig fast. Att fånga en framtid, känna den vrida och slita i min hand, är något jag aldrig känt förut. Men jag håller fast, håller klamrande fast vid livet. Jag andas och lever, för jag lever just nu.
Livet är en mening, ett liv och en tanke. Meningen med livet vet ingen. Försöker bara leva här och nu, men jag ser blommorna dö framför mina ögon. Om pappa fick veta att vattnet ej nått dem skull han bli arg.
Öppnar ögonen och ser hur världen, den stannar in och jag vet att det är för mig den stannar.
|
Kommentarer | nattblick - 3 jan 15 - 01:17 | :)) | Sockerina - 3 jan 15 - 01:06 | nattblick:
tack :D | nattblick - 3 jan 15 - 01:06 | "Medan blommorna dör står jag där och bara ser"
<33
Och slutet!! <333333 |
|
|
|