Svaret är något bara Nikki vet |
Jag vet inte hur jag ska förklara
För om man tänker efter, så hände det bara
Jag tänker erkänna det, för du förtjänar sanningen
Och den är inte så hemskt, men jag utmanar den chansningen
För i söndags, jag kommer aldrig glömma bort
Den 17 mars, i en exotisk plats så långt bort
Satt jag och var mätt på söndagens tristes
Så jag hörde av mig till dig via SMS
Du var sjuk, men också rätt så uttråkad
Jag ville träffa dig, så jag fråga
Det var lite bökigt, men vi skulle träffas ändå
Jag vet inte varför jag ville ses, jag kanske var kåt
Har ju ändå haft attraktion av dig i 3-4 år
Sen när ja fråga, så svara du om jag kommer ihåg
När vi var och fika någon gång, men jag har glömt det
Nu kanske du tycker jag är lögnhals, en man full av svek
För såhär, ser faktiskt sanningen ut
Jag trodde du skulle va ett one night stand, och sen va de slut
Aldrig skulle jag kunnat tro
Att ditt namn skulle finnas i mitt blod
Aldrig hade jag tänkt att du skulle kunnat va min udda strumpa
Kändes som jag blev överrumplad
När Anja släppte av oss vid Spara
Så tänkte jag bara
”Robban, du får inte bli kär
Snälla inte igen, snälla inte här”
För det är va det sista som hon sa, min mamma
Men jag vet att om hon upplevt detsamma
Skulle hon också vara lika tankspridd som jag
Ångrat att man drog, önskat man var kvar
Och varje gång du skriver, börjar läpparna le
För jag tänker tillbaks, jag tror att jag vet
Att jag inte längre vill vara ensam
Och helt plötsligt känns Sverige som ett gränsland
För nu känns 65 mil som om det var på andra sidan jorden, en evighet
Innan var en uppförsbacke Mount Everest, men egentligen i närhet
Jag skulle kunna bestiga den dagligen om jag visste
Att det jag saknar just nu, det jag kanske miste
Skulle finnas bland mina tankar, nästan hela tiden
Så kommer jag gräma mig hela livet
Om jag återvänder försent
Dagen jag återvänder? Svaret är något bara Nikki vet
|
|
|
|
