Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

En inte så händelserik natt.

En litet kort oneshot så här på natten till måndagen ifall någon skulle ha något att vilja läsa.
-
-

Natten var stillsam och tyst. En vindpust tog då och då tag i en flickas hår där hon stod på en klippa framför en mörk men vacker skog. Hon såg ner för klippan. Det var precis så att hon inte ramlade ner. Havet nedanför klippan låg stillsamt och guppade mot klippans fot och det var nästan så att flickan somnade på plats. Hon såg upp på himlen där en pytteliten del av månen linjerade sig i en båge och lyste ner. Runt omkring fanns stjärnor och här och där föll några med ojämna mellanrum. Flickan låg och tänkte. Vad skulle hända om jag råkade luta mig lite mer framåt? Vem skulle orka bry sig? Hon tänkte tillbaka. På systern som tagit självmord. Mannen som misshandlade henne. Mannen som stod där och skrek på henne, och den femton år yngre lillasystern kunde inte göra något annat än att sitta där och gråta. Flickan var fem år då. Systern tjugo. Flickan undrade många gånger varför hon inte räddade sig själv från alla hårda slag och allt glas i handlederna. Varför hon inte räddade sig ifrån tårarna som brände. Flickan plockade upp sin mobil ur fickan och sina hörlurar. Låten "Jar of Hearts" var den låt som stod längst upp på listan. Låten spelades. Musiken fyllde hennes tankar. Fick flickan att tänka ännu mer. Skulle hon hitta sin syster som dog för lite mindre än fyra år sen om hon tog ett steg? En man som gång på gång sa att han älskade storasystern men varje kväll så kom slagen ändå. En man som skrattade åt deras mamma som han fått i deras syster att modern missbrukade och var dålig för hennes småsyskon. Modern som förlorade vårdnaden av sina barn. Som grät sig själv till sömns i flera år innan hon började använda droger på riktigt. Modern som dött för tretton månader och tolv dagar sedan.

Någon satte sig stillsamt ner bredvid systern medan hennes musik flödade genom huvudet på henne. Hon vred på huvudet och såg med en tom blick på sin storebror som satt där med sina vackert blå ögon och svarta hår för ögonen. Han log så gott han kunde mot henne, men samma minnen kretsade i hans tankar. Han drog ut hörlurarna ur hennes öron och viskade försiktigt, som om det vore en vind som susat lite för fort förbi. Jag vet vad du tänker på, och jag lovar dig. De tankarna har oftast funnits i mitt huvud kära syster. Hon log mot honom med tårar i ögonen som alla andra nätter då han yttrat en vacker mening. Hon ställde sig upp och drog upp honom med sig. Vi hoppar kära bror. Jag klarar inte av det här livet. Jag älskar vår mor, jag älskar vår syster och jag älskar dig. Men vad finns kvar att leva för? Han nickade mot henne och de ställde sig så nära kanten de kunde och högt räknade han till tre. De hoppade de säkert tvåhundrade meterna ner i vattnet där de sedan omfamnade varran och stannade i varandras famnar tills luften försvann och de hade sjunkit för långt ner för att ens överväga att överleva. De fick aldrig panik av luftbristen heller. De vill inget hellre än att dö.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sookisweetie - 26 nov 12 - 21:39- Betyg:
SÅ fin och hemsk!!
ccaseyh - 12 nov 12 - 17:59- Betyg:
Fick rysningar, så bra!

Skriven av
Edwin82Therese98
12 nov 12 - 03:50
(Har blivit läst 112 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord