Världens sämsta människa? |
Jag är världens sämsta människa. Det måste jag vara. Den viktigaste personen i mitt liv säger att jag förstör hans liv och att jag bara vill få han att må dåligt. Allt jag gör, gör jag för att trycka ner honom. Tydligen. Enligt honom iallafall.
Jag vet inte vad jag ska göra. Våran vänskap brukade vara så enkel, så okomplicerad. Allting flöt på, det fanns inga frågetecken. Vi var bästa vänner och vi visste vart vi hade varandra hela tiden. Vi hade bara varandra. Jag var hans allt och han var hela min värld. Allting kretsade runt honom. Jag höll mig vaken hela nätterna ifall han skulle smsa och fråga om jag kunde ses. Jag älskade våra nattmöten, hur jag bara kunde säga att jag inte mådde bra, var ledsen eller hade drömt en mardröm, så satte han sig i bilen och åkte 5 mil (10 tur & retur) bara för att ge mig en kram. Jag älskade känslan av att vara behövd, älskad och betydelsefull. Jag visste att hans liv skulle gå under om han förlorade mig, lika mycket som mitt liv skulle gå under om jag förlorade honom.
Vad gör man om man har "lekt" gifta i flera månader, delat allt, gjort allt, och sen bara förlorar det?
Vi var bästa vänner som begick ett väldigt stort misstag när vi gick över vänskapsgränsen och började ha sex. Vi gick över gränsen genom att kalla varandra "älskling" och säga att vi älskade varandra över allting annat. Vi gick över gränsen genom att prata dag och natt, konstant. Men det var vi. Tills han hittade tjej. Nu har jag förlorat allt, till en person som han inte ens har träffat än. De ska träffas på måndag. Hon ska vara där i fyra dagar. Men nu har de inte träffats och de har pratat med varandra i knappt en månad. Men det räckte tydligen. För nu har han kastat bort allting vi hade. Han säger inte ens att han älskar mig längre för det känns "fel", fast att han gör det. Den enda personen som jag någonsin varit säker på kan inte längre säga att han älskar mig.
Jag hatar att han är så blind. Jag hatar att han inte kan se det jag ser, förstå det jag förstod i samma ögonblick som han berättade att han skulle träffa henne. Vi var aldrig bara vänner. Vänner beter sig inte så mot varandra som vi betedde oss mot varandra.
Så fort jag pratade med eller ens om en annan kille blev han sur. Jag frågade honom ofta varför och han sa alltid samma sak "killar är idioter, du kommer bara att bli sårad, vill inte att du ska bli sårad". Nu säger han dock åt mig att jag måste skaffa kille, en bra kille. Nu finns tydligen sådana. Han vill bara slippa sina skuldkänslor. Han säger förlåt hela tiden och att han förstår att jag mår dåligt över det här, för hade det varit tvärtom hade han också mått dåligt.
Varför är han så blind? Varför kan han inte bara inse att vi var mer än vänner, att han älskar mig mer än som vän och har gjort det hela tiden? Varför kan han inte förstå att vi är kära i varandra?
Jag gjorde allting för honom. Jag visste ju att han var deprimerad och inte hade någon som helst tro på en framtid. Men jag lovade honom och mig själv att jag skulle få honom att må bra. Jag lovade att jag skulle ge honom livet tillbaka. Jag lyckades aldrig. Men den här tjejen behövde han inte ens träffa, nej.. Hon bara kom in och helt plötsligt hade han inte mått såhär bra på 6-8 år, och hon gjorde honom lycklig. Vet ni hur ont det gör att höra något sånt? Vi har känt varandra hur länge som helst och vi delade på allt, träffades flera gånger i veckan och ja.. Tack för det, bästis. Tack.
Jag frågade honom varför jag inte räckte till, varför jag inte dög och han bara "det gjorde du. du räddade mitt liv. utan dig hade jag inte orkat, utan dig hade jag gett upp".. Han säger att jag är en del utav honom och att han behöver mig, att prata med om saker (henne) och att han inte litar på någon annan för jag står honom närmare än någon annan.
Ändå sitter han där och säger att jag förstör hans liv. Igår skrev han "jag vill att du försvinner ur mitt liv, kontakta aldrig mig igen".. Men sen tog han tillbaka det. Fast fan vad det gjorde ont att höra det, det gör fortfarande ont.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag går sönder. Sen hon kom in i bilden har jag varken kunnat äta eller sova. Jag vill bara ha min bästa vän tillbaka. Jag vill att det ska vara som det var förut.
När jag blundar ser jag honom sitta i bilen bredvid mig, han drar sina fingrar genom sitt hår och skrattar. "Bästa vänner, vare va? Haha, jag bara älskar våran relation. Lätt det bästa jag haft. Jag älskar dig," så tittade han på mig och log sådär som bara han kan. "Vet du det? Jag älskar dig. Mest av allt. Det ska vara såhär hela livet, du och jag. Alltid"
I remember when we were driving
Driving in your car
The speed so fast I felt like I was drunk
City lights lay out before us
And your arm felt nice wrapped around my shoulder
And I had a feeling that I belonged
And I had a feeling I could be someone
Minns du när vi satt i din bil
Du höll armen om mig och du körde fort som fan
Samtidigt som vi sjöng denna låten
Och drömde oss bort härifrån
Minns du det, älskling?
Jag minns. Och det gör ont
|
| Kommentarer | | Evvi - 1 jan 13 - 23:21 | Cheetah - Jag förstår verkligen hur du menar. För jag tänker likadant. I början så tänkte jag att allt skulle kunna bli som vanligt om han kom tillbaka, att hon bara lånade honom typ och att han snart skulle bli min igen. Han sa det själv, "det kommer säkert skita sig och du får mig för dig själv igen", men nu vill jag inte det. Jag kommer aldrig låta honom röra mig igen. Jag vill ha hans vänskap, men inte mer. Det är möjligt att han lekte med mig när det kom till sex och det där, men inte när det kommer till vänskap. Jag är inte en lätt person att ha med att göra och det har inte varit lätt för honom att ha mig i hans liv alla gånger. Men han stod ut, han kämpade för mig och han stannade kvar. När hela världen vände mig ryggen stod han vid min sida och sa "vi klarar det här". Det var vi mot världen så länge att nej..
Jag har tagit upp kontakten med mitt ex igen. Det kan låta sjukt men jao. Det finns anledningar till det. Han har velat träffats hela hösten men jag har dissat honom för bästis, även om jag kanske har velat träffa honom igen. Det har alltid känts som att jag inte är klar där, samtidigt som jag visste att det vore idiotiskt att gå tillbaka till någonting som i slutändan gjorde mig illa, när jag hade någon vid min sida som aldrig skulle såra mig. Så därför valde jag att utveckla relationen med min bästa vän, och jag tror att om vi hade låtit det växa så hade det kunnat bli mer än så. Men han har sumpat sina chanser.
Han skrev gott nytt år inatt, och samtidigt att han inte kunde prata för att han bråkade med tjejen. Att dom hade bråkat hela dagen, över 12-slaget och allting. Är jag elak som skrattade lite för mig själv när jag läste det? Jag menar, han var ju helt förstörd. Känns inte som att jag är rättvis, men jag kan inte vara glad för hans skull när det kommer till henne. Imorgon åker hon hem och vi ska prata. Han har sjukt mycket att berätta för mig, och jag mycket att berätta för honom. För trots allt som hänt är han den jag vill berätta allting för. Jag längtar tills jag får höra hans röst när jag säger att jag ska träffa mitt ex igen. Han hatar honom. Varför? För att han sårade mig. Någonting han INTE kan klandra honom för nu. Lite lättare att bli bortvald för en dator, än för en annan tjej. Dator, då är det fel på killen. Tjej, då är det fel på mig. Så känns det iallafall. Så ja, det gör ont. Som fan.
Oj vad långt det här blev. | | Evvi - 31 dec 12 - 12:05 | Cheetah - Det är som innan, lite lättare bara, men fortfarande otroligt jobbigt. Hon var ju där 10e-15e december, och dom dagarna var dom längsta i mitt liv. Jag saknade sönder. Sen kom hon tillbaka redan den 20e, så fick bara 5 dagar med honom. Vi skulle ha träffats en dag där, men i sista sekund tyckte inte han att det passade sig. Vi bråkade en hel del, verkar inte som att jag kan sluta skälla på honom..
Sen iallafall kom hon tillbaka den 20e, och hon är kvar där än. Hon åker hem på onsdag. Hon firade alltså både jul och nyår där. Någon mer än jag som tycker det är lite konstigt? Hur som helst, så har vi knappt pratat på 11 dagar. Den här gången har det gått liiite lättare. Fast dom senaste dagarna har varit hemska. Jag saknar min bästa vän.
Skrev på facebook igår, "I will make you pay for your mistakes", och en killkompis kommentera att han skulle hjälpa mig slå aset. Jag menade ju min bästa vän. Han var inne på facebook då och han var snabb med att skriva till mig i chatten. Blev helt chockad.
Han: Vem har varit elak mot dig?
Jag: Vi tar det när du har tid
Han: Okej, vi ska prata ut om allt på onsdag okej?
Jag: Okej
Han: Tänk positivt, allt löser sig
Jag: Kanske det
Han: Jag tänker på dig varje dag och saknar dig massor
Jag: Detsamma
Han: Vet det
Jag: Mm
Han: Men hinner inte prata nu, vi ska kolla på film. Men vi hörs, ta hand om dig gumman
Jag: Hejdå
Vill bara att allt ska bli som förut igen.. | | Danding1nTheDark - 12 dec 12 - 11:06 | Evvi, Snabbt det gick för dom :O
Seriöst, strunta i den där killen! Han gav upp dig för någon han inte
ens hade träffat! Låt honom få känna konsekvenserna av det och komma till dig
istället, och då har du förhoppningsvis redan gått vidare. | | Evvi - 12 dec 12 - 05:18 | | Nu har dom "ett förhållande" på facebook. Antar att det har gått bra. Ge mig lördag så jag får prata med honom :( | | Evvi - 11 dec 12 - 21:17 | | Första dagen utan bästis och jag känner mig tom.... | | Danding1nTheDark - 11 dec 12 - 00:22 | Jakktar, haha nej det vore ju ganska fail isåfall! Det enda bra med Atarax är
att man blir extremt trött av det. Eller ja, efter ett par timmar iaf ^^
Evvi, jag hoppas verkligen att allt kommer att ordna sig för dig. Eller det kommer
det givetvis, men hoppas att det blir snart.
Se till att ta hand om dig så länge! :) | | Evvi - 10 dec 12 - 09:49 | Gorgeous-thing - Alltså jag fattar vad du menar, för jag har tyckt likadant hela tiden. Men det är bara det att vi har gjort allt tillsammans, delat allt den senaste tiden och han har blivit min trygghet. Han har blivit min trygga hamn, min klippa i stormen. Och ja, jag inser att det kan vara påfrestande och jobbigt för honom, men han har själv valt det så. Han gillar det, eller gillade det iallafall.. Det har hela tiden varit ömsesidigt, vi har behövt varandra, varit beroende av varandra. Nu har han hittat någon annan och han behöver mig inte på samma sätt, men jag behöver fortfarande honom lika mycket och det är väl på det sättet som jag måste släppa honom.. Vi är ju fortfarande bästa vänner och det spelar ingen roll vad någon säger, jag kommer inte lämna honom.
Hon kommer till honom idag. Det känns sådär. Vi pratade nu innan han somnade och han sa en massa saker. Att han kommer sakna mig, att det kommer bli jobbigt då det inte har gått en enda dag utan att vi har pratat förut, att han kommer oroa sig för mig hela tiden osv. Jag sa till honom att ta det lugnt och umgås med henne, att inte tänka på mig för jag klarar mig och är kvar här när hon har åkt hem. Så sa han att jag skulle höra av mig om jag verkligen behöver honom. Men det ska jag inte göra. Vill inte sabba någonting mellan dom, hur mycket jag än hoppas att det skiter sig. Fast nu vet jag inte vad jag vill längre.. Vill nog bara att han ska vara lycklig, fast önskar att han var det med mig. Fast det är väl som han säger, ingen tjej kan ta min plats i hans hjärta då det är större att rädda nåns liv än att göra den lycklig. "Vi är en del av varandra, vi ska alltid vara bästa vänner"
Fan, va jag älskar honom.. | | Jakktar - 9 dec 12 - 14:16 | Danding; Tråkigt att höra. Tänkte bara så att du inte
tycker att de är skittabletter för att de inte hjälper
mot deppkänslan. :) Haha, hade varit grymt om de gjort
det, men jag antar att man måste uppskatta att de iaf
hjälper lite mot ångesten så man kan samla ihop sig lite.
:) | | Danding1nTheDark - 8 dec 12 - 23:41 | Jakktar, jag vet men jag får inte ta riktiga antidepp. Ingen läkare
vill skriva ut det till mig just p.g.a min diagnos och så :( | | Jakktar - 8 dec 12 - 14:23 | Vet den känslan, verkligen... Det enda rätta är att skita i honom.
Danding, fast Atarax är ju inget antidepp? De är bara så att man inte flippar när man får ångest, typ :) | | Evvi - 7 dec 12 - 22:24 | DandingInTheDark - Han har ju inte behandlat mig illa. Eller jo, han har ju gjort detta. Men det var ju inte med avsikt att såra mig.. Han har alltid varit världens bästa kompis, och jag kan verkligen inte se ett liv utan honom. Dom har ju inte träffats än, det kanske skiter sig?
Sen ska han ju fixa sitt liv nu, och så skaffar han en tjej med panikångest, depression och tvångstankar.. Han är inte så smart alla gånger.
Får väl se vad som händer. Jag hatar det här iallafall. Jag önskar att jag kunde hata honom och vända mig om och bara gå, men det går inte. Jag går under utan honom.
Tack iallafall :) | | Danding1nTheDark - 7 dec 12 - 20:15 | Evvi, jag förstår hur du tänker och resonerar och jag börjar även nu
förstå hur mina vänner måste ha känt när dom gav mig samma råd en gång.
Men efter att ha gått igenom allt skit så känner jag nu i efterhand
att det bästa jag hade kunnat göra skulle varit att släppa taget direkt.
Och nej, mitt ex krossade mig gång på mig och fanns alltid där. Eller "fanns där".
Utnyttjade mig för sitt eget behov kan man väl säga, men använde sig av dom
rätta orden för att få mig att tro att det var för min skull.
Du är inte ensam iaf! Det är bara att höra av dig om något krisar.
Vet att vi inte känner varandra och så, men ibland kan det vara
skönt att ha någon att prata med, även om det bara är en främling.
Är också emot antidepp men i dom värsta stunderna så använder jag också dom.
Fast jag fick Atarax (skittabletter) men jag har så lätt att utveckla beroenden
så fick inget starkare.
Så ta dom du! :) | | Tilluminati - 7 dec 12 - 11:34 | Jag är sämre, tro mig jag är ingen bra människa haha
Jag är fan syndernas kung. | | Evvi - 7 dec 12 - 09:41 | DandingInTheDark - Jag kan inte släppa honom. Det går inte.. Inte just nu iallafall. Han är den enda jag har som bryr sig. För han bryr sig, det gör han verkligen.. Han krossade mig, ja, men de flesta som gör det vänder en ryggen då.. Han är kvar och försöker hjälpa mig. Problemet är bara att han inte kan hjälpa mig nu.. Han ser mig som sitt ansvar, att om det händer mig nått så är det hans fel. "Jag ska ju ta hand om dig, det är min uppgift, mitt ansvar" .. Allting blir bara så knas med den här andra tjejen med i bilden. Hon skriver på hans facebook "Du & jag mot världen, hand i hand", men hon skulle bara veta.. Jag försökte förklara för honom att det är svårt att behålla sina nära vänner när man skaffar tjej/kille, speciellt om det är av motsatta könet och speciellt när man undanhåller det för sin partner.. Hon vet ju inte ens om att jag finns, liksom. Men han säger "hon får vara svartsjuk bäst fan hon vill, du är min bästa vän och jag ska ha dig vid min sida så länge jag lever".
Fattar inte hur någonting så rätt kunde bli så fel, och någonting så lätt kunde bli så svårt. Jag går sönder..
Venlafaxine heter tabletterna, tog första tabletten igår så får väl se vad som händer. Är egentligen emot antidepp, iallafall när det kommer till mig själv. Vill inte må bra "på låtsas", men nu känns det som att jag inte hade något val. | | Danding1nTheDark - 6 dec 12 - 21:15 | Evvi, han verkar inte vara någon bra vän alls! Speciellt inte om han sviker dig.
Jag lider också utav tillitsproblem och blev så pass sviken av mitt
ex att det förmodligen har ärrat mig för livet.
Men jag umgås fortfarande med människor även om jag väljer att inte lita på dom till
100%.
Men om du verkligen inte har någon annan så förstår jag att det är tufft, har själv
varit i den situationen.
Men tycker ändå att du bör säga upp kontakten helt med killen. Du får väl prata
med oss här eller hitta på något annat som tidsfördriv.
Du kommer vara glad för det i framtiden kan jag lova!
Vad är det för tabletter du har fått? | | Evvi - 6 dec 12 - 18:06 | Jag kan inte säga upp kontakten med honom. Jag har ingen annan, det är det som är problemet. Jag har INGEN annan. Är så sjukt jävla ensam. Var ensam hela tiden tills han kom och ändrade på det. Han lovade att jag aldrig skulle vara ensam igen och nu när jag säger att jag måste vänja mig vid det igen ber han mig lägga ner och sluta.
Jag är en dålig person för jag inte stöttar min bästa vän, jag vill och hoppas med hela hjärtat att det skiter sig mellan dom och att han blir riktigt jävla sårad. Jag vill att han ska ha lika jävla ont som jag har. Jag vill att han ska ångra sig och inse att det här var ett stort jävla misstag. Fattar inte hur han kunde kasta bort allting vi hade byggt upp för en tjej han aldrig har träffat. Betydde jag verkligen så lite? Jag menar, INGEN kille från internet skulle kunna komma emellan min kärlek till honom. Det här bandet var det starkaste jag nånsin upplevt. Jag har aldrig stått nån så nära förut..
Jag släpper inte in människor på livet. Människor sviker. Och jag har en tendens att alltid bli sårad. Han lovade att han var annorlunda, och jag tvivlade aldrig på det. Det är väl det som gör mest ont. Att jag var så säker på honom.
Ne, jag betydde nog ingenting. Jag räckte inte till. Som vanligt.
Vet inte ens om det är någon idé att börja med dom där jävla tabletterna. Hur kan dom hjälpa? Allt jag behöver är min bästa vän... | | Danding1nTheDark - 6 dec 12 - 14:59 | Förresten så är du ingen dålig människa.
Vet inte ifall du har gjort något dumt mot honom eller sagt saker
som du kanske inte borde ha sagt, men det är absolut inga avgörande
faktorer.
Alla vet att kärlek gör en knäpp och även om det inte är någon
ursäkt till att bete sig dåligt så är det ändå en jävligt bra förklaring.
Dessutom så verkar han du pratar om vara deppig och nere och då är
det lätt att man projicerar och har sig.
Så försök inte att ta åt dig av det han säger för jag tror att
du innerst inne vet att du inte har gjort något fel och inte
heller är dålig! | | Danding1nTheDark - 6 dec 12 - 14:49 | Fan vad jag lider med dig! Bara att läsa det du skriver är jobbigt.
Har själv hamnat i en extremt konstig och vidrig situation som jag
önskar ska ta slut så fort som möjligt.
Det allra värsta är att det inte finns något som hjälper en direkt.
Tycker att du borde säga upp all kontakt med honom, radera numret, ta bort från fb
osv. Och ta antidepp om det hjälper men se till att inte bli för beroende bara
och tillåt dig själv att vara ledsen för det är jävligt synd om dig!
Om du har vänner som du kan vara med så umgås med dom! Eller försök göra någonting
som får dig att må lite bättre.
Hemska råd men tyvärr det enda som funkar :/ | | svampar - 6 dec 12 - 13:31 | | *vara med en annan | | svampar - 6 dec 12 - 13:30 | | Evvi- nej det är klart att du inte trodde det. Måste kännas jättehemskt att se den man älskar, och trodde älskade en tillbaka, är med en annan. Jag tycker att du inte ska ta honom tillbaka om det skiter sig för honom med den där tjejen, fast det kanske du inte hade tänkt ändå. Vet inte riktigt vad jag kan ge för råd, har nog bara kassa sådana på lager, men försök i alla fall tänka att det bli bättre. För det kan jag tänka mig att det blir, trots att det är shite just nu. | | Evvi - 6 dec 12 - 13:21 | | svampar - Ah jag vet inte.. Känns så jävla kasst nu också. Vet inte hur jag ska överleva dom dagarna hon är hos honom. Jag hatar det här. Trodde aldrig att han skulle göra såhär mot mig.. | | svampar - 6 dec 12 - 12:55 | Evvi- jag har aldrig riktigt varit i din situation, så kan inte säga vad du borde göra. Men jag antar att det blir bättre med tiden... du kan ju alltid försöka tänka framåt, att det blir bättre. Prata med folk (vilket säkert är svårt eftersom den du annars alltid brukade prata med är borta "på det sättet").
Hoppas verkligen att det bli bättre för dig. | | Evvi - 6 dec 12 - 12:30 | | svampar - Hemskt, ja. Jag har fått gå till doktorn och fått antidepp nu, så kul har jag det. Vet fan inte vad jag ska göra.. | | svampar - 6 dec 12 - 09:33 | | Fyfan vad hemskt. Vet inte riktigt vad jag ska säga. Hemskt bara. Hoppas han får en uppenbarelse och inser att det är ni två som ska vara sida vid sida och ingen annan liten struttflutt. |
|
|
|
