En kärleksförklaing |
Jag älskar dig verkligen.
Jag älskar dig uppriktigt och ärligt.
Vad jag älskar allra mest är att jag är så trygg hos dig.
Vid din sida kan jag vara den jag är, jag behöver aldrig göra mig till för din skull, för att jag vet att du tar mig för den jag är - både de goda sidorna och de dåliga.
Detsamma känner jag för dig. Jag vet din bästa och dina sämre sidor, men jag älskar dem båda. För det är den du är.
Något annat jag älskar hos dig är att du respekterar mig för den jag är.
Du låter mig ha min tro, du låter mig leva efter min tro. Du vet hur mycket den betyder för mig.
På samma sätt respekterar jag dig för vad du tror, eller inte tror. Hade jag inte respekterat det, hade jag inte respekterat den du är.
Då hade jag heller inte kunnat säga uppriktigt att jag älskar dig. Men det gör jag.
Jag älskar hela dig, precis som du är.
Jag älskar våra samtal som vi ofta har. Det kan vara om allt eller inget, om frukosten eller om alla världens problem.
Jag älskar när du är nära mig, känna hur ditt hjärta slår, höra dina andetag.
Jag älskar att du alltid ställer upp för mig. När du vet att något är viktigt för mig så finns du där.
Jag hoppas att du känner att jag gör det samma för dig.
Jag älskar att du alltid finns där för mig, i solsken och i regn.
Jag hoppas från mitt hjärta att du känner att jag alltid finns där för dig.
1 Kor. 13:4-7
"Kärleken är tålmodig och god.
Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den."
|
|
|
|
