Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Änglavingar

De hade legat där så länge hon kunde minnas, varje dag på samma plats. Det såg inte ut som att någon hade rört vid dem överhuvudtaget utan bara lagt dem där och sedan låtit de vara.
Utan att bry sig om vad som hände med dem. Som om ingen hade älskat dem eller vetat hur man varit rädd om dem.
De små änglavingarna hade legat på samma bänk ända sedan hon hade börjat i skolan.
Och varje gång hon hade passerat dem hade samma frågor kommit upp i hennes huvud,
”Varför?
Vem hade lagt dem där?”
Hon kom aldrig fram till något svar.

Det var inte så att vingarna var i hennes tankar dygnet runt. Utan de kom mest när hon gick förbi bänken där de låg. Fast ändå någonstans i bakhuvudet fanns alltid tanken på vingarna.
Några få gånger hade hon stannat och tittat på dem och nästan rört vid dem. Men något i henne hade alltid hindrat henne från att ta det där sista steget. Precis då hon skulle röra vid dem hade hon dragit tillbaka handen. Det kändes fel att ta på dem, det kändes nästan som något heligt.

Hon trodde inte att någon hade lagt dem där för att man skulle känna på vingarna. De måste ha blivit lagda där av en annan speciell anledning. Men av vilken visste hon inte ännu. Hon önskade nästan att någon skulle ta dem så att de inte låg där nästa gång hon gick förbi. Men det verkade som att ingen ville kännas vid dem.
På ett sätt kändes det sorgligt att ingen ville ha dem, at ingen ville känna vid dem eller ens röra vid dem.

Hon hade lagt märke till en sak, det samlades inget damm på dem och det var ju lite märkligt. Det samlades alltid damm på saker som bara fick ligga. Men vingarna förblev rena och hela. Någon måste ha lagt ner mycket tid på dem, för att få dem så fina. Någon måste ha älskat dem, vingarna som bara låg där på bänken, dag efter dag.

Men nu är änglavingarna brutna och flickan kan inte laga dem igen.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Sockerina - 4 jul 12 - 15:05
tack :D
Mp3 - 3 jul 12 - 11:21
Ojojoj! som jag tycker om den här!

Den sista meningen knöt ihop det hela på ett underbart sätt och jag gillar dina formuleringar. Bra skrivet!
Sockerina - 30 jun 12 - 20:28
det är symboliskt menat
mysteria - 30 jun 12 - 19:42
varför blev de brutna?? :O

Skriven av
Sockerina
30 jun 12 - 18:01
(Har blivit läst 93 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord