ssssss |
Sluta då. Sluta vara så jävla obrydd. Mitt hjärta bankar väl lika jävla hårt som ditt, om inte värre. Vi har varit där någonstans, nu kan jag inte vandra vidare. Inte utan att tänka klart, inte utan att vara den jag är. Men du, då? Vem fan är du, då? Du bara är. Du är bara S och jag kan fan inte förstå. Jag vet inte ens om jag vill, fastän jag säger så.
Du är så fånigt tom, hur ska jag kunna fylla dig? Ditt hål är något alldeles extraordinärt, visst kan man inte älska någon frisk? Och du är nog inte ens sjuk, men inte jag heller, inte på papper men inombords, i hålet i min själ, där är jag sjuk sjukare sjukast. Men bara ibland. Ibland är jag bara tom och ibland är jag bara glad.
|
|
|
|