Min prinsessa |
Min prinsessa,
sa hennes prins
du som öppnade låsta dörrar,
och visade att kärlek faktiskt finns
Och hon såg
lågan i sugande blickar
det var inte båg
men hur får hon plats med all kärlek han skickar?
Min diamant,
sa hennes prins
jag ger dig hela världen om du begär,
korsar hav och stormar om du bara stannar här
Hon fick tunga andetag
men det var kärlek som kvävde
vågade inte ge löften om en morgondag
för kunde hon ge ut det denna kärlek krävde?
Mitt allt,
sa hennes prins
din närvaro är ett måste för min existens
likt en tung drog ger blotta avstånd abstinens
Ingen luft
klaustrofobi
kärlek har ej förnuft
prinsessan måste få springa fri
Grodan blir aldrig kysst
Logofobi
rädslan gör prinsen tyst
Och hon kvävde den framtid som kunnat bli
Min prins,
sa prinsessan
Jag förbannar mig själv att jag ej förmår mig att känna
utlämnad kärlek leder till förlorad kontroll till vad som ska hända
din passion brinner, men den får inte fortsätta bränna
för jag väljer att vara den som lämnar,
istället för risken att själv kunna bli lämnad
Klaustrofobi
Logofobi
Och han tystnade
|
|
|
|
