Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

En doft av choklad med mjuka kyssar - Del 8

Hej på er! Denna delen blev lite kortare än alla andra men jag hoppas det går bra ändå :)

Del 8

Klockan har stannat, tiden står still och jag vet inte vad jag ska göra. Erik tittar på mig med en förvirrad blick och jag med en på han.
”Eh vi har stuga här ute” säger jag till slut och börjar få talförmågan tillbaka.
Han kollar på mig och nickar men verkar inte göra något för att börja prata. Jag ler ännu en gång mot han innan jag går förbi honom och till min handduk. Hjärtat dunkar och jag känner mig ledsen, sårad eller vad som helt, jag vill iallafall bort härifrån. Snabbt som jag bara kan går jag och samlar ihop mina saker och sätter på mig klänningen. Jag är precis på väg att gå när jag hör Erik bakom mig, jag vänder mig om och möter min blick.
”Freja, snälla lyssna på mig. Vi måste prata!”
Jag funderar en stund och nickar, han ler och går sedan fram till mig. Jag vänder mig och börjar gå, efter en sekund kommer Erik upp bredvid mig och vi bara går. Jag stannar när vi kommer upp på strandbryggan, borstar av alla sand från mina fötter och sätter sedan på mig mina ballerinaskor. Erik står och tittar på mig, jag känner det och det är irriterande. Han ville prata med mig men verkar inte så villig att prata. Vi börjar gå sida vid sida iväg från stranden, jag väntar men han verkar inte vilja prata. Efter 2 minuters tyst gång stannar jag och vänder mig mot han.
”Okej, prata!” säger jag och ger han en menande blick. Han möter den men verkar osäker, rädd och ordlös.
”Freja, allt blev verkligen fel! Du är en underbar tjej och jag skulle kunna göra vad som helst för att få tillbaka den relationen vi hade i klassrummet när vi kunde prata om allting. Det jag sa på festen blev fel, du betyder inte alls ingenting, du betyder jätte mycket. Jag gillar verkligen dig och när jag såg dig kyssa Cimon brast det, jag har aldrig känt såhär för en tjej förut.”
Innan jag hunnit reagera på vad Erik sagt sätter han sina läppar emot mina, jag blir förvånad men gör inget motstånd. Han kysser mig mjukt och så härligt att jag inte vill att det ska ta slut. Han sträcker på sig efter en stund och kollar på mig men jag kan inte möta hans blick, jag är alldeles för generad.
”Jag vet inte vad jag ska säga” säger jag sedan och möter hans blick.
Han ler mot mig och smeker min kind med baksidan av hand, jag känner hur rodnaden sprider sig på mina kinder och jag måste titta ner igen. De där ögonen, kastanjebruna ögonen får mig att bli förtrollad. Jag bli knäsvag och hjärtat slår extra snabbt så fort jag ser honom.
”Du behöver inte säga något Freja, jag vill bara vara med dig. Du är så jävla bra och du är så jävla söt” säger han och tar min hand i hans. Jag vet inte vad jag ska göra utan står bara där, med min hand i hans. Det känns så jävla rätt samtidigt som det känns så fel.
”Och du då, vad gör du här?” säger jag tillslut och kollar på honom. Han stannar upp och kollar förvånade på mig.
”Eh en av killarna har stuga här ute, eller hans föräldrar så vi lånade den några dagar” säger han sedan och vi börjar smått gå igen. Hans hand i min och min hand i hans. Det känns så obeskrivligt och jag kan känna en lycka sprida sig genom hela min kropp. Jag har känt Erik i en månad men det känns ändå som jag känt han i flera år. Det blir tyst och vi går sakta framåt, förbi kiosken där barnen köper glass och förbi minigolfen där folk spelar. När vi kommer till korsningen stannar vi, jag släpper hans hand och börjar skruva på mig.
”Du kan vi inte spela minigolf ikväll? Asså om du inte har något annat för dig då?” säger plötsligt Erik och ler ett brett leende mot mig. Jag skrattar åt han och knuffar sedan till han, han tappar balansen och är nära på att trilla.
”Visst, det kan vi väl” säger jag och ler smått mot honom.
”Bra, då ses vi här vid sju! Om du nu kan hitta hit?” säger han och blinkar mot mig. Jag känner hur jag blir röd om kinderna och vänder mig sedan om innan Erik ska märka något.
”Haha, du är ju jätte rolig” säger jag och vänder mig om för att vinka hej då. Han kollar på mig med en allvarlig min men ler sedan. Jag fnissar till och börjar gå mot stugan, jag vet att han står bakom mig och tittar men jag behärskar mig och vänder mig inte om.

-----

Pappa håller på att grilla när jag kommer hem och det luktar underbart. Han står ute på gräsmattan med en öl i handen och leker med Smulan. Jag säger glatt hej till honom innan jag går in till mamma i köket. Bordet är dukat till fyra och maten står på bordet, allt förutom köttet. Mamma står vid vasken och diskar men sluta när hon ser att jag kommer. >
”Åh hej gumman! Vart det skönt i vattnet?” frågar hon och vänder sig om. Jag sätter mig ner vid en av stolarna och pustar ut. Det känns att solen har tagit idag och att axlarna börjar bli en aning brända. Jag nickar samtidigt som jag häller upp vatten i ett av glasen.
”Jadå, det var skönt!” säger jag och sveper hela glaset på en gång. Jag reser mig sedan upp och börjar gå bort mot toaletten. En dusch innan maten är ett måste och et stort måste om jag ska träffa Erik ikväll. Ett leende sprider sig på mina läppar och jag rör de sakta fram och tillbaka för att förstå att det verkligen hänt.
”Mamma, jag ska ut efter maten så du vet” säger jag innan jag stänger dörren och hoppar in i duschen. Bikinin slänger jag på golvet och känningen åker i tvättkorgen, jag stänger dörrarna till duschen och låter vattnet åka ner över min kropp. Jag duschar länge och väl, smörjer in mig med peelingar, rakar benen och lägger en inpackning.
”Maten är klar!” ropar mamma lagom till att jag fönat håret och satt på mig trosor och bh. Jag hänger upp de gråa handdukarna och smyger sedan in på rummet för att välja en klänning. Jag lägger ut alla klänningar på sängen och studerar dem ett tag. Dörren öppnas och mamma kommer in, hon tänder taklampan och påminner mig om att det är mat.
”Men oj, vad ska du göra för skoj ikväll som kräver en fin klänning?” säger hon sedan och kommer fram till sängen. Jag möter hennes blick och ler, hon nickar och jag behöver inte säga något mera.
”Ta den blommiga, det skulle jag gjort!” säger hon sedan och lämnar rummet. Jag funderar en stund men bestämmer mig sedan för att lyssna på min kloka gamla mamma och sätter på mig den blommiga klänningen. Jag går ut från sovrummet och in i köket, det luktar ny grillat i hela stugan och det ser hur gott ut som helst. Vi äter under tystnad och alla är så fokuserade på sin mat att ingen vill säga någonting. När maten är slut reser sig Jennie snabbt upp och säger hejdå. Vi kollar förvirrande på henne och fatatr ingenting.
”Men mamma, jag sa ju att jag skulle sova hos Moa i natt.” säger hon och kollar på mamma där hon står i dörren. Mamma nickar och vinkar glatt hejdå, pappa vänder sig om och börjar med ett av hans ta-det-lugnt-snack han brukar ha med henne. Moa himlar med ögonen och tittar menade på pappa, han fortsätter men Jennie är ute ur dörren och huset innan han avslutat. Mamma och jag tittar på varandra och brister i skratt.
”Du måste verkligen li bättre på sånt” säger mamma sedan och reser sig upp för att plocka undan. Pappa tittar surt på henne och vänder sig sedan ner till tidningen igen. Jag skrattar till och kollar på mamma och sen pappa, så kära i varandra efter så många år. Tänk om det skulle kunna vara jag och Erik någon dag, eller usch nej gud. Jag skrattar åt tanken och reser mig sedan om för att gå och sminka mig.
”Tack för maten mamma” säger jag och pussar henne på kinden innan jag går in på mitt rum för att göra mig redo för kvällen.

Så vad tyckte ni? :)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
ccaseyh - 31 dec 12 - 05:24- Betyg:
åh så bra! mejla jättegärna nästa ^-^
Eme_96 - 30 dec 12 - 02:35- Betyg:
Toppenbra!! :D mejla gärna nästa!! :)

Skriven av
LindaAmandaa
29 dec 12 - 18:45
(Har blivit läst 130 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord