Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

HP Novell Kapitel 19+20+21

Kapitel 19: Seens you been gone

Lily visste inte vad hon skulle göra. Han var borta för alltid. Hon såg inget, snön yrde och tårarna bara välde fram. Hon älskade James, nu var han borta. Hon bröt ihop. Hon orkade inte ta ett steg till. Hon hulkade som aldrig gjort förrut. Hon skulle inte få kyssa honom igen eller säga hur mycket hon älskade honom. Han var borta. Borta. Alldeles borta. Han hade sagt att det var slut för alltid. För all framtid. Hon kvävde ett skrik. Allt hon ville var att vara med honom igen. Men han hatade henne. Han orkade inte med henne längre. Men vem gjorde det? Inte ens Lily tålde tanken på sig själv längre. Hon kräktes. Smärtan var total. Hon hade fått hjärtat krossat förut, men det visade sig vara små saker. Hon hade aldrig älskat någon. Och sedan förlora den. Tårarna strömade och hon hade ingen känsel kvar i benen. Vinden blåste runt henne. Hon kände sig instängd. Den hon älskade var borta. Hon kräktes igen. Hon visste att hon inte skulle orka gå till slottet. Så hon satt där och grät. Hon utstötte små skrik av smärta ibland. Veckorna efter jul hade varit smärtsamma, men det var inget som detta. Då kändes det som hon hade ett hål där hjärtat suttit. Nu kändes det som om nån hade slitit ut hennes själ. Hennes enda livslust dom senaste veckorna hade varit att hon och James skulle kunna försonas. Men nu fanns inte den möjligheten. Hon satt där länge och bara grät. Hon kändes att hon skulle kräkas igen. Hon vände sig om och kräktes på någons fötter. -"Lily?" Hon kved till."Herregud Lily, vad har hänt?" Hon kände igen rösten väl. Lupin böjde sig ner."Lily prata med mig, vad har hänt?"
-"Han har lämnat mig..."
-"Vem? James, vad har han gjort?"
-"Han sa-a... Att det var slut för alltid.." Lill gav till ett litet tjut. Lupin kramade om henne.
-"Det kommer ordna sig, jag lovar."
-"Nej, det kommer aldrig bli bra igen, jag vet det." Sedan kunde Lily inte få fram ett ljud till. Tårarna bara rann, hon brydde sig inte vad folk tyckte om henne. Lupin kom med tröstade ord, men hon brydde sig inte om dom. Remus hjälpte Lily upp till slottet. Alla som mötte dom stiradde som galningar. Lily visste ju att hon hade gråtit i minst två timmar, suttit ute i snön och kräkts tre gånger. Men hon orkade inte bry sig. Lupin ville ta henne till sjukhussflygeln men hon vägrade, allt hon behövde var Sara just nu. När hon kom in i uppehållsrummet så hörde hon Sara skrika till.
-"Vad har hänt Lily? Vad har han gjort mot dig?" Hon såg James sitta vad brasan alldeles skräckslagen. Hon snyftade till. Det var för smärtsamt att titta på honom.
-"Han gjorde inget." Hela rummet lyssnade på henne nu." Det är mitt fel... Jag blev kär." Nu blev hon förblindad av tårar. Hon föll ihop på golvet. Hon höll inte emot tårarna alls. Hon kräktes en gång till och hon hörde hur folk drog efter andan. Hon kände någons hand på hennes axel och tittade upp. Det var inte Sara eller Lupin den här gången.

Kapitel 20: So?


Hon blinkad och trodde hon drömde. James satte sig ner på knä brevid henne och viskade.
-"Vad har du gjort?"
-"Blivit kär." Hon såg att han hade tårar i ögonen. Hon visste att hennes fortfarande rann. Sedan kysste han henne. Det var den bästa kyssen hon någonsin fått. Hon ville inte att den skulle sluta. Den var bara för underbar. Men plötsligt hördes busvisslingar och Lily blev medveten av att alla hade sett och hört det som hänt. Men nu brydde hon sig inte. Hon hade fått James. Hon kysste honom igen och kände hur lyckan bubblade inom sig. Kärlek kunde vara underbar ibland. James lyfte upp Lily i sina armar och sa:
-"Jag tycker vi går byter kläder." Lily skrattade bara. Hon kunde inte fatta att för bara en timme sen hade hon suttit ute i ovädret och kräkts, gråtit och frusit. James bärde henne upp till killarnas sovsal där han la ner henne i sängen och kysste henne. Hon visste att stunden var inne. Hon var med den som hon älskade och det hade varit en av dom bästa dagarna i hennes liv.
-"James?"
-"Ja?"
-"Jag är redo för.." Han log bara och fortsatte att kyssa henne.

Nästa morgon när Lily vaknade kände hon sig lycklig. Mycket hade ändrats från före gående morgon. Hon var lycklig. Hungrig. Inte oskuld. James hade varit jätte försiktig. Och bra. Hon fnissade. Det hade bara varit perfekt. Hon hade nog inte viljat göra något det med någon annan än James. Han var så söt när han sov. Hans hår var extra rufsigt efter nattens händelser. Hon kände sig hungrig, hon hade ju spytt minst fyra gånger dagen innan. Hon kysste James försiktigt. Han vaknade och besvarade kyssen. Han såg också lycklig ut.
-"Jag har saknat dig."
-"Jag har också saktnat dig också James." Varje morgon hon hoppats på att han skulle ligga där brevid henne.
-"Vet du vad jag har saknat?"
-"Våra mys?"
-"Mhm, men mest bara oss. Jag saknade allt som hade med dig att göra." Han log" Fast lite mys skulle ju inte skade förstås." Lily var inte sen att besvara hans önskan. Resten av lovet var underbart. När dom inte myste framför brasan eller i James sovsal så visade han henne runt på Hogwarts. Hon trodde hon kände till dom flesta hemliga gångarna, men hon hade fel. Kvällen innan eleverna skulle komma tillbaka från jul lovet så låg James och Lily framför brasan och bara myste.
-"Älskar du mig Lily?" Lily såg förvånat på James.
-"Självklart, gissa vad jag gjorde när du sa att det var slut för alltid?"
-"Du har liksom inte berättat det, allt jag vet var att du kom in hit med Remus nedsmutsad med snö och kräk och att du grät." Lily berättade allt som hon tänkt och gjort för James. Han var tyst hela tiden, men kramade om henne extra hårt när hon kom till kräkandet.
-"Gjorde du allt det för mig?"
-"Ja James, det gjorde jag." James reste sig upp och bärde upp Lily till sovsalen där dom tillbringade en svettig natt.
Följande dag vid middagen kom Sirius tillbaka till Hogwarts från James föräldrar.
-"Tack för alla information man får."
-"Vad?" James såg frågande ut.
-"Jag har tillbringat hela lovet med dina föräldrar James, dom är inte så roliga i två veckor." James som hade en bit macka i munnen började garva så han satte den i halsen. Hon fattade inte vad som var roligt med det, James föräldrar hade varit okej. Eller iallafall enligt Lily tyckte.
-"Det är inte roligt, sen har inte någon av er skrivit, så dom har varit rätt så oroliga." Lily kände sig lite skamsen, men hon visste att det var mer James ansvar att skriva.
-"Men hur gick det för er då? James åkte ju efter dig, så jag vill höra varedra detalj." James berättade. Sirius flämtade till när James berättade om fajten i Hogsmead.
-"Shit, och ni är ändå tillsammans." Han såg imponerad ut.
-"Alla är inte ute efter en-gångs-grejer Sirius."
-"Jag vet inte någon tjej som skulle säga nej till mig."
-"Men det vet jag Tramptass." Sirius såg snopen ut.

Kapiel 21: Sorgen


Det hade varit en normal vecka, eller iallafall om man inte räknade med att hon hade James vid hennes sida. Hon fattade inte att hon hatat honom, hon älskade ju honom som hon aldrig har älskat någon. Hon hade svårt att tro att hon skulle leva utan honom. Han var bara för underbar. Men hennes liv skulle rasa igen, och den här gången skulle det inte gå att bygga upp igen. Det var under lunchen nån vecka efter skolstarten. Plötsligt kom det cirka 6 ugglor med svarta brev, alla flämtade till. Dom visste att alla som skulle få ett sånt brev skulle känna någon som just dött. Tre brev släpptes vid Ravenclaw, två vid Hufflepuff medan den sista ugglan cirklade runt innan den släppte den vid Gryffindor bordet. Rakt i knät på en flicka. En pojke med svart rufsigt hår la handen runt hennes axel. Hon öppnade brevet och gav sedan till en tjut. Hon slet sig loss från pojkens grep och sprang ut ut salen med tårarna rinnade. Pojken reste sig upp och sprang efter. Alla som satt i Salen visste att James Potter var Lily Evans riddare i nöden och att dom två var själsfränder. Ingen av dom skulle kunna leva utan den andra vid sin sida, för det som dom hade var äkta kärlek.

I open my eyes
I try to see but I'm blinded by the white light
I can't remember how
I can't remember why
I'm lying here tonight
And I can't stand the pain
And I can't make it go away
No I can't stand the pain

"Kära Miss.Evans.
Vi har den beklagliga uppiften att rappotera att Mr.Evans och Mrs.Evans påträffades döda imorse. Vi beklagar sorgen och hoppas på lycka i framtiden.
Mvh. Trolldomsministeriet."

Lily skulle aldrig glömma det brevet. Hennes föräldrar var döda. Borta föralltid. Skulle aldrig komma tillbaka. Skulle aldrig se dom. Dom var bara borta. Dom hade lämnat Lily. Och dom skulle inte komma tillbaka som James. Senast hon såg dom var det i sommras, inget brev, inget tecken på liv hade hon fått från dom. Dom hade lämnat henne när hon behövde dom som mest. Dom var spårlöst borta bara. Hon hörde James ropa på henne. Hon stannade upp och kastade sig i hans armar. Den enda som hon hade var James. Och hon skulle aldrig lämna honom. Aldrig. Det skulle hon inte överleva. Hon grät mot hans axel medan han viskade lungnade ord i hennes hår.
-"Lämna mig aldrig." Viskade hon till James.
-"Jag kommer aldrig lämna dig Lily Evans. Jag älskar dig för mycket." Sedan följade han med henne till tornet där dom la sig ner i James säng där han lät henne gråta ut. Han visste inte hur det var att förlora någon så nära. Eller bara nästan. När Lily och han bråkade i julas så hade han ingen livslust, men det här var anorlunda. Dom hade en chans att bli tillsammans igen, men hon hade ingen chans att få träffa dom igen. Han visste att hon inte pratat med dom sen sommarlovet, och dom hade bråkat då. Han visste att det skulle kännas hemskt för henne. Men han skulle vara där för henne. James Potter skulle vara där för Lily Evans till döden tog dom båda.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
bloody_witch - 25 jan 08 - 21:12- Betyg:
Shiit vad bra!!! älskar den!!! du äger på att skriva!!!!
kommer det mer? hoppas det!!!!
ghaa! du äger!!!
prickigthallon - 26 mar 07 - 05:40- Betyg:
underbart! vad lättad jag blir när du skriver att det kommer mer.. ! skulle inet vilja släppa denna serien nu.. har du skrivit efter fakta eller har du hittat på allting??
kramar
Mic - 6 jul 06 - 16:21
Ja, det kommer fler ^^'
vattendroppe - 6 jul 06 - 06:27
Guu så bra! du skriver helt underbart! Det kommer väl komma
mer? :D skulle bli super glad då iaf :D
spite_fire - 5 jul 06 - 23:23- Betyg:
:D
va gulligt!

Skriven av
Mic
5 jul 06 - 22:47
(Har blivit läst 91 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord