Melankolisk dikt |
Jag är glad
Att jag inte är kär.
Jag har fått hänga av mig
Trånandets kappa.
Äntligen
Kan jag tänka klart igen!
Som med ett par osynliga glasögon,
Har världen fått en annan skärpa.
Luften jag andas
Känns lätt och fri.
Vårsolens strålar
Tinar även ett olyckligt hjärta,
Ger det nya friska slag.
Men ändå
Kan jag inte låta bli
Att då och då,
sakna någon att tänka på.
|
| Kommentarer | | MagicLove - 19 apr 13 - 02:21 | | Fint skrivet! |
|
|
|
