Minnen |
Alla minnen är så gamla men ändå så nya.
Sjön, så stilla och lugn. Vi satt där på bryggan i timmar.
Badade fötterna, kröp närmare, värmde varandra när nattens
timmar kom krypande.
Ängen, med det höga gräset. Vi bara existerade. Rygg mot
rygg, skrattandes, drömde oss bort medan vi räknade alla
tusentals stjärnor.
Bergen, med de milslånga utsikterna. Vi vandrade i evigheter.
Klättrade, solade, fotograferade varje ögonblick.
Vi gjorde allt för att ha något att minnas. Något fint. Som
vi skulle kunna se tillbaka på sen.
Nu är det sen. Den dagen har kommit. Nu kan vi minnas allt
det fina, precis som vi tänkt.
|
| Kommentarer | | Vilsna_flikkan - 29 okt 12 - 00:38 | | Underbart. | | martobicat - 28 okt 12 - 22:56 | | fint! |
|
|
|
