Jag faller för dig igen |
Jag faller för dig, igen.
Det är inte den andra gången.
Inte den tredje gången och heller inte den fjärde.
Dagligen faller jag för dig.
För över ett år sedan var vi ett.
Två personer, två själar, två liv.
Kärleken och lyckan var oändlig.
Det var vi.
Allt jag någonsin hade önskat fanns i dig.
Varm, vänlig, hjälpsam, rolig och omtänksam.
Men även en god människa har sina brister.
Brister som sedan kommer fram.
Jag älskade dig från första stunden.
Aldrig hade jag känt mig så levande.
Lyckan tog över min själ.
Och kroppen fylldes med hopp.
Sakta men säkert försvann lyckan och hoppet.
Trotts det dog inte kärleken ut.
Kärleken mellan två personer.
En oändlig kärlek som lever kvar.
En person med sådan smärta och sorg.
Det var allt som fanns kvar tillslut.
Gråtandes dagligen i veckor.
Brister hade vi båda.
Men ärligt jag kände mig ignorerad och bortglömd.
Vännerna sa ”du förtjänar bättre”.
Vilket jag tillslut tänkte jag med.
Det finns aldrig en rätt tid för ett farväl.
Och verkligen inte en rätt tid för ett farväl som inte vill sägas.
Nya personer kom in i våra liv.
Men ändå är vi inte helt glömda.
Få mig inte att ändra min tanke.
Lyckan är tillbaka och även hoppet.
Inte på samma sätt som förut.
Men den finns där.
En ånger om vad som hände.
Hur jag begravde en framtid.
Idag sittandes och tänka.
För stunden var det bäst.
Idag tror jag vi kunde ha blivit något stort.
Trotts att du är glöm.
Så finns det en del av dig som lever kvar.
Och på något konstigt sätt.
Jag faller för dig, igen.
Dagligen faller jag för dig.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | DuVetEmmaa - 29 dec 12 - 01:02 | | Tack så mycket! | Khamid - 28 dec 12 - 23:24- Betyg:  | | Väldigt vackert skrivet! |
|
|
|
