Olivias liv, på sanningens vis. kap 1. |
Okej, hela mitt liv är en lögn… skulle jag vilja säga.
Men tyvärr så är det väl bara det där om att hela mitt liv är en lögn, som verkligen är en lögn. Ähh! det där vart krångligt. Men om jag säger så här, mitt liv är sant. Allt jag kommer att skriva i den här förbannade boken kommer att vara sant, för att annars vore det ingen mening med att skriva den. Och om någon som känner mig skulle råka få tag på den… usch jag vågar inte tänka tanken.
Nej, den här boken ska jag skriva för min egen skull. Jag ska skriva allt, bara skriva ut var enda liten tanke, var enda lite känsla. Alla hemligheter jag håller inne med måste ut! Annars kommer jag att gå sönder. Och medan jag skriver den, ska den hållas gömd! Och när den är klar… då ska den begravas… för alltid.
Sen att dom hemliga tankarna kommer att gå ut genom mina fingrar och hamna på ett papper. Ett papper som knappast lär hjälpa mig. Speciellt inte när pappret och tankarna ska begravas, men då har jag i alla fall delat mina tankar med någon annan än mig själv.
På hela bokens framsida lyser något osynligt. Det är en text som blivit inristad. Samma text som dyker upp på alla framsidor av böcker som någon börjat skriva i om sina innersta känslor och djupaste hemligheter. Det står, Ett rop på hjälp! Men eftersom texten är osynlig så är det inte många som kan tyda den. Men vissa känner obehagliga vibbar från sådana här böcker. Det är sådana böcker som vi kallar för ”dagböcker.”
28/6 2006
Det här är början på dig kära dagbok men förmodligen slutet på mig. För tänk om någon skulle komma på tanken att läsa VAD SOM STÅR HÄR I! Då skulle jag nog bli tvungen att gå en för tidig död till mötes. Eller så skickar jag helt enkelt personen som läste dig till månen, fast det vore nog både lättare och bättre att bara ta död på personen i fråga. Dels för att det nog skulle bli ganska dyrt att låta någon bygga ett rymdskepp och dels för att personen faktiskt skulle kunna komma tillbaka och berätta vad den läst, nej det får inte hända. Jag hyr nog in en mördare i alla fall.
Aja nog om vad som skulle kunna hända den person som ”råkar” läsa denna bok.
Jag kommer att skriva en presentation om mig till dig (oss papper och penna i mellan.) Men först så ska jag prata med den finaste personen som finns, han loggade nämligen nys in på MSN. Gud vad mitt hjärta skenar, kan ingen hälla lite sirap runt det så att det inte flyger ut?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Oliwia - 28 jul 06 - 00:52- Betyg:  | | Bra!! Jag heter Olivia fats med W :) | | BlueStar - 28 jul 06 - 00:39 | | den var underbar! kommer det en fortsättning? |
|
|
|
