kanske redan imorgon. |
åren går skitfort och det skrämmer livet ur mig
de bara
flyter förbi och kanske var det bara igår
som jag satt i min farmors gungstol med
min kusin i knät
jag försöker komma ihåg vad jag heter
det är så lätt att glömma med tiden men
så mycket finns etsat fast
i mina handleder
i bleknade ränder
jag släppte in jag släppte ut
lät tiden gå förbi mig
sprang förbi mig
jag bara stod still nej
flöt med
och nu står jag här
tio år senare och jag tog mig ju faktiskt hit
hit och lite längre
nu är jag snart tio år äldre
|
|
|
|