Där bor jag |
Om vår kärlek vore en öken så har jag sand emellan tårna.
Mitt inre sparkar sig blodigt emot våra galler och krossar glas.
Glas som smälts fram, av den sand,
som varit våran.
Den sand som blev formbar,
först i fukten utav tusen tårar.
Mina tankar, slår likt smedens tunga slag.
Precis där, innan glöden viker undan, där vi bodde, där bor jag.
|
| Kommentarer | | eweida_XD - 24 maj 14 - 12:52 | Älskar den!
ett bra flyt och säger mig något.
Tack för att jag fick läsa. |
|
|
|
