Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Dracos förbjudna kärlek - Del 1

Små vita snöflingor föll mot marken och täckte hela landskapet. När solen steg upp glittrade det som ett täcke av kristaller. Tornen på det stora slottet blev också vita och hela synen skapade en julkänsla i luften. Ljus kom ifrån slottets stora glasfönster och det hördes skratt och sång ända ut. Det var morgonen innan julafton och eleverna var glada att snart få åka hem och fira med sina familjer och vänner.
En av dem var Hermione. Att komma bort från Hogwarts ett tag skulle kännas skönt. Ron och Lavender var bara för mycket. Hon förstod inte vad Ron såg i henne. Ända sedan hon hoppat fram och kysst honom den där kvällen, var de som ett nygift par. Det hade krossat Hermione hjärta den kvällen, men nu blev hon bara spyfärdig av att se dem tillsammans.
Därför valde hon att sitta för sig själv, eller ja Neville satt mitt emot, men han var tyst som en mus. Hon tyckte lite synd om honom eftersom hon visste att det enda han skulle få i julklapp var stickade sockor av sin mormor. Varje jul fick han en ny slags färg och mönster på dem. Hon kom ihåg det året han med misstag fått med sig sin mormors rosa sockor. Slytherin-eleverna hade hånat och skrattat åt honom hela året.
Hermione såg ner på sin tallrik. Där låg två nystekta ägg, bacon, korvar, och en rostad macka som hon bitit in till mitten på. Hon hade ingen aptit alls. Det blev inte bättre när Ron och Lavender sprang förbi. Det kändes som om hon kunde höra Lavenders irriterande fnitter över hela skolan, vart hon än befann sig. Tanken på dem fick henne att må illa, så hon reste sig, slätade ut sin rock och gick därifrån. När hon passerade bordet kunde hon se Harry mima ett ”är du okej?” Hermione nickade och log lite för att visa att hon verkligen var okej, annars skulle Harry inte låta henne vara utan att ha tröstat henne. Hon fortsatte till Gryffindors sällskapsrum. När hon omedvetet kollade bort mot Slytherins bord, märkte hon att två grå ögon såg på henne. Efter att han märkt att hon sett honom såg han ner i sin tallrik.
Någonting var konstigt med Malfoy. Han hade inte sagt något dumt till henne på hela året och det var verkligen märkligt. Det såg ut som om han led av något och han var som instängd i sin egen lilla värld. Harry misstänkte att han blivit dödsätare och därför blivit som han är. Mörk. Förut hade han bara varit som en retsam pojke som hackade på henne hela tiden. Nu var det annorlunda.
Hermione tänkte inte mer på saken. Nu ville hon bara ta det lugnt i en dag och sedan åka hem och fira jul i lugn och ro. Men på något sätt visste hon att det inte skulle bli så.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Vilsna_flikkan - 16 dec 12 - 17:55
skriv mer :D

Skriven av
Amyemy
16 dec 12 - 17:36
(Har blivit läst 113 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord