Frost |
Nu när kylan välkomnat alla rutor med sin glans
Då vi glömt bort sommaren och raderat varje liten chans
Vi som är folket gjorda av frost
Som dränker varje liten tanke i rost
Ute där allt täckts av dvala
Väntar alla älskade efter vårens första svala
Håll dig borta från mörkret och tänk på det du missat
På den fina rosen som i vasen nu har vissnat
Täck inte allt i is och sten
Din kropp längtar efter att sammankopplas med en annan ven
Lyssna inte på folk gjorda av frost
De dränker dig stilla i vattnet fullt av rost
Tänk på svalan som snart kommer tina
Och på alla dina idéer som var så fina
Bli inte en av dem som glömt bort
För livet kan så lätt bli kort
....
|
|
|
|
