Stora fötter |
Du gick in i min affär,
vi träffades där.
Du kändes så bekant,
mina vänner kände likadant.
Vi bytte några meningar innan du försvann,
jag fick nypa mig i armen för att förstå att du var sann.
Sen stötte vi på varann på min gata,
jag blev så glad och vi började prata.
Det var i den stunden jag började förstå,
hur hårt du fick mitt hjärta att slå.
Du var någon, jag var ingen alls,
jag trodde att jag inte hade någon chans.
Men du verkade uppskatta mitt liv och den jag var,
du ville slippa bli sedd som en superstar.
Våra liv skiljde sig åt för mycket,
O jag pallade inte av trycket.
Hösten blev till vinter, vintern blev till vår,
tiden utan dig var mycket svår.
Plötsligt en dag stod du där,
du talade om att du var kär.
För mig fanns inte längre det där tvivlet,
det skulle vara du och jag för hela livet.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | | juapp - 19 apr 13 - 02:06 | | Tack för det fina betygen! :) | | juapp - 18 apr 13 - 09:47 | Tack vad kul, det värmer att höra! :D
Japp, det vet jag. Det vet tydligen du med :) | StukadFot - 18 apr 13 - 00:43- Betyg:  | | Vilken fin dikt! x) Man blev glad så fort man började läsa! Verkligen efter första meningen :D |
|
|
|
