nollsju:trettiofem |
och han sade;
följ mina fotspår i sanden
och släpp tvivlen för vinden.
sluta snegla på andras svar
utan fäst blicken på dig själv.
brutalt hanterad
|omskakas före servering!|
små små sår i min näthinna
efter frätande ögonblick
som du tvingar mig att föralltid minnas.
din hud pressad mot min näsa,
du luktade fimp och flott,
och din röst fick mina trumhinnor att rysa av obehag.
han sade;
sluta snegla bakåt i tiden.
ge dig hän åt nutidsverkligheten.
hand i hand
ger vi oss till solen.
du är så mycket mer än en kroppsförpackad själ.
och när droppar av blodet från dina läppar
träffar mitt ansikte
flyr mina tankar från ditt stryptag,
lämnar jord och hav och tyngdlag.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | glasbit - 28 aug 05 - 04:46- Betyg: | kroppsförpackad själ...jag gillar din dikt! |
|
|
|