Ånyo |
Du är en sån sällsynt juvel som
Verkar vara eftertraktad av alla
Svår att fånga, lätt att röra
Och det är svårt att glömma
Fast man aldrig ens har varit
Din, din värdefullaste
För när du ler så vaknar känslorna
De jag helst bara vill glömma,
Ge till någon mer välförtjänt av dem
Med ett djupt andetag
Faller jag sakta
Tillbaks till gamla vanor
|
|
|
|