Yta av sanning |
förlitade på mig en sanning
som egentligen inte existerade,
lyssnade på ord som du inte
ens uttalat med dina mjuka läppar,
Såg något som aldrig ens
spelats upp i min livs film.
Du sa något den kvällen,
har hört det hundra gånger innan,
du sa det speciellt.
På något vis lät det som om
det låg en yta sanningen på orden.
Förlåt för att jag öppnade mig,
det är ju då alla springer iväg.
Och det gjorde även du.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | tussanlover - 30 maj 12 - 22:37- Betyg:  | | Jättefin dikt! Du är duktig. | | FejkatLeende - 30 maj 12 - 22:18- Betyg: | | Hemskt, men grymt vacker! |
|
|
|
