I en annan av världar part 3 |
Theo ler stort och stoppar in en näve spunnet socker i munnen.
”Jag älskar Liseberg, mamma!”, utbrister han lyckligt. ”Kan vi åka slänggungorna?”
”Men gubben, du får åtminstone äta upp ditt sockervadd först. Annars blåser det bort!”
Theo skrattar och tar ett hårdare tag om struten han har i handen för säkerhets skull.
När han äntligen fått i sig allt spunnet socker tar han ett kletigt tag om min hand och ser bedjande på mig.
”Kan du sitta bredvid mig när vi åker slänggungorna?”
”Ja, självklart!”, skrattar jag och ser kärleksfullt på min femåriga lillebror.
Så vi sätter oss i samma gunga och åker samma åkattraktion sex gånger.
Sedan säger han bestämt att sagoslottet är för bebisar och att han vill åka flumride nu.
Eftersom det mest är för Theos skull som vi är här så låter vi honom bestämma i princip allt när det gäller vilka attraktioner vi ska åka och vilka hjul vi ska spela på.
Leendet på Theos läppar när han vinner en gigantisk gosedjurskanin kommer jag aldrig glömma, för det är så stort och så äkta att jag nästan smälter.
Mamma verkar också väldigt uppåt och glad, så dagen på Liseberg blir väldigt lyckad.
I bilen hem somnar Theo med det jättestora gosedjuret i famnen, och det enda som hörs i bilen är The Sounds Painted by numbers på radion.
Mamma skruvar ner volymen lite.
”Har du haft en bra dag, gumman?”
”Ja, det har varit jättemysigt.
Precis då börjar det vibrera i min ficka och det är Linnea som ringer.
”Hej”, säger jag glatt.
Vi har inte setts eller pratat på några dagar eftersom hon behövt lite tid för sig själv, plus att hennes föräldrar tvingat med henne på en kort campingsemester.
”Hej. Vad gör du?”
”Sitter i bilen. Du då?”
”Haha, samma sak. Vart har du varit?”
”Liseberg med mamma och Theo.”
”Åh, jag hade hellre velat vara med er alltså. Men hur som helst, jag är hemma imorgon. Har du lust att ses då?”
”Om jag har! Jag saknar dig som tusan..”
”Jag saknar dig med, jättemycket. Ska vi ses i stan kanske? Ta en fika eller något?”
Jag tycker att det låter mysigt och somrigt så jag säger ja och vi bestämmer att vi ska ses utanför Åhléns vid halv fem.
”Och du!”, säger hon innan vi lägger på. ”Jag har tänkt. Ordentligt. Ses imorgon, älskar dig.”
Jag blir riktigt nyfiken och pirrig i hela kroppen när hon säger så, och hela bilresan hem försöker mamma luska ur mig vad det är som är så kul, men jag svarar bara att jag haft en trevlig dag och att hon är världens bästa mamma.
klockan är några minuter i fem och jag står ensam utanför Åhléns.
Jag har ingen aning om vart Linnea är, för hon varken svarar på sms eller när jag ringer. Har hon ångrat sig? Vill hon inte träffa mig?
Men så kan jag se hennes klarröda cykel på håll, hennes blonda hår flyger i vinden.
Hon tvärbromsar framför mig och nästan kastar sig av cykeln.
”Förlåt, förlåt, förlåt!”, utbrister hon och slänger sig i min famn. ”Mamma tvingade mig att klippa gräset, och jösses vad vår gräsmatta är stor kom jag på då.”
Jag har en brinnande lust att kyssa henne, men gör det inte, inte mitt i stan.
”Du, jag får låsa fast den här cykeljäveln någonstans, sen kan vi fika.”
Hon ler och vi går över till andra sidan för att ställa cykeln vid cykelstället utanför Kampenhof.
”Jaha, vart ska vi ta oss nu då?”, frågar jag. ”Gamla hederliga Espresso House?”
”Blir alldeles utmärkt.”
Vi går dit och beställer varsin Kaffe latte och sätter oss sedan vid borden utanför, dels för att det är just utomhus i sommarvärmen och dels för att vi ska kunna röka.
Medan mitt kaffe ska kallna lite tänder jag en John Silver och betraktar Linnea som sitter mittemot mig.
Hennes vackra, blonda hår ser ut som silke, silke som rinner ned längs hennes axlar och bröstkorg.
”Du är väldigt vacker idag.”, säger jag.
”Inte ens i närheten av vad du är.”, svarar hon och hennes blåa ögon tindrar.
”Du, Li..du sa i telefonen att du hade funderat. På vad egentligen?”
Hon halsar resten av sitt kaffe och tar min hand.
”You’re coming with me.”, säger hon allvarligt och drar med mig bort till sin cykel. ”Hoppa upp!”
Jag sätter mig på pakethållaren och Linnea skjutsar mig hela vägen hem till henne.
Väl där ber hon följa mig med in, vi hälsar på hennes mamma och pappa i köket, och går sedan in på hennes rum.
Väl där puttar hon ner mig på sängen och gränslar mig.
”Ja, jag har funderat.”, säger hon.
Sedan kysser hon mig och jag drar henne närmre, trycker mig hårt mot hennes mjuka kropp.
”Vad..har..du..funderat..ut?”, flämtar jag mellan kyssarna.
”Att jag vill ha dig. Jag vill ha dig nu, och jag vill vara med dig.”
Jag gör inget motstånd när hon sliter av mig mitt linne, inget motstånd när hon knäpper upp mina jeans och drar av mig dom.
”Vill du ha mig nu så som jag vill ha dig så är jag tio miljoner procent redo.”, säger hon allvarligt.
”Jag är nog också ungefär sådär många procent redo faktiskt.”, svarar jag och så åker även hennes kläder av.
I bara underkläder ligger vi bredvid varandra och hennes händer smeker mig, lämnar inte så mycket som en millimeter orörd.
När hennes varsamma händer knäpper upp min bh och drar av mig trosorna darrar jag av spänning.
Men en lång stund ligger hon bara där och studerar mig, smeker sakta min mage, retar mig.
Till slut får jag nog och gränslar hennes halvnakna kropp och börjar kyssa mig ned längs hennes hals, bröst och mage.
Själv knäpper hon av sig sin bh och jag drar av henne trosorna. Två nakna kroppar tätt intill varandra, två hjärtan som rusar och bultar och hamrar i bröstet på oss båda som om det vore ett enda.
När jag varsamt smeker insidan av hennes lår kvider hon till och hennes havsblåa ögon ber mig om mer.
Jag kan inte motstå den där blicken, så jag börjar något ovant smeka henne.
”Gör jag typ..rätt?”, frågar jag osäkert.
”Sluta för allt i världen inte!”, flämtar hon.
Jag tar det som ett ja, men bestämmer mig för att gå ett steg längre.
När mina läppar vidrör hennes mycket våta underliv flämtar hon till, och för första gången i mitt liv slickar jag någon till en, så vitt jag förstår, himmelsk orgasm.
”Jag tror jag..svimmar”, mumlar hon när jag avslutar med att smeka mig uppåt igen.
När vi ligger ansikte mot ansikte ler hon, men ser så vimmelkantig ut att jag bara studerar hennes vackra ansikte, känner mig väldigt tillfredställd med vad jag lyckats åstadkomma.
”Du är verkligen fantastisk”, säger hon och kysser mig, hennes hand letar sig ner längs min mage, mina höfter, mitt pulserande mellangärde.
Innan hon börjar smeka mig fingrar hon lätt på insidan av mitt lår, allt för att driva mig till vansinne av upphetsning.
Linnea
Adam sitter mittemot mig vid köksbordet med armarna i kors.
”Förklara dig.”
”Vadå? Jag har inget att säga. Du sa att du var redo att ses. Inte att jag skulle behöva sitta här och försvara mig.”
”Varför dumpade du mig för Ylva av alla människor i världen? Varför för en tjej? Skulle du vara lesbisk?”
”Jag varken är eller var kär i dig. Är det så svårt att greppa? Ylva däremot..att jag är kär i henne har väl inte du någon rätt att ifrågasätta? Och vad fan spelar det för roll vilken läggning jag har?”
Adams ögon smalnar, jag har aldrig sett honom så arg förut.
”Adam, om du kom hit för att sura så kan du gå igen.”
”Vad fan, jag surar inte. Jag fattar bara inte vad som hände.”
”Nej, men det gör jag. Och jag har redan förklarat.”
”Du och Ylva har varit bästisar i..vad är det nu..?”
”16 år.”
”Ja, 16 år..och plötsligt blev ni båda lesbiska och upp över öronen förälskade i varandra?”
”Inte riktigt. Känslorna har nog funnits där väldigt, väldigt länge. Men det är rätt svårt att fatta det när man inte riktigt vet vad kärlek är. När man inte visste. Och vad är skillnaden? Du, jag och Ylva har växt upp tillsammans, och helt plötsligt fick du och jag för oss att testa om vi passade ihop. Kan du svara på det?”
Hans tystnad svarar för sig själv.
”Du vet att jag har rätt. Och nu vill jag att du ska gå.”, avslutar jag.
Han reser sig ilsket upp och välter nästan köksstolen.
”Du och jag kommer aldrig att bli vänner igen. Och du kan hälsa Ylva att hon kan fara åt helvete.”
När han försvinner ut genom ytterdörren tar jag min kaffemugg och går ut i vardagsrummet och kurar ihop mig under en filt i soffan och ser på Simpsons, funderar på att bjuda över Ylva.
Jag känner mig extremt ensam under den väldigt stora filten.
”Baby, vill du komma över? Vi kan se på film och mysa, och så kan du kanske sova över sen?”
Smset går iväg och jag får leveransrapport strax därefter. Svaret kommer fort.
”Klart jag kommer över! Ge mig en halvtimme bara. Puss!”
Jag ler och känner mig plötsligt mycket, mycket lugnare.
Medan jag väntar poppar jag popcorn och rotar fram en flaska Pepsi som mamma gömt bakom en ketchupflaska och en påse med äpplen i kylen.
Egentligen skulle jag velat ha en flaska vin, men det är lite för sent att skaffa det nu.
Men det gör inte så mycket, det kan det ju vara riktigt skönt med en nykter myskväll också för den delen.
Precis när jag ställer ner två glas och en påse med smågodis på vardagsrumsbordet ringer det på dörren.
Jag springer för att öppna. Utanför står den absolut vackraste tjejen i universum, klädd i gråa baggyjeans och ett mörkturkost linne.
Hon ler när hon ser mig och kastar sig i min famn.
”Åh, jag blev så glad när jag fick ditt sms!”, utbrister hon och borrar in huvudet i mitt nytvättade hårsvall.
”Hjälp, jag frågade ju bara om du ville komma över..”, skrattar jag och kysser hennes kind.
”Ja, och det ville jag ju!”
Fnissandes går hon in i hallen och sparkar av sig skorna.
”Nu har jag bara en fråga”, säger jag och försöker låta så allvarlig som möjligt.
”Va?” Hon spärrar upp ögonen. ”Vad..vadå för fråga?”
Hon ser så skräckslagen ut att jag lägger armarna om henne och fnissar lite.
”Vilken film ska vi se?”, frågar jag till slut.
Hon nästan sjunker ihop i min famn.
”Var det din fråga? Du höll ju på att skrämma livet ur mig.”
Skrattandes drar jag med henne in i vardagsrummet och låter henne välja film.
Efter en lång stunds övervägande blir det i inte en film utan en Simpsons-box istället.
”Simpsons kan man både kolla på och pussas till”, resonerar hon och sätter in skiva ett i dvd-spelaren.
Medan vinjetten spelas kryper hon upp bredvid mig i soffan och jag väljer Play All på menyn.
Att bara sitta där bredvid Ylva och slötitta på tvn gör mig alldeles varm inombords. Varenda atom jag består av tackar gud för att det inte är Adam som lutar sitt huvud mot min axel och andas regelbundna, trygga andetag mot min hals.
”När kommer Simpsons-pussarna då?”, frågar jag Ylva och hon skrattar, kysser mig passionerat.
En bra stund sitter hon gränslad över mig och vi rör vid varandra, både mentalt och fysiskt, våra hjärtan slår fort. Men innan det går för långt återvänder vi till Simpsons och dom väldigt goda smörpopcornen jag poppat.
Under hela kvällen håller Ylva min hand hårt, och jag njuter av att ha henne nära.
När vi sedan, runt midnatt, kryper ner under täcket för att sova skrattar Ylva till och jag frågar vad det är som är så kul.
”Ingenting. Jag är bara så lycklig.”
|
|
|
|
