I hate (almost) everything about you- del 86 [m/m] |
ett lite längre kapitel och som jag personligen tyckte var väldigt kul att skriva :D
______________________________________ ___________________
- kapitel 86
”Jag vill verkligen ha en tatuering, men jag vet inte om jag vågar. Alltså ifall det inte kommer se snyggt ut när den väl är på plats, och jag är totalt värdelös på att rita så jag kan inte ens testa hur det skulle se ut med bläckpenna”, förklarade Frida och ställde ifrån sig sitt drinkglas.
”Jag kan rita”, sa plötsligt Andy som satt i andra änden av samma soffa. ”Om du fixar en penna kan jag försöka hjälpa dig att se hur det skulle kunna se ut.”
”Åh kan du?!” Hon kom snabbt upp på fötter och ropade åt en annan klasskompis för att höras över musiken ”Erik kan du ta med en penna från köket? Eller förresten.. Gustav!”
Andy flinade lite och sträckte sig efter sin egen ölflaska. Så gott som alla i klassen var där och hittills hade det inte funnits någonting alls att klaga på - alla var glada, musiken var bra och det hade inte kommit dit några oinbjudna gäster.
”Tänk vad livsfarligt det är med sånna där som har egna tatueringsmaskiner hemma, alltså sånna som inte har någon koll på vad dom sysslar med”, sa Nicholas som satt bredvid honom och Andy nickade.
”Eller hur! Kul att vakna upp och upptäcka att man gjort fem fylletatueringar som dessutom kommer läka helt kasst”, svarade han och drog upp ärmarna på sin vinröda tröjan en aning.
”Hallå vart är An..” Frida fick syn på honom och trängde sig ner mellan honom och Nicholas innan hon höll fram en tjock svart penna. ”Det funkar med spritpenna va? Då kanske jag till och med hinner testa flera dagar hur det känns. Jag har tänkt ett träd där grenarna liksom ska slingra..”
Liam drog handen genom det hårsprayssträva håret och flinade åt Jake som försökte snacka sig till att dom skulle få bli insläppta av vakten. Det var tydligen fullt, så länge man inte stod på gästlistan åtminstone, och Jake var uppenbarligen utav fel kön för att kunna charma den biffiga vakten.
”Kom igen Jake, vi drar någon annanstans.”
”Vi kan ju testa den nere på hörnet, där brukar det vara bra”, höll Johan med.
Jake gav dom en snabb blick och mimade ett ´vänta!´ innan han gjorde någon yvig gest med handen som ingen utav dom fattade vad den skulle betyda.
”Fan vad dryg han är, han kommer ju aldrig fixa det där”, suckade Pontus och körde ner händerna i jeansfickorna. ”Jag behöver pissa också..”
Dom hade börjat kvällen med några öl på en uteservering och sedan gått vidare för att hitta något ställe med lite mer drag, vilket det inte verkade bli något utav ifall Jake skulle stå kvar länge till med vakten. Det fanns inte en chans att biffen skulle ge med sig, däremot desto större chans att han skulle kalla dit en kollega som fick avlägsna den irriterande killen.
”´Jag fixar det här´ eller hur var det?” flinade Liam.
”Äh håll käften, han hade ju vägrat Kungen att komma in till och med”, muttrade Jake.
Det hade varit tänkt att Sarah och Jessica skulle följa med också men tydligen hade det dykt upp någon fest som absolut inte gick att missa så det hade blivit Liam, Jake, Pontus, Johan, Chrille och Marcus istället, vilket i sig inte var någonting dåligt.
En timme senare var missödet med vakten glömt sedan länge, stämningen på topp och sällskapet betydligt större.
”Någon särskild drink du rekommenderar?” frågade den blonda tjejen som han ville minnas hette Sofie, eller om det möjligtvis var Sofia.
”Jag tror du missuppfattat någonting nu, bartendern är han som befinner sig på andra sidan baren”, flinade han och drack upp det sista ur sin ölflaska. Den mörkgråa skjortan han hade på sig hade ganska snabbt blivit att kännas för varm så att dess ärmar fått dragits upp en aning och efter att han ställt ner flaskan på disken knäppte han även upp den översta knappen.
”Han som verkar vara världens mest upptagna kille menar du? Jag hoppades att du skulle kunna ge mig ett snabbare tips”, log hon drog en hårslinga bakom örat vilket fick guldringarna runt handleden att glida ner en aning längs armen.
”Okej, som en icke drink-gillande person ska jag ändå göra mitt bästa för din skull”, sa han roat och drog åt sig den inplastade drinklistan från killen bredvid. ”Dom som innehåller någon form av röd juice väljs bort på en gång för dom är äckligt söta, så jag hoppas att du inte gillar något sånt.. Den här skulle jag säga är den minst äckliga”, sa han och pekade.
”Hm”, sa hon med huvudet lutat på sned för att läsa. ”Okej! Jag litar på dig.” Ett snabbt leende innan handen snuddade vid hans lår. Något som inte alls gav ett besvarande leende från honom. Han saknade Andy.
Plötsligt lades en arm om hans axlar bakifrån ”Där är du Liam! Jag har letat överallt efter dig”. Tack gode gud för att Jake fanns.
”Verkligen?” frågade han flinande när han vände sig om mot sin lindrigt nyktra kompis.
Han nickade bestämt för att intyga att det var precis så. ”Kom nu, du har ett glas här borta.”
Han lät sig dras med till andra änden av bardisken där dom andra beställt tequilas och snart satt han där själv med ett glas framför sig.
”Ett, två..” När Johan räknat till tre tömde Liam hastigt sitt shotglas och smällde sedan ner det på bardisken med en plågsam grimas. Helvete vad äckligt det var.
”En till?” sa Jake direkt.
”En till?”
”Två till!” svarade Andy genast och greppade tequilaflaskan. ”Vi måste ha fler glas!”
Efter att Tobbe försvunnit iväg till köket för att leta hade Simon gjort Andy sällskap på golvet och den svarthårige var i full färd med att studera honom genom sitt shotglas.
”Men kolla”, skrattade han och kisade med ena ögat. ”Du ser typ.. jätteliten ut, men samtidigt stor.” Han vinklade lite på glaset för att försöka se sin vitblonderade kompis ur en annan vinkel men var inte helt beredd på att den kvarvarande genomskinliga vätskan skulle skvimpa ur på honom själv.
”Oops”, fnissade han och fick ett högt skratt till svar från Simon.
”Lyckat Andy!”
”Det blir snart påfyllning ändå! Tobbe är och.. han är.. vad heter det, Simon?”
”Va? Vad menar du?”
”Det där rummet..”, sa han och himlade med ögonen innan han kikade ner i glaset som plötsligt blivit väldigt tomt. ”Inte badrummet men.. men vad heter det?” Han kisade med ena ögat igen men det var fortfarande tomt där i. ”Köket!! Han är i köket. Tobbe är och hämtar glas. Så du kan också vara med!” sken han upp.
”Okej jag är med”, svarade Simon roat. ”Säker på att jag inte ska ta ditt glas också?”
”Pft”, fnös Andy till innan ännu ett fniss lämnade hans läppar. ”Det här är det godaste som finns. Jag looovar Simon, du måste testa alltså. Det är tuuusen gånger godare än cider. Det är ju som saft du vet, inte kul alls.”
”Du har ganska kul nu va?”
”Skojaru eller?!” Han började flina när Simon skrattade. ”Vad är det roliga?”
”Du?” sa han med ett höjt ögonbryn innan han skrattade igen. ”Hur många sånna där har du druckit?”
”Jadu..”, sa han fundersamt och satte fingret mot läpparna. ”Det kan jag inte riktigt svara på. Men du måste vara med Simon! Det.. Perfekt!” sa han med ett brett leende när Tobbe kom tillbaks med några småglas i varierande storlek och form.
Liam torkade sig om munnen med ovansidan av handen efter att han rätat på sig från handfatet. Blicken som såg tillbaks på honom i spegeln var ovanligt klar för att vara en utekväll, men så hade han inte druckit särskilt mycket heller. Han drog till skjortan lite, strök fingrarna genom håret och vände sig sedan om för att lämna badrummet. Han hade inte ens hunnit fram till baren förrän han såg Pontus och Jake, allt annat än glatt pratandes som han sett dom sist, och plötsligt drog Pontus bak armbågen innan ett slag träffade Jake över kindbenet. Liam behövde inte fundera, han behövde knappt tänka, fötterna rörde sig helt av sig själv och i nästa stund var det han som grep tag om Pontus axel, slet honom bakåt och riktade en egen knytnäve mot honom.
”Vad fan..!” sa Jake och Liam tyckte sig se honom ta sig för käken i ögonvrån. Uppmärksamheten drogs dock hastigt tillbaks mot Pontus när han hårt knuffade till honom i bröstkorgen. ”Vad fan lägger du dig i för?!”
”Knuffa mig inte för i helvete”, fräste han tillbaks och när han kände någon ta tag i hans arm slet han bara åt sig den. Knuffen han gav tillbaks resulterade i en ännu mer förbannad Pontus vilket taggade igång Liam ännu mer och innan att han riktigt hann reagera befann dom sig på golvet.
”Pontus..! Liam! Ge er..” Det hördes röster runt om dom men dom båda killarna var alltför upptagna med varandra för att lägga någon större vikt vid det.
”LÄGG AV!” Det var inte förrän den betydligt bestämdare röstens ägare grep tag om båda deras armar som dom hejdade sig något.
”Släpp mig”, andades Liam andfått och försökte dra åt sig armen utan att lyckas. ”Släpp mig för fan!”
Vakten ignorerade deras protester och trots motstretande hade dom snart släpats med till dörren som dom sedan blev utkastade ur.
”Men jävla svi..” Pontus hann inte avsluta meningen förrän porten dragits igen och Liam vände en mörk blick mot honom.
”Bra jobbat för fan!”
”Du själv då!”
Dom såg ilsket på varandra en stund innan Pontus drog en hand under den blödande näsan och Liam tungt andades ut igen. Han kände sedan på underläppen och försökte hålla tillbaks det plågade lätet.
”Sorry för det där med läppen.. är den sprucken?”
Liam suckade och spottade ut lite mer blod. ”Nej jag.. aj satan.. jag vet inte.”
Dom hade långsamt börjat gå ifrån klubben efter flera misslyckade försök att få komma in igen och efter ett antal svordomar mot varandra hade dom lugnat ner sig något. Tydligen hade det varit Jake som satt igång själva bråket genom att tryckt på precis dom knapparna som han visste var absolut känsligast hos Pontus och efter den förklaringen var Liam inte lika förvånad. Jake hade mer eller mindre tiggt om det, men det gjorde inte att Liam ångrade sig. Jake var hans bästa polare oavsett hur idiotiskt han kunde bete sig när han var full, och dagen han inte skulle försvara honom skulle aldrig komma. Samtidigt kunde han förstå att Pontus blivit förbannad för att Liam lagt sig i, det skulle han själv också ha blivit.
”Hur är det med näsan..? Jag hann egentligen aldrig sikta så det var inte helt medvetet..”, sa han något ursäktande.
”Äh det är lugnt. Tänker du dra hem eller?”
Liam nickade och kunde trots smärtan inte motstå att känna på läppen igen. Det var som någon dum jävla tvångstanke. Det var ju inte så att den skulle göra mindre ont när han kände på den för tredje gången. ”Ja jag.. men fan också.” Han suckade frustrerat när han såg sprickan på mobilskärmen. Den var dessutom helt svart. ”Du är skyldig mig en ny mobil om den här inte går igång.” Varför hade han haft mobilen i bakfickan när han så gott som alltid annars hade den i framfickan?
”Jag tror vi ska gå hem Andy..”
”Men neej varför dåå?” sa han och såg besviket på Simon. Dom kunde inte gå hem nu?!
”För att.. Du kommer tacka mig för det imorgon, jag lovar”, flinade han och tog tag om hans arm. ”Kom nu.”
Det var en väldigt lustig gata dom gick på, alldeles vinglig och krokig - nästan som en berg och-dalbana fast..
”Det här känns som en berg och- dalbana fast utan vagnar”, konstaterade han med ett flin och försökte blåsa luggen ur ögonen. ”Fast jag fattar inte varför vi inte bara.. tog bussen?” Han vred leende på huvudet för att se på sin kompis. ”Hur tänkte du här Simon? Vi skullejubara ha.. tagit bussen du vet. Tut tut.” Han fnissade innan han lutade huvudet bakåt och gjorde ett nytt försök att blåsa undan den svarta luggen.
”Jag tänkte mig att lite frisk luft skulle vara bra för dig. Jag tror aldrig att jag har sett dig full på riktigt Andy”, sa han och flinade tillbaks. ”Alltså jag trodde att jag hade det, typ en eller två gånger, men uppenbarligen inte.”
”Vadå full?” Han började fnissa igen. ”Jag är inte full, bara.. vahetere.. bi.. be.. berusad! Just det, berusad Simon. B-e-r.. be..” Han rynkade pannan lite men skakade sedan på huvudet. Det var ett konstigt ord ändåså.
”Hey, hey Andy!” Simon hann precis dra tag i hans arm innan han varit på väg att dyka ner i en buske.
Liam klev upp för tunnelbanetrappen och gjorde samtidigt ännu ett försök att få igång mobilen men med samma resultat som tidigare. Något avlägsna röster men som kom allt närmare hördes en bit bort och när han kommit upp på gatan fick han syn på två bekanta personer, varav en väldigt bekant. Vad..? Han kisade lite för att försäkra sig om att han verkligen såg rätt men jodå. En bit längre bort kom Simon gående med Andy som hade ena armen upplagd runt hans axlar och nästan såg ut att släpas mer än att gå själv. Herregud.
”Vad har hänt?!” ropade han och skyndade sig bort mot dom.
”Lite mycket att dricka bara!” ropade Simon tillbaks och med tanke på att han inte lät alldeles skärrad bestämde sig Liam för att tro på honom och slappna av en aning. Vad fan hade han i ansiktet..?
När han kommit närmare kunde han se svarta streck och figurer både i emopojkens ansikte och på armarna, möjligtvis några ord också.
”Lite mycket att dricka sa du?” Han höjde båda ögonbrynen men fick en rynkad panna till svar från Simon.
”Vad har du gjort? Du är helt..”
Liam hade försökt ignorera smärtan i ansiktet, särskilt från läppen, men nu blev den självklart mer påtaglig igen. Han skakade dock bara på huvudet och skyndade sig att dra handen över munnen. Något mer hann inte sägas förrän Andy höjde huvudet och först då verkade inse att dom inte längre var ensamma.
”Liam!” utbrast han och log alldeles stort. ”Vagöru här? Ska du också med på fest?! Kolla vem som är här Simon, Liam!”
Liam skrattade något chockat till när han hörde Andys sluddrande. Killen var full. På riktigt.
”Ehm nej jag har festat klart för ikväll. Inte du eller?”
Andy skakade flinande på huvudet och lossade Simons grepp om sin axel bara för att sekunden senare svaja till åt hans håll. ”Äre efterfest på våran balkong?!” började han sjunga men verkade sedan tappa bort sig och såg istället ner på sina nedklottrade armar. ”Vare jag som gjorde det här eller? Vet du Liam?”
Simon skakade roat på huvudet och såg mot Liam. ”Tequila”, sa han som förklaring. ”Men jag tror inte det är någon fara.. han verkar inte må dåligt i alla fall. Ska jag..” Han nickade mot Andys hus.
”Jag fixar det, jag kan ta med honom till mig, hans morsa lär bli helt chockad annars. Men.. schysst att du följde med honom hit.”
Simon flinade åt något Andy mumlade och nickade sedan. ”Självklart, det hade inte känts säkert att sätta honom på tunnelbanan direkt.”
”Nej inte så jätte kanske.”
”Har du varit i slagsmål..? Din läpp ser inte vidare bra ut..”
”Det är inget, jag bara.. Ingenting som jag inte har varit med om förut”, sa han till sist och pressade fram ett snett leende istället för att säga något otrevligt om att han inte ville ha några frågor och särskilt inte från någon han inte kände särskilt väl. Simon menade väl inget illa, och han hade dessutom sett till att Andy kommit hem säkert.
”Nej, nej försvinn inte iväg nu”, sa han och skyndade sig att ta tag i Andys handled när han verkade vara på väg mot baksidan av huset. Han fortsatte leta efter nyckeln i jeansfickan med den andra handen utan att lyckas och tog istället tag om Andys axlar. ”Sitt här så länge, okej?” sa han och tryckte mjukt men bestämt ner honom på trappen. ”Stanna. Okej?”
Den svarthårige flinade mot honom men lutade snart huvudet mot trappräcket. Innan Liam hunnit kolla igenom den andra fickan for dock huvudet snabbt upp igen.
”Vad har du gjort?!” utbrast han gällt.
”Vad?” Han såg förvånat på honom innan han lirkade upp husnyckeln ur den tighta fickan.
”Du har blod i ansiktet”, sa han förfärat. Och det upptäckte han först nu? Okej tänk snabbt. Han ville inte att Andys fylla skulle slå över till något hejdlöst gråtande, och med tanke på att han var rätt känslig i vanliga fall var det absolut en risk.
”Det här? Det är fejkblod”, flinade han. ”Du vet som på.. halloween.” Sjukt dåligt.
”Är det..?” Andy kisade upp mot honom och lutade sig lite närmare. Ett flin började långsamt sprida ut sig över hans läppar. ”Busigt.”
Liam nickade med ett snett leende fastän det gjorde fruktansvärt ont. ”Eller hur.”
”Ska vi sova?! Nu?” frågade Andy chockat. Först efter att han dragit av sig kläderna och lagt sig i sängen. Som att han inte alls fattat varför han gjort det men ändå gått med på det för att det var vad Liam gjort. Han kunde ju inte förneka att killen var ganska så underhållande när han var full ändå.
”Vad vill du göra istället?” frågade han, mest för att han var nyfiken på vad som rörde sig i det där berusade huvudet just nu.
”Rymma ut genom fönstret kanske. Ska vi det Liam?” frågade han ivrigt och log hoppfullt mot honom.
Liam ryckte häftigt till när det plötsligt knackade på dörren. Han antog att det var vad han hade hört i alla fall. Innan han hunnit vare sig svara något eller tagit sig upp från sängen gläntade det på dörren och Jake stack in huvudet.
”Tja, är du vaken?” frågade han. ”Jag har tappat min jävla nyckel någonstans och jag ville inte väcka mamma och pappa så jag tänkte.. alltså jag har försökt ringa dig men du svarar ju aldrig, men det var öppet där nere så.. kan jag slagga här ell..” Han verkade sedan få syn på det svarta rufset på kudden bredvid Liam. ”Oj fan jag tänkte inte.. ni två ju..”
”Det är lugnt”, sa Liam hest och flinade till. ”Du kan..”
”Jake!” sa Andy plötsligt och satte sig glatt upp. ”Hur kom du hit? Klättrade du upp till fönstret eller?” frågade han och skrattade sedan åt sig själv.
”Är han..?”, började Jake och såg från Andy till Liam utan att verka kunna bestämma sig om han skulle börja skratta eller bara förvirrat höja på ögonbrynen.
”Full? Jajamen. Inte så lite heller.”
”Haha.” Jake drog roat en hand genom håret. ”Nu måste jag verkligen få stanna.”
Liam lyfte lite på Andys arm innan han tog sig upp från sängen. ”Vi hämtar madrassen då.”
Det var först ute i hallen under lampan som Liam kunde se skadan i Jakes ansikte; en röd näsa med torkat blod under; inte jättemycket kanske men tillräckligt för att ge honom lätt illamående. Han hade inte orkat kolla hur han själv såg ut än.
”Fan hur du ser ut, varför skulle du hoppa på Pontus för? Det var ju mitt fel.”
Liam drog ut madrassen ur förrådet och kastade en kudde till Jake. ”Uppenbarligen för att jag inte vill se någon ge sig på dig, fastän du är en idiot.”
Jake hjälpte till att få fram täcket och suckade sedan. ”Men ändå.. gör det jävligt ont eller?”
”Äh”, flinade Liam. ”Det var åtminstone rätt sida, ringen sitter ju kvar så.” Måste. Sluta. Flina. Eller le. Eller prata överhuvudtaget. ”Men du kan ta is nere i köket om du vill ha. Klenis”, tillade han och drog självklart på munnen igen fastän det gjorde så förbannat ont.
”Mhm, åhaaj.” Bara att få dom få och säkert väldigt obegripliga orden ut från munnen fick illamåendet att förvärras med tusen. Om han bara låg alldeles, alldeles still så kanske.. ”Åh.. gud.”
Någon rörde på sig bredvid honom och det var nästan så att han hoppades att det skulle vara någon okänd istället för Liam. Inte för att han ville dela säng med någon annan utan mer för att han inte ville att det skulle vara Liam som snart kunde få en spya rakt över sig.
”Gomorron..”, mumlade den andre hest och öppnade ena ögat. Han började sedan le på ett sätt som i Andys ögon var oerhört ondskefullt. ”Mår du bra eller?”
”Mm typ.” Han gjorde misstaget att röra på sig en millimeter och la direkt handen över munnen.
”Okej vänta, vänta. Du får inte spy i min säng.” På mindre än en sekund hade han farit upp från sängen och var strax tillbaks med en hink. ”Här.”
Vad i helvete hade han gjort igår? Scener spelades upp i hans huvud men det kändes som att det saknades några däremellan. Han mindes klassfesten, att han ritat på Fridas arm, att han dansat, han mindes.. Simon genom ett shotglas? Citronskivor. Någon promenad. Men hur hade han kommit in till Liam..?
”Ååh..” Han drog handen genom håret och tvingade bort blicken från hinken och.. ”Gud, vad har du gjort?” frågade han med stora ögon. Liams underläpp var både svullen och röd och.. torkat blod. Början till en sårskorpa. Något som såg ut som ett sår.. ”Vad..” Han hann inte säga något mer förrän det blev oundvikligt att böja sig ner över hinken.
”Liam?”
Han bet sig i läppen när han hörde sin mammas röst och svor sedan högt till just på grund av det han gjort. Hur kunde en läpp göra så satans ont?
”Mm?” sa han plågat och lutade pannan mot kylskåpsdörren. Snälla sluta dunka.
”När kom ni hem igår? Jag hörde ytterdörren men jag kollade aldrig på..” Hon kom in i köket och tystnade när han vände sig om med ett lika plågat leende.
”Hej.”
”Liam! Vad har du gjort nu?” sa hon förfärat och kom fram till honom för att kolla närmare. ”Du tar ju studenten nästa vecka för guds skull! Det där kommer aldrig hinna läka.”
”Men det var inte mitt fel!” sa han och drog sig undan innan hon hunnit ta tag om hans haka.
”Det var mitt.”
Dom vände sig om båda två vid Jakes röst. Han stod i dörröppningen med det bruna håret åt alla håll och trötta ögon. ”Han försvarade mig när Pontus gav mig en höger, vilket var helt och hållet mitt eget fel..”
”Men du är ju också alldeles..” Cathy gav ifrån sig en djup suck. ”Kom hit så får jag se på det där med. Och Andy då? Säg inte att han ser värre ut än er?”
Liam drog en hand över nacken. ”Nejdå. Andy är bara.. väldigt bakfull.”
några rader, snälla? =)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | JennnyJ - 26 okt 14 - 13:13 | | Okej. Tack. Jag älskar dig för att du låter Andy föreslå att han kan rita tatueringen på klasskompisen. Alltså. Blivande tatuerare, ja! Blir så glad! Och jag älskar hur annorlunda stämningen är bland Andy och hans klass och när vi ser Liam och Jakes utgång – det liksom… passar så bra för dem. Du fångar verkligen deras karaktärer så bra och det är cool tycker jag, hur du kan göra festande så olika beroende på vem du skriver om! Och Jake som blir stött på, som sakar Andy. Och jag älskar hur Jake kommer och räddar honom. Jag gör verkligen det! Och Andy som helt klart har fått i sig för mycket… lilla pojken! Och alltså… Pontus! Jag avskyr Pontus mer och mer! Och alltså en mycket berusad Andy! Jag tycker personligen att det är jobbigt när folk är berusade, när deras beteende förändras och man liksom… nej. Men du gör det bra! Du fångar verkligen stämningen, det gör du! Och jag tycker om att Liam ändå är trevlig mot Simon. Och Liam som försöker rädda situationen med blodet genom att skylla på fejkblod och Andys ”busigt”. Alltså. Åh. Och Jake som kommer förbi. Och Andy som vaknar och är bakis. Det känns så väldigt… ungdomligt. | mizzkitty - 26 sep 14 - 22:16- Betyg:  | Så underbart bra alltså!, helt makalöst. Trodde nästan
det var Jake som hade sagt någonting om Andy. Och att det
därför skulle bli ett Andy som fick lite för mycket i sig haha.
Men tur att Liam kom och hjälpte honom hem till sig så att
Jake slapp göra det. | | Likeyoudcare - 23 sep 14 - 02:51 | | Superbra! Trodde seriöst (IGEN) att Jake sagt något om Andy eller något och att det skulle bli en superfight på grund av det. Haha, längtar till nästa del!!!!! |
|
|
|
