What makes you different - del 13 |
- Väldigt kort del här ja, jag vet, men bättre än ingenting, eller hur? ;)
DEL 13
- Feel it turning your heart into stone, feel it piercing your courageous soul
Victor
”Nej, men dåså.” sa jag. ”Om du ursäktar...” Jag trängde mig förbi henne så fort jag kunde innan mina ögon skulle avslöja hur jag egentligen kände.
När jag hade sett henne med Albin där ute i köket kändes det precis som när jag hade sett de två ihop i hallen hemma hos Felix.. Alla känslor kom upp till ytan och trots att de inte direkt hade gjort något så hade ändå Albin arm om hennes höft varit tillräckligt för att jag skulle reagera. När hon sedan hade kollat på mig hade jag känt paniken komma – jag var tvungen att hitta något ställe där jag kunde vara på för mig själv ett tag, för att tränga undan alla känslor som vällde upp inom mig.
Men det hade ju inte gått så bra.
Jag hörde att hon ropade mitt namn men jag fortsatte framåt, var tvungen att komma iväg från henne - mina ögon skulle avslöja mig annars.
”Viiictor!” Amanda kom och slängde sig runt halsen på mig.
”Aj, ta det lite lugnt...” mumlade jag och pekade på mina revben.
Hon rätade genast på sig. ”Oj, förlåt! Hur är det egentligen?”
Jag såg i ögonvrån hur Stella närmade sig, så jag tog till den ända utväg jag kom på. ”Det skulle vara mycket bättre om du kysste mig.” sa jag och gav Amanda ett charmigt leende.
En halv sekund senare var Amandas särade läppar tryckta mot mina.
Jag spelade med så pass länge jag trodde var nödvändigt för att Stella skulle fatta vinken och gå därifrån. Efter någon minut eller så drog jag mig ifrån henne och sa: ”Nu känns det bättre.” Jag gav henne ett snabbt leende innan jag började gå därifrån. Jag visste att hon skulle hänga efter mig hela kvällen nu vilket på ett sätt skulle bli jobbigt, men samtidigt var det kanske bra ifall jag var tvungen att ta till någon liknande metod igen.
Jag började leta efter Oliver och hittade honom lite längre bort i rummet.
”Hur gick det?” frågade han. Jag kollade oförstående på honom. ”Med Stella. Jag såg att ni gick in på toaletten ihop.” Han log ett uppmuntrande leende mot mig och jag förstod att han trodde att jag hade dragit med henne dit för att snacka.
Han visste ju inte om smset som jag hade skickat.
”Det gick ingenting.” sa jag och vände bort blicken.
”Va?”
”Det är inte ens någonting, okej? Det var det jag sa till henne.”
Oliver stirrade på mig. ”Du skämtar, va?”
”Ser det ut som att jag skämtar?” fräste jag.
Oliver skakade på huvudet. ”Du är helt jävla dum i huvudet ibland, vet du det?” sa han innan han började gå i riktning mot köket.
Jag kände hur ilskan började välla upp inom mig igen. Oliver hade ingen som helst jävla rätt till att kalla mig dum i huvudet och det skulle han minsann få höra.
Jag grep tag i hans axel och tvingade honom att vända sig om. Rörelsen blev så hastig att han spillde ut större delen av sitt innehåll i glaset och det drog till i sidan på mig av smärta men jag brydde mig inte.
”Vad fan säger du?” fräste jag.
Oliver kollade lugnt på mig. ”Att du är dum i huvudet.” svarade han. Jag bet ihop och tvingade mig själv att inte slå till honom. ”Vilket jag tycker att du är i nuläget.”
”Oliver...” sa jag med ett varnande tonfall.
Oliver tog ett steg närmre mig och slog ut med armarna. ”Vad ska du göra? Slå mig? Knappast.” Jag skakade långsamt på huvudet i ren ilska, försökte behärska mig.
Han tog ytterligare ett steg närmre mig. Nu stod han så pass nära att våra kroppar nästan snuddade vid varandra och endast han och jag kunde höra vad han sa till mig. Han la huvudet på sned och kollade mig i ögonen. ”Jag tycker att du är dum i huvudet för att du väljer bort det enda bra i ditt liv just nu bara för ett jävla rykte, för en jävla roll som du ändå kommer bli av med så fort skolan är över.” sa han lågt. Jag vände bort blicken, visste att han egentligen hade rätt men jag ville inte erkänna det. ”Jag tycker att du är för jävla dum som gör det valet, men det är ditt val och jag hoppas bara att du inser vad det är du håller på med innan det är för sent.” Då han sa det sista nickade han mot något bakom mig. Jag vände mig om och fick syn på Stella som stod lutad mot väggen, Albin stod framför henne med ena handen på väggen ungefär så som han hade gjort på den där festen häromveckan bara det att nu såg hon ut att trivas med det.
När jag vände blicken mot Oliver igen gav han mig ett menande ögonkast innan han försvann därifrån.
Själv stod jag kvar utan att veta vad jag skulle göra.
- The riot inside keeps trying to visit me, no matter how we try, it is too much history
Stella
Att se Victor med Amanda gjorde ont. Först trodde jag att jag såg fel, men efter ett tag insåg jag att han verkligen stod där och kysste någon annan. Han hade inte menat någonting av det han sagt till mig eller gjort under dem senaste veckorna, allt hade bara varit ett spel för att försöka få mig att falla för honom och nu när han hade lyckats var han inte intresserad längre. Nu kastade han bort mig, precis så som han hade gjort med alla andra tjejer innan och den som jag var mest arg på var mig själv, för jag hade lovat mig själv att inte bli en av dem tjejerna redan från första början men hur hade det gått med det? Jo, jag var en av dem.
Jag vände på klacken och gick ut i köket igen för att hitta Albin, men han var inte där. Jag frågade de andra om de hade sett honom och de nickade i riktning mot vardagsrummet så jag gick dit igen. Jag fick syn på honom i närheten av toaletten där jag och Victor nyss hade befunnit oss. Jag svepte det jag hade kvar av vodka/läskblandningen och gick fram till honom.
”Hej.” sa jag.
Han gav mig en hastig blick och höjde huvudet lite lätt.
Jag lutade mig mot väggen och vände blicken mot honom. ”Vad är det?” frågade jag.
”Har Victor fått vad han ville nu eller?” frågade han. Han undvek min blick.
Jag höjde förvånat på ögonbrynen. ”Ursäkta?”
”Jag såg när ni gick in på toaletten ihop.” Det gick inte att ta miste på besvikelsen i hans röst.
Jag la en hand på hans underarm och sökte efter hans blick. ”Det hände ingenting, okej? Jag ville bara snacka med honom och tala om vilken jävla idiot han är.”
Albin kollade upp. ”Är det säkert?” frågade han skeptiskt.
”Ja.” Jag flyttade mig lite närmre honom. ”Han är en idiot.”
Albin log snett mot mig och placerade en hand på väggen precis bredvid mitt huvud. ”Det vet jag väl.”
Jag log tillbaka. Försiktigt la han en hårslinga tillrätta bakom örat på mig, precis så som han hade gjort kvällen innan. Jag kände mig iakttagen, visste att det var Victors iskalla ögon som stirrade på mig.
Långsamt placerade jag mina händer i Albins nacke och förde hans ansikte mot mitt.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | chulia - 19 nov 12 - 22:02- Betyg:  | | Men neeej jag glömde bort att det här var sista delen hittills.. åååh du kan ju inte sluta sådär ju. Jag har ju redan sagt att Albin är skit. Mer Victor till folket. Och åh vad bra du är och åh vad glad jag är att jag hittade den här storyn! Så: skriv mer nu! | | Atrociouschild - 11 nov 12 - 21:15- Betyg: | | Åhh nu blir de spännande! Maila nästa | | LindaAmandaa - 10 nov 12 - 16:41 | | åhhh jag älskar det! Fortsätt :) | | mizzkitty - 10 nov 12 - 15:20- Betyg: | Riktigt bra del, tycker det är synd att Victor & Stella
inte kan lösa konflikten som är mellan dom. Fortsätt :D. | | johannaljung - 10 nov 12 - 01:48- Betyg: | | moremoremore! | | ellan_7 - 9 nov 12 - 21:24 | | Wiho! |
|
|
|
