Avrättning |
Som en avrättning
känner jag kulan i mitt bröst
Dina vackra ögon
och din mjuka röst
Lever jag på riktigt
Skänker jag dig kvav
stryper jag mig själv
med alla dessa krav
Trots att solen lyser
slår skuggan mina ben
jag vill bara glömma nu
fortsätta fram i alén
Jag är inte mer än människa
så du behöver inte dömma
allt det dåliga har varit
det är till att glömma
Allt jag ser framför
är du i aléns slut
låt dig förlåta mig
låt sorgen vandra ut
jag vet, jag skäms
Samvetet kväver mig
men du måste förstå
att jag älskar dig
..
..
..
|
| Kommentarer | | martobicat - 16 jul 13 - 09:16 | | Vacker! |
|
|
|
