Försöker nå dig
men du skymmer dig själv,
Flyr ifrån verkligheten
Och hur jag än greppar tag
slits du ifrån mig
Mot din vilja
Motas bort
Och ju längre bort från
mig du slits
Desto mer tomhet infinner
sig inom mig
Och jag vill bara le, vara stark
Intala mig själv att allt är bra
Men varje gång jag vaknar och inser att
du är borta
Dör jag
Du är som en evig skymning
|
Kommentarer |
glasbit - 10 mar 15 - 00:56 |
Som föregående skrivare sa; väldigt målande. Vackert och skört. |
Tiggarflikkan - 21 jan 15 - 13:50 |
Åh, målande dikt. Får en att känna lite extra. |
nattblick - 27 dec 14 - 14:42 |
Så sorglig och samtidigt vacker <3<3<3 |