Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Skolprojekt - hjälp

Ja, har ett litet skolprojekt i skolan där vi ska skriva en novell på 2-3 delar.
Det ska betygsättas och jag vill att det ska bli bra, så ni får gärna ge all kretik ni kan finna haha.
Bara det är konstruktivt. :)
tack på förhand.

Sophie kastade sig ur sängen och rusade ut på gårdsplanen, den mörka vinternatten lystes upp av stora lågor ifrån stallet och den annars klara stjärnhimmelen var täckt av en tjock rök. Innerst inne visste hon, att det inte gick att rädda dem men hon skulle aldrig kunna leva med sig själv ifall hon inte försökte. Hon rusade fram till de stora dörrarna och slog upp dem, i samma sekund överöstes hon av den tjocka röken och ögonen började att tåras. Hon hukade sig vid väggen och började att krypa längs väggpanelen. Hästarnas panikslagna skriande ekade hela tiden i öronen och någonstans långt bort kunde hon urskilja brandkårens syrener.
Lungorna värkte och Sophie kunde inte undgå att hosta, syret var nästan tömt ur byggnaden och hon tvingades hålla andan för att fortsätta in. Allting var bara en stor fruktansvärd mardröm, där hästarna för endast några timmar sedan stått alldeles lugna i sina boxar och tuggat på det blöta ensilaget hade elden spridit sig och Sophie ville inte veta hur många som redan överfallits av eldsvådorna eller den tjocka röken.
En del hästar hade tagit sig ut och hästarna som stått på lösdrift hade flytt ut i hagen, men de andra hästarna. Och Sophies alldeles egna Carisma stod där inne, någonstans skräckslagna eller döda. Allting gick så fort och Sophie lyckades hitta Carismas box, hennes ögonvitor blottades och hon hennes gnäggningar skar i Sophies öron. Hon kämpade för att vrida upp det kokheta låset och dörren for upp, men Carisma bara backade och tröck sig upp emot den varma väggen.
- Men gå ut då! Spring skrek Sophie och viftade ängsligt med armarna, Men spring då! Tjöt hon och tårarna fortsatt att strömma ned för kinderna. Carisma såg på henne och andades häftigt genom de vidgade näsborrarna när hon slutligen slank förbi Sophie och rusade emot dörrarna. Nu var det bara ett par kvar, Sophie fortsatt längs boxväggarna medans hon kunde känna den rökblandade doften av grillat kött. När hon såg in hos hennes fars häst, Nougat kunde hon bara skymta den svarta silhuetten liggandes i det glödande spånet och hon fick svälja för att undvika att spy. Dom hade dött, nästan varenda häst var död. Och allting på grund av en jävla julbelysning som Sophie tänt till jul. Det var hennes fel, hon hade dödat dem. Röken fyllde Sophies lungor och det svartnade för ögonen, i bakhuvudet kunde hon urskilja brandkåren men det var för sent. Benen gav vika och den nästan livlösa kroppen tvingades ned på marken, hon hade dödat dem..
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Aprikos - 15 jan 14 - 00:31
Jenny tack!:)
ilenna - 29 okt 13 - 01:02
jag har skickat ett mail till dig :)
Aprikos - 28 okt 13 - 18:49
Ja styckindelningen försvann när jag kopierade ifrån Word programmet haha,
Ok tack!^^
Aloneh - 28 okt 13 - 14:09- Betyg:
Tycker den var helt ok, väldigt spännande!:)
Tänk på hur du formulerar dig i en del meningar bara ^^

Skriven av
Aprikos
28 okt 13 - 14:04
(Har blivit läst 170 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord