Omaka par |
Det finns bara en av mig, ett exemplar,
men det tycks inte vara mig dom föredrar.
Jag sjöng en sång för dom andra,
den enda det gick hem hos var min mamma.
Resten kollade snett,
en blick som jag i och för sig många gånger tidigare sett.
Att bli tagen som ett skämt,
är något jag flera gånger känt.
Kanske beror det på att jag ser ut som jag gör,
och kanske är det min speciella stil som stör.
Det hårda livet får mig ibland att gråta,
varför det ska vara så svårt att vara sig själv förblir för mig en gåta.
Nu har jag hittat en lika udda vän,
en som kan förstå alla jobbiga känslor som jag känt.
Vi är ett omaka par,
men han är den bästa vän jag har.
|
Kommentarer | enquist - 27 apr 13 - 12:44 | jätte fin! :) | Vinpopochpoesi - 18 apr 13 - 11:09 | fint skrivet! ^^ slutet gjorde ändå allt :) | juapp - 17 apr 13 - 23:47 | åh, min första kommentar! :D
Tack snälla, vad glad jag blir! | MagicLove - 17 apr 13 - 23:28 | Sjukt bra skrivet! |
|
|
|