Tonårsförälskad och helt jävla körd [6] |
Hallå där! Hoppas att allt är bra med er! Ber än en gång ursäkt om att det tar lite tid mellan delarna... tyvärr blir det lätt så när inte allt är färdigskrivet!
Tack för kommentarerna på förra delen, hoppas ni gillar den här! :)
Kapitel 6 – Festen
Basen från den höga musiken får mitt hjärta att slå lite hårdare redan när vi är en bit från huset – som ligger i utkanten av ett stort villakvarter och ser ut att vara minst tre våningar högt. Så fort vi kommer närmre inser jag hur mycket folk som står utanför, och först ser det ut som om det är kö för att komma in, men så märker jag att det bara är folk som är ute och röker. Redan står det några här och var som har hittat någon att limma på under natten, och jag grimaserar ogillande när vi tränger oss in genom dörren, förbi ett tätt omslingrat par. Jag tar inte av mig mina vita converse, som inte är så vita längre, utan behåller dem på eftersom ingen annan tagit av sig skorna. Lättare att ta sig in och ut som man behagar då. Eftersom jag inte har på mig någon jacka behöver jag inte hänga av någon sådan heller, så jag väntar medan Sebastian drar av sin collegetröja, lägger den i en hög med kläder och sedan tar Stinas hand.
”Måste gå och säga hej till Emil, kom så kan jag presentera er” säger han och riktar blicken mot mig när han pratar, och jag rycker på axlarna som svar och följer efter dem när de trycker sig igenom folkmassan.
Herregud det måste vara hundratals människor här.
”Emil!” ropar Sebastian när vi kommer in i något som bara kan vara ett gigantiskt kök. Gigantiskt. Gigantiskt.
Hänfört ser jag mig omkring och konstaterar att det finns något som liknar en bardisk längre bort, en välplanerad rad med köksö och stolar, och självklart kyl, frys, skåp och luckor överallt och väldigt mycket plats att både röra sig på när man lagar mat. Någon skulle kunna ha ett matlagningsprogram här inne utan att det skulle bli trångt.
”Seb” hör jag någon säga, kanske inte allt för entusiastiskt, men ändå vänskapligt.
”Tjaa!” säger Sebastian, eller Seb som Emil hade kallat honom, och jag vänder mig mot dem för att bli presenterad.
Förvånat landar min blick på en väldigt lång kille som jag känner igen. De mörka dreadsen är uppsatta i en boll på huvudet vilket får honom att se om möjligt ännu längre ut, och han skakar grabbigt hand med Sebastian. Snabbt räknar jag ut hur Sebastian känner den här trean; de har spelat i skolans fotbollslag tillsammans. Det är Emil som var målvakt idag på uttagningen. Han ser ner på Stina som ser ofattbart liten ut i hans närhet, och som dessutom inte ger honom speciellt mycket uppmärksamhet.
”Emil” säger han och sträcker fram handen mot henne. Stina vänder plötsligt blicken mot honom och ler ett av sina filmstjärneleenden.
”Stina” säger hon och hennes välvårdade fingrar försvinner i Emils grepp.
”Min flickvän” säger Sebastian när de slutat skaka händer och lägger en arm runt hennes midja för att få henne närmre sig. Som om han skyddar henne. Är han rädd för att Emil är ett hot mot deras relation? Knappast, konstaterar jag när jag lägger märke till hans ointresserade blick. Han sträcker fram handen mot mig istället, och ser ner i mina ögon.
”Emil” upprepar han, och jag tar tag i hans hand. Ett fast grepp möter mitt lite tafatta, och hans hud är varm mot min. Vi hinner släppa taget om varandras händer innan jag hittar orden igen.
”Emelie” säger jag, och Stina skrattar plötsligt högt.
”Alltså era namn är ju nästan likadana!” utbrister hon, och de omkring oss börjar skratta roat åt detta faktum. Jag och Emil skrattar inte, men till skillnad från mig så tittar han inte generat ut genom närmsta fönster.
Efter presentationen följer ännu fler presentationer; Emils vänner, några av Sebastians kompisar höjer på händerna, och det enda namn jag lyckas komma ihåg är Hampus – som dessutom försvinner efter tio minuter.
”Tja, var det du som var Emily?” frågar någon bredvid mig, och jag vänder mig förvånat om och möter ett par blågröna ögon.
”Hmm… Emelie” rättar jag honom utan att le.
”Du är…?” frågar jag utan att försöka låta artig.
”Vincent, kompis till en av Emils kompisar” säger han och vi skakar hand. Hans svala fingrar får mig att undra om han nyss varit ute.
”Hur känner du Emil?” frågar han intresserat och lutar sig mot väggen.
”Det gör jag inte” svarar jag snabbt, och han skrattar roat.
”Nä det gör väl inte ens en tredjedel här, det är sjukt mycket folk” säger han och jag nickar medhållande innan jag tar en djup klunk av vinet i mitt glas. Det sista vinet jag har. En stöt av ilska och avundsjuka far genom min kropp när jag tänker på Stina. Hon och Sebastian övergav mg snabbt bland alla grabbar, och som en borttappad valp försökte jag hitta dem i över en timme. Nu är klockan halv tolv, och jag har inte sett en skymt av dem än. Jag visste att jag inte skulle ha kul på den här festen. Allt var skit.
”Inte så pratglad va?” frågar Vincent, och jag ger honom en hastig blick.
”Oj, någon som har vaknat på fel sida? Kom, vi fixar något att dricka” säger han och rätar på sig samtidigt som han sträcker fram handen mot mig igen. Först tänker jag neka, men så kommer Stina upp i mitt huvud igen och jag har ingen lust att göra något annat än att dricka bort tanken på henne. Om så bara för ikväll.
”Visst” säger jag därför och tar hans hand. Han ger mig ett brett leende, och styr sedan vägen mot köket igen.
”Har du shottat förut?” frågar han och drar fram en genomskinlig flaska med någon grumlig vätska i. Jag skakar på huvudet. Han skrattar och säger att jag definitivt borde göra det då. Han tar fram två shotglas – vem har sådant hemma egentligen? – och häller upp dricka nästan upp till kanten.
”Okej, du vill svälja allt så fort som möjligt, annars kommer det att bränna som fan i halsen” säger han, och jag tar upp det lilla glaset. Det kan väl inte vara så svårt?
”Redo? Ett, två, tre!”
På Vincents signal trycker jag glaset mot läpparna, böjer huvudet bakåt och känner hur vätskan rinner ner i min mun. Det smakar skit, och jag försöker svälja det i en klunk utan att lyckas. Istället blir det fyra klunkar, och direkt känner jag hur det bränner och svider i halsen.
”Helvete!” kvider jag, ställer ner glaset igen och sjunker ner på en stol. Vincent sätter sig bredvid, och häller upp på nytt.
”Träning ger färdighet” säger han och ger mig mitt glas igen. Jag ser tveksamt på honom, men så släpper hämningarna långsamt och jag nickar. Någonstans vet jag att det är en dålig idé att dricka av en främlings blandning, men något får mig ändå att lita på att den här grabben inte försöker droga mig. Efter att vi har skålat med varandra häller jag ner drickan i mig och lyckas den här gången svälja allt i två klunkar. Det bränner och svider fortfarande, men inte lika farligt den här gången. Vi snackar lite, om hur festen är och något mer om vilken skola jag går i, och jag lägger märke till att han är ganska snygg faktiskt. Inte modellsnygg, men definitivt en sexa på skalan.
”Okej, okej! Min tur att fråga” sluddrar jag fram, och pekar på honom. Vi har kört en frågelek de senaste tio minuterna. Eller var det senaste timmen? Jag har tappat kollen.
”Hur…” börjar jag, men för inte riktigt ordning på bokstäverna och måste ta ett djupt andetag innan jag fortsätter, ”hur gammal är du?”
”Tjugo” svarar han och ler mot mig. Jag spärrar förvånat upp ögonen, men ler sedan bara och skrattar.
”Vad skrattar du för?” frågar han bekymrat – jag ser att han också är full. Inte lika full som jag, men åtminstone onykter.
”Jag vet inte” svarar jag ärligt, och skrattar lite till.
”Kvinnor… nåväl, min tur att fråga!” säger han, och fixerar mig med blicken.
Vi har hamnat ganska nära varandra, våra ben snuddar ständigt och jämt vid den andres, och utan att jag egentligen märkt det har vår kroppskontakt rent allmänt – händer på armar och dra undan den andres flyende hårslingor – ökad den senaste tiden.
”Är du oskuld?” frågar han, och jag skakar på huvudet.
”Näpp!” svarar jag och ser att han ler lite mot mig. Det är sant, jag är inte oskuld. När jag var femton, för två år sedan, hade jag något man kan kalla en pojkvän. Vi var tillsammans i tre månader och låg två gånger. Det var ett år innan jag insåg att jag var bisexuell och förälskad i min bästa vän, men jag har inte legat med någon mer.
”Hur många har du legat med?” frågar jag, och Vincent tänker efter.
”Öhm…” mumlar han medan han tänker efter.
”Typ… tio, kanske” säger han, men jag lägger knappt märke till svaret. Är alldeles för dragen. Vincent däremot, ger mig en förvånansvärt nykter blick inför nästa fråga.
”Skulle du kunna kyssa mig?” frågar han, och jag väntar i några sekunder innan jag svarar.
”Japp” svarar jag till slut, och bryr mig inte mer om det.
”Ska vi dansa?” frågar jag, och han nickar innan han reser sig upp.
”Om du tror du kan stå upp” flinar han och räcker mig sin hand.
Varma, fuktiga läppar mot min hals. Är för full för att bry mig om det är rätt eller fel. Har totalt glömt bort Stina. Händer på min midja som drar mig närmre. Mjukt, blont hår och de där läpparna igen. Nu. Först nu kysser vi varandra på riktigt. Fumliga händer och ivriga tungor. Vi har helt glömt bort att dansa till musiken och puttas fram och tillbaka av irriterande personer som tycker att vi tar upp för mycket plats.
”Ska vi… gå någon… annanstans?” frågar Vincent och jag nickar. Vill verkligen gå någon annanstans med honom. Bort från alla svettiga och äckliga människor.
Det snurrar lite i mitt huvud medan Vincent leder mig bort från de andra i det rum som ikväll agerar dansgolv. Upp för en trappa, mycket mindre folk. Några som väntar på att få gå på toa och några andra som bara hänger och hånglar. Vilket jag och Vincent återgår till när vi väl kan andas igen. Hans händer är lite överallt utanpå mina kläder, och jag har mina händer lite överallt utanpå hans kläder. Han känns bra under mina händer. Inte perfekt, men bra. Innan jag vet ordet av är han borta från mina läppar, men innan jag hinner reagera leder han mig bortåt igen. En dörr stängs om oss, och vi fumlar i dunkelt ljus. Hans svala händer – som för övrigt alltid är svala, inte bara när han har varit ute – smyger in under min tröja och han trycker mig mot honom. Snart trycker han mig mot en vägg, kysser min hals och får mig att andas djupare. Fan vad skönt.
”Du är så jävla het” säger han med grumlig röst, och där knäpper det till för mig. Jag ser in i hans ögon, känner hans kroppsvärme och hur det börjar bli varmt i min egen kropp. Utan förvarning tar jag tag i hans skjorta och drar den uppåt. Han är snabbt med på noterna, hjälper mig att få av den och drar sedan av mig min tröja. Jag är definitivt tillräckligt full för att inte känna mig generad över min inte så vältränade kropp, och faktumet att mina ben faktiskt är lite stubbiga. Han tar tag om min midja, byter plats med mig och tvingar mig sedan att backa tills vi faller ner i en mjuk säng. Min bh knäpps upp med en förvånansvärd hastighet, men det bryr jag mig inte om. Mina fingrar söker sig snabbt till hans gylf och han knäpper upp mina byxor strax därefter. Här får vi dra av våra egna byxor, för mina är så tighta att jag inte är säker på vad som skulle hända ifall någon annan tog av dem. Vi andas tungt där vi rullar runt i bara underkläder, men snart är de också borta. Vincent är definitivt nykter nog för att få hela kroppen att fungera, men för mig är allt regnbågar och enhörningar, så det hade nog inte gjort något ändå. Efter några minuters suckande och upphetsning är det dags. Och det är bra.
Inte perfekt, men bra.
”Emelie?”
Jag rycker till och känner att någon är bredvid mig. Däremot är det inte denna någon som frågar efter mig. Det var en tjejröst, och jag vet definitivt att det inte är en tjej jag var med nyss.
”Hallå, Emelie? Är det du där inne?”
Shit, Stina!
”Eeeh… ja” säger jag lite osäkert och inser att både jag och Vincent är nakna. Vincent ligger fortfarande kvar och förvisso på mage, men jag tänker inte ta några risker utan drar täcket över oss båda och sätter mig upp medan jag skyler mig.
”Där är du ju! Äntligen! Alltså, vi måste dra nu. Klockan är typ fem” säger hon, och jag känner en ilsken huvudvärk smyga sig på.
”Ge mig två sekunder, kommer” säger jag, och känner fortfarande hur allt snurrar när Stina stänger dörren efter sig. Jag är definitivt fortfarande full. Kul.
”Hörru, Vincent, vakna” säger jag lite sluddrigt och knuffar till honom lite.
”Gomorrn” mumlar han och ler mot mig, men jag skakar på huvudet.
”Tidig morgon i så fall, klockan är typ fem” säger jag, och när jag gör en ansats att resa mig upp tar han tag i min handled, snurrar runt på rygg och drar in mig ovanför honom.
”Ska du gå?” frågar han, och jag nickar.
”Mhm…” mumlar jag lite distraherat när han börjar kyssa min hals.
”Snälla, gå inte” viskar han med läpparna mot mitt öra, och jag suckar lågt.
”Jag måste” mumlar jag frånvarande och föga övertygande.
”Är du säker?” frågar han och låter sin ena hand leta sig ner för min mage.
”Mhm…” suckar jag, men om det är ett svar på hans fråga eller resultat av vad han gör är svårt att avgöra.
”Ge mig några minuter till med dig bara” ber han lågt.
”Okej” viskar jag lågt och ger efter. Om jag varit nykter hade det här aldrig fallit mig in, Stina väntade ju! Men jag hade redan glömt bort henne, och att jag var tvungen att gå. Just nu var det enda som betydde något kroppen under mina fingrar, och så snart Vincent bytt plats med mig blev allt bra igen.
”Herregud Emelie. Det där var inte lite olikt dig!” utbrister Stina när vi kommer hem till henne.
”Nää…” säger jag bara tyst.
Vi har inte pratat på hela vägen hem, men hon hörde uppenbarligen vad som hänt inne i rummet och kunde lägga ihop ett och ett. Illamåendet håller på att ta över efter den skumpiga bussturen, men jag koncentrerar mig på att hålla det inne.
”Han såg ju inte dum ut heller, fick du hans nummer?” frågar hon, och jag skakar på huvudet.
”Fick han ditt?” frågar hon medan vi byter om till pyjamas och kryper ned i den 160 centimeter breda sängen.
”Japp” säger jag lågt, och sen blir det tyst när båda somnar, utmattade från nattens händelser.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | EmmaGlimne - 1 feb 13 - 00:00- Betyg:  | | Whooop, whoooop! Där fick hon allt till det! ;D Herre.. Knasiga saker händer på fyllan xD | | johannaljung - 13 nov 12 - 10:52- Betyg: | | superbra!! maila gärna nästa :) | | Eldflugan - 12 nov 12 - 18:51 | | Jättebra, maila nästa! | | baraduvet - 11 nov 12 - 03:45 | | Åh, grym! Maila nästa (snart!) | | Notchii - 11 nov 12 - 03:00- Betyg: | | awesome :P mejla nästa :D | | mizzkitty - 7 nov 12 - 22:35- Betyg: | | Verkligen en bra del, fortsätt gärna |
|
|
|
