What you see & What you are -Kap 2 - Bussresan |
Ursäkta tiden, tänker inte berätta varför. Oviktigt för er xD Snart kommer jag använda förkortning av namnet, tror jag xD W&W - Bussresan
Ledsen den är lite ja, stel kanske. Lite få detaljer på miljön osv ... men ja så blir det eftersom jag skriver den mer eller mindre dirket. Där jag avslutade, efter det har jag inte mer då jag lägger upp. Så jag skriver efterhand, fortfaranade.
Orättad
Oarbetad
Blabla
Trevlig läsning! Kommentera inte, gramatiska fel, rättning, läs igenom ... osv. Jag vet. Orka inte, eftersom fokuset är mera på Boken. Nu vet ni. En hel livshistoria xD ... måste sluta med det
-------------
Gänget skulle åka iväg på en av de större festerna för ett möte med någon. Sällan de berätta vem eller om vad. Men jag kunde ju gissa. Så vi åkte buss, skrämde slag på alla som steg på vilket var ganska roande trots allt. Busschauffören som kastade skärrade blickar i bakspegeln hela tiden gjorde allt mycket roligare. Jag satt på fjärde raden framme ifrån. Vi var utspridda på de tre platser närmast oss … så vi tog en ganska stor yta och väsnades extrem mycket. Som en förskoleklass. Hawk tystnade och förblev tyst ovanligt länge, vi alla vände oss fundersamma mot honom då en tjej kom fram till mig. Hon chockade alla då hon satte sig grensle över mig och stoppade ner något i min bröstficka. Det förklarade varför Hawk blev tyst. Fast nu var han inte så tyst längre, utan skrattade nästan lite hysteriskt åt busschauffören. Hans oroliga och facklande blickar visade tydligt att han önskade att hållplatsen skulle komma snabbare. Bruden som satt grensle över mig kysste mig lite desperat artat. Om hon var nervös eller desperat det vet jag inte, kanske båda men det spelade kvitta. Jag hade lutat bak mitt säte så när jag satte mig rakt reagerade hela hon. Tanken var att flytta på henne genom att knuffa undan henne. Men så fort jag satte händerna på hennes höfter så darrade hela hon till. Huden syntes för linnet hade åkt upp lite. Hon tolkade allt på sitt sätt. Alla i bussen tittade på oss. I en utandning drog jag mig loss från henne och släppte henne så hon halv satte i sätet bredvid. Jag drog ut det hon hade lagt i bröstfickan. Jag rynkade pannan. Pengar. Jag suckade och lade dem i sätet och flyttade på mig. Jag tänkte inte göra något för pengar, inte en chans. Jag struntar i om grabbarna hade vadslagning, men jag har inget med pengarna att göra. Rop från hela bussen hördes då jag lämnade pengarna. Jag hamnade bredvid en tjej. Hon satt och lyssnade på musik försökte att ignorera mig. Hon försökte i alla fall. Men den rödare tonen i hennes ansikte tydde på att hon var obekväm eller nervös över att jag satt bredvid henne, med tanken på vad som precis hade hänt. Eller inte hänt kanske. Beror väl på hur man ser på saken. Men så kände jag igen henne. Klasskompis, Nadina.
Några bakom oss skrattade.
”Men Nadian då”, sade två killar. Hon suckade och fortsatte med sitt. Men när deras skratt blev hysteriska vände hon sig tvärt om.
”Men låt mig vara!” Vilket fick dem att skratta högre och gav flera blickar från resten av bussen. ”Väx upp nörd!” Jag rynkade pannan. Nja det var inte riktigt hon. De petade på henne. ”Men lägg av!” De fortsatte att skratta och kaoset slutade inte där. Två killar som hackade på Nadina. Hawk och gruppen som skrämde busschauffören och så kom bruden tillbaka. Stod upp med händerna på höfterna.
”Vad för fel på dig!?” Jag suckade och vände mig mot henne, pekade på henne.
”Du.” Skratten utvecklades till utrop. Men hon gav sig inte utan pekade på Nadina.
”Och du då …” Hon drog av sig hörlurarna.
”Vaddå stör det dig att jag sitter här …”
”Vad fick du luft ifrån?” Hon slog ut med händerna.
”På samma sätt som du andas.” Flera utrop. Hon var verkligen på dåligt humör, Nadina alltså. Hon brukar hålla sig utanför allt problem. Hawk reste sig och vinkade iväg bruden.
”Sätt dig.” Hon pekade på honom.
”Du kan inte säga till mig vad jag ska göra!” Han skrattade och spände blicken i henne.
”Ska vi slå vad?” Hon satte armarna i kors. Han tog hennes axel. ”Jag sade sätt dig!” Jag suckade uppgivet och lutade bak huvudet, såg i ögonvrån hur Nadina rynkade fundersamt på pannan. Hawk bråkade med bruden halvt hängandes på ett säte. Busschauffören kastade blickar i spegeln, som Jed och B skrattade åt. Killarna bakom Nadina skrattade fortfarande och irriterade henne. Några ur klassen var publik åt gänget. De övriga resenärerna ville mest bli av med oss. Nadina började packa ihop sina saker för att tveksamt tryck på stoppknappen. Jag höll min blick på henne då bussen saktade in. Hawk hade dragit ner den andra bruden och de hade fortfarande en hög diskussion. Nadina reste sig sakta upp, vilket jag också fick göra. När bussen stannade helt ställde jag mig i mittgången, följde henne med blicken tills hon hade gått ut. Satt mig sedan ner igen och försökte stänga ute kaoset som varade i bussen. Men bussen rullade aldrig, de två killarna som hackade på Nadina klev också av och knuffade till henne retsamt. Hon höjde näven innan hon vände sig om och gick. De följde efter och bussen rullade iväg. Jag struntade i det och fortsatte min färd i tystnad, undertiden resten skötte oljudet.
Väl framme på plats och rätt adress fick jag syn på den extremt långa kön. Byggnaden liknade mer en fabrik, men det var ditt vi skulle. Så väntan blev lång, folk drack och rökte sjukt många ciggareter. Som jag nog nämnde tidigare, så slutade jag med den skiten. Helt värdelöst, förstör en hel del. Men ja, det var lite som en förfest i väntan på att bli insläppt. Hawk och grabbarna snackade om ett nytt vad, vilket jag bara suckade åt. Men vad nu Hawk skulle på, var tydligen ganska mycket viktigare. Så när vi äntligen kom in festade vi andra undertiden Hawk försvann. Efter att klockan tickat iväg dök han upp igen, hängde på oss. Köpte en öl och drog ut på dansgolvet, tills en brud kom fram. Hon klängde lite och det slutade bara med att de stod och hånglade någonstans. B var den som drack mest, Jed charmade tjejerna, sen så har vi Ray som hade sällskap inne på dass och så satt Ty hos mig. Vi små snackade när vi inspekterade dansgolvet. Han skrattade.
”Du Kayon, kolla.” Han pekade bort mot dass då Ray kom ut. Vi följde honom då han stack ut på dansgolvet igen. ”Hur lång tid tar det innan ett nytt besök på dass?” Jag skrattade utan humor.
”Usch, det värsta är att varje brud som går in dit med honom, vet om att han redan har haft sällskap där inne.” Ty rös.
”Dessvärre, och här kommer nummer två.” Precis som han sade kom nästa fram och ville dansa. Verkade som om hon fick övertala honom, slutade med att de hamnade utmed väggen. Ett tag i alla fall innan de försvann in på dass. Jag skakade på huvudet. Han var en vidrig typ. Ray gjorde oss sedan sällskap.
”Går det?” Vi bara nickade och höjde ölburkarna. Han beställde en han också. Han satte sig tungt på stolen, tog en rejäl klunk innan han pustade ut. ”Varför hittar inte ni en att dansa med, det är det minsta problemet. ”
”Jo, att dansa betyder inte samma sak för dem som för oss”, svarade jag. Han hum:ade.
”Gnällspik.” Jag himlade med ögonen.
”Drick din öl och var tyst.” Han skrattade och drack samtidigt. Jag skakade på huvudet, typiskt honom.
Hela gänget började dra sig tillbaka för hemfärd, inte så lång vistelse. Men Hawk hade bestäm att vi var klara med festandet. Ray blev inte så glad men hade inte heller så mycket att säga till om. Bussresa hem blev lite lugnare än den förra. Och äntligen hemma kunde jag spela lite, somna dock med spelet igång.
Skolmorgonen satt jag som vanligt med mobilen i knät och spelade, lektionen pågick som det brukade. Under rasten blev det mer livat, gänget satt nära dörren så ingen vågade gå ut. Hörde när de snackade.
”Typiskt det är en sådan dag”, påpekade Jed. De andra höll med. En sådan dag då jag ville bli lämnad ifred. De visste inte varför och behöver heller inte veta, de trodde jag hade aggressions problem. Vilket jag också hade, typ. Flera av tjejer snackade på ganska bra, men jag fastanade vid ett samtal. Mellan Nadina och hennes bästis Fia.
”Nå har du bestäm dig än?” Nadina hyschade.
”Nej, men jag vet inte.” De sänkte rösterna lite.
”Du sade det själv, antigen eller.” Nadina suckade.
”Jag vet, men … tänk om ...” Jag vände upp blicken, såg hur de satt för att ingen skulle höra. Vilket jag faktiskt gjorde. Fia kände min blick och tittade upp, plockade upp telefonen och började messa. Kort där efter pep Nadinas telefon. Så de tänkte fortsätta samtalet via sms, smart. Jag himlade med ögonen.
”Oh du milde tid, Nadina!” utbrast Fia. Alla tittade på dem och hon tittade upp.
”Va vad?” Fia skrattade.
”Det är inte sant!” Nadina såg mest ut som ett frågetecken. Hon pekade på sin kompis.
”Det är något fel på dig.” Fia fnös.
”Kom du på det nu eller.” Vilket gjorde att hälften av klassen himlade med ögonen, den andra hälften skrattade med dem och jag rynkade bara på pannan. Tjejer alltså. De har alltid något i görningen. Jag såg Hawks blick, hans fundersamma blick mot tjejerna och kände igen den direkt. Ny vadslagning. Jag suckade.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | baraduvet - 12 nov 12 - 02:54 | | Maila nästa! | ccaseyh - 12 nov 12 - 01:44- Betyg:  | mejla nästa, tack c:
Och som Johannaljug sa, var gärna tydligare med vem det är som säger vad :)
Annars var det en jättebra del! | | johannaljung - 11 nov 12 - 11:50- Betyg: | Jättebra!! Maila nästa:)
Men var gärna ännu tydligare ibland med vem det är som säger vad! | | emki - 11 nov 12 - 03:02- Betyg: | | Super!!!!!! | | Notchii - 11 nov 12 - 02:47- Betyg: | | Mejla nästa :D |
|
|
|
