Hemligheten vi håller. |
Kan det bli fel? Om jag rör vid dig?
Ärligt talat så Jag bryr mig inte. Orkar inte längre motstå nu när vi är ensamma.
Förut, när rummet var fyllt av människor, satt vi båda tysta. Ingen märkte eller förstod våra ögons lugna samtal. För visst var vi försiktiga? Jo men det var vi, hon märkte inget.
Nu är det bara du och jag, här och nu när de andra gick. Skulle de röka? Skitsamma, en snabb kyss så klarar jag mig resten av kvällen. Ja det här kan jag leva på länge. Dina mjuka läppar mot mina, det är så bra.
Dörren öppnas och stängs ingen. Glada röster och skratt kommer närmare. Vi puttar bort varandra och hoppar till varsin sida av soffan.
Vi studerar henne, kollar sedan på varandra och längtar till nästa rökpaus.
|
|
|
|
