Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

The White Lady - Prolog

- Dags att sätta igång på allvar grabben, muttrade Ledaren.
- Huh?
- Börja jobba din lilla jävel. Du jobbar, du får skiten av oss. Simpelt som fan. Borde till och med en junkie som du kunna fatta.
- Mm, vi säger väl så, Vilket hus?
- Vilket jävla hus som helst, bara plocka det du behöver, ta hit det och så byter vi.
- Hmm.

Dom gick i väg, precis som alltid med ledaren först och hans "vakter" bakom. Två biffiga killar med byxorna i knävecken, idioter. Jag vred på mig och drog upp mobilen. Elva fyrtiotre, då borde folk vara på jobbet. Tänk vad ett liv kunde förändras, då tänker jag på mitt alltså. Skulle gärna berätta, men min dam väntar. Vilket hus som helst sa han. Bara att sätta igång alltså. Jag reste mig upp och lämnade den flotta porten jag sovit i. Jeansen var fransiga och skrynkliga, tröjan var ännu värre. Kepsen hade jag för länge sedan slängt och ryggsäcken var nog det enda som fortfarande höll ihop. På gatan utanför var världen i full gång, jag klev ut och lät strömmen för mig till La Plaza. Torget. På ett kafé köpte jag min frukost. En vit limpa och en pappersmugg med kaffe. Knappast mätt, men en aning piggare släpade jag mig mot industrikvarteren. Ingen idé att bryta sig in i ett riktigt hus och att tigga var inte min stil. På väg dit passerade jag en tjusig katedral. En plan utformade sig i min sönderknarkade skalle. Så tyst som det gick smet jag in i kyrkan och spurtade fram till kollektskålen. Utan att mitt samvete ens himlade med ögonen slet jag upp locket och grabbade tag i alla mynt jag kunde hitta. Slängde ner dem i ryggsäcken och sprang som om själva fan var efter mig. Flåsandes och drypandes av svett stannade jag på en bakgata. Räknade mynten, det var alldeles för lite. skulle räcka till mat några dagar, men inte till det jag egentligen vill ha. Med en dyster min tog jag mig till lagerhallarna. Med en näst intill likgiltig min slog jag in en ruta och började plocka ut saker. Mobiler, mp3-spelare vad brydde jag mig. Det gick att sälja, och det var allt som spelade roll. Några minuter senare var jag borta. Hörde sirener från en polisbil, men jag var för långt bort för att åka fast.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
yuriko - 6 jul 06 - 10:32- Betyg:
verkar jattebra ^^ fortsattning?

(ar i japan, sa jag kan inte skriva dom tre sista bokstaverna...)
Lovely__ - 6 jul 06 - 03:12- Betyg:
Fortsättning Tack! :) Tycker den verkar vara bra :)

Skriven av
Nox_Irae
6 jul 06 - 02:53
(Har blivit läst 83 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord