vitterhet |
hundrafemtio
mil i timmen
i en uppförsbacke
mellan en lunch och en lektion
om livets små sorger
hundrafemtio
år gammal och jag
har inte lärt mig någonting
om att leva nuförtiden
för livet, det är svårt
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | SoRandom - 6 jul 12 - 01:08- Betyg: | Vissa uttryck är bra! När jag läser dikten, känns den hackig, kanske pågrund av radbrytningarna som jag ärligt, älskar.
Och detta var bara så utmärkt
"hundrafemtio
år gammal och jag
har inte lärt mig någonting"
den överraskar, när man tror att själva formuleringen är klar så fortsätter den på nästa rad.
Det skapar en vilja att läsa mer.
Applåder. |
|
|
|