Att bli förälskad i fel person del 26 ~Du ser~ |
En lite intim del ... Inte så detaljerad
--
Så varma hans händer var, men ändå verkade han en aning tveksam. Ingen magnetism, eller jo den var ju där men den påverkade mig inte. Inte just nu. Jag hamnade på ryggen och han kom över mig, men han knöt ena näven och blundade.
”Jag kan inte kontrollera det, demonen.” Jag satte min hand på hans arm, den han knöt näven med.
”Alla har en svaghet, din är kontrollen. Du kan inte kontroller demonen. Man ska lära sig att använda sin svaghet till fördel.” Han öppnade ögonen och log ner mot mig.
”Jag vet, jag har hört det några gånger.” Han kysste mig på pannan. Jag tog hans tröja och drog ner honom. Han skrattade och kysste mig på munnen, log lite. Jag släppte inte hans tröja utan försökte hålla honom närmare mig. Men jag började tänka på alla som befann sig i huset och släppte tröjan, avbröt kyssen och försökte ta mig loss. Men han skrattade bara och satte en hand på varsin sida om mitt huvud. ”Din svaghet är att du tänker för mycket.” Jag himlade med ögonen men han tillät mig inte att resa mig. Vilket jag försökte med, jag vände mig för att ta mig ner. Problemet var att det var en dum idé, med tanke på att han kom åt min hals. Han andades in och log, knappt rörde han vid min hals. Bara hans andedräkt. Jag rös. Den svaga retsamma beröringen. Min styrka försvann ganska fort, eller rättare sagt så ville jag inte resa mig längre. Men den retsamma beröringen blev inte svag längre. Han kysste mig på halsen och båda mina händer tog tag i täcket. Den beröringen jag länge ville uppleva. Jag kände att han log. Jag blundade. Han gick längre ner och min andning blev tyngre, men med hjälp av täcket lyckades jag hålla ljuden i schack. Vilket han listade ut, tror jag. Han drog ena handen utmed min arm och lossade mitt grepp om täcket, vilket jag inte var så pigg på. Men han kunde utan problem få loss min hand. Men han släppte den aldrig så det blev hans hand jag kramade om istället. Snabbt blev vi båda varma i kläderna och han släppte tills sist min hand. Han händer vandrade in under min tröja och hela kroppen reagerade av beröringen. Snart försvann all retsamhet och allt blev mera … ja … ni fattar. Tät därefter drog han av den och slängde iväg den, både hans händer och hans mun var över min kropp. Mina händer hamnade under hans tröja, mötte hans varma hud. Berusad av beröringen från honom och av honom.
Hans tröja försvann också. Vi var tät tillsammans då jag började tänka igen … vilket inte var så bra. Tankar som att detta var första gången jag upplevde beröringar som dessa. Första gången … ja ni vet … jag kommer … ja precis. Jag började svalna på grund av att jag började tänka. Clayton märkte min förändring och gav mig en frågande blick. Jag skakade på huvudet, började dra mig ur hans grepp.
”jag kommer inte tvinga dig”, sade han och backade. Ännu en gång skakade jag på huvudet, väntade på min andning.
”Jag vill men ja du vet, jag tänker för mycket.” Han skrattade, även han började svalna. ”Snälla få mig sluta tänka”, sade jag och han tittade chockat på mig. Men jag kände magnetismen då han fick bort mina tankar, men den skillnaden jag inte tänkte på var att jag inte fick huvudvärk. Jag drog ner honom mot mig och han behövde bara beröra min hals för att värmen skulle spridas genom hela kroppen. Men hans retsamhet var borta och ingen utdrag på tiden längre. Byxorna försvann. Mitt ben hamnade på hans höft. Första gången, så jag tänker stänga dörrarna för er.
Jag vaknade med ett ryck. De lugna andetagen bakom mig fick mig att le. Hans hand hamnade på min midja och han kom närmare.
”Du verkar glad”, sade han och skrattade.
”Vad, skulle jag vara sur?” Jag lade mig på rygg. Han lekte med mitt hår.
”Nä men du brukar alltid fundera på allt …” Han skrattade åt min rodnad. ”Jaså generad?” Vilket gjorde mitt ansikte rödare. Han skrattade igen och pussade mig på kinden. ”Du är så söt.” Jag log lite. Men det var dags att komma tillbaka. Jag satte mig upp, reste mig och drog på mig kläderna.
”Nej du, kom tillbaka hit!” sade han och drog ner mig igen. Själv hade han bara byxorna på sig. Men jag skrattade, han rullade runt så han var över mig, kittlade mig. Jag vred mig under hans vikt, men kunde inte ta mig loss. Dörren öppnades, men han slutade inte kittla mig.
”Clay?” Den svaga rösten fick honom att sluta och han vände sig mot dörren, satte sig på sängen. Raija stod i dörröppningen … hon hamnade på golvet. Han reste sig. ”Jag mår bra, men vi behöver din hjälp. Eller rättare sagt, Cynthias.” Jag reste mig undertiden Clayton hjälpte henne upp. Hon var utmattad.
Aimo tittade bistert på Munken som bara log. Jag höll mig en stund i bakgrunden i det stora rummet. Gästrummet skulle jag gissa, med tanken på den glesa inredningen.
”Du ger mig inget val”, sade Aimo som satte sig ner, vinkade fram oss.
”Du har inte hjärtat att utföra något sådant brutalt”, hånade munken. Jag skrattade och visade mig.
”Nej, men det har jag.” Munken stirrade skräckslaget på mig och försökte desperat att ta sig loss.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sookisweetie - 10 jul 12 - 18:20- Betyg:  | | så bra!! :) | | Rica-san - 29 jun 12 - 00:59 | | Suveränt! | | FejkatLeende - 28 jun 12 - 12:21- Betyg: | Verkligen asbra. Tummarna upp!
Maila :) | | Eme_96 - 27 jun 12 - 22:03- Betyg: | Riktigt bra!! :D mejlaa!
Håller med Eldflugan ;) | | Eldflugan - 27 jun 12 - 19:24 | | Skitbra,det var på tiden. Du fattar vad jag menar... |
|
|
|
