Angel of gold |
vi går runt slottsruinen
en kväll i oktober
då månen lyser klart
ditt guldiga hår blåser
av vinden där
vi står och begrundar
utsikten
spöken sveper förbi oss
genom luften och
det hörs som ett
sus
det var något magiskt
över platsen
nästan utomjordiskt
i den stjärnklara
atmosfären
känner en hand på min axel
men ingen står där
när jag sakta vänder mig
om
men i ögonvrån går det
att urskilja något vackert
det var liksom en ängels
vackra ansikte
där
hon började sakta gå
mot slottsruinen och
hennes vackra vingar
lyste upp med samma
nyans som på ditt
hår
|
| Kommentarer | | martobicat - 11 dec 12 - 22:30 | | fin! |
|
|
|
