Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Blodtörst. Kapitel 1 {Del 2}

- Jag får fem guldmynt varje månad till att spara för att gå i skolan en dag i veckan. Mina föräldrar har aldrig brytt sig särskilt mycket om mig. Det måste bero på att jag är adopterad. De såg mig som en slav från första dagen. Jag har alltid arbetat för dem hemma medans de ätit sig mätta på maten jag lagat Sir. Svarade Catire. Hon verkade ledsen. Han verkade tappa fattningen.

- Jag har vuxit upp med betjänter som gett mig mat på bordet. Pengar att handla för och tjejer som jagar efter mig.. Jag kan inte förstå att du varit tvungen att slava så för dina så kallade föräldrar. Han satte sig ner. Min mor skulle aldrig behandla mig så. Min far har inte varit hemma de senaste åren. Han har varit ute i krig, var ute på resor hela tiden, och när han var hemma så var han inte något särskilt bra far heller. Skrek åt mig och slog mig gjorde han. Men nu är han död, lönnmördad när han sov ute på krigsfälten. Sa han lågt. Han verkade ledsen över det. Catire försökte komma på något att få dem båda på andra tankar.

- Vad heter du då? Vad har du för syskon Sir? Frågade hon, och såg på medans han reste ansiktet i ett leende och svarade.

- Prins Nicolaus, men kalla mig Laus. Jag har ett tiotal syskon. Tre mindre och sju större. Sex systrar och fyra bröder. Svarade han och la till ”har inte du några syskon då?”. Sen såg han på hur hennes leende försvann i tomma intet.

- Jag har inga syskon. Inte vad jag vet i alla fall. Förresten börjar inte kröningen strax Sir? Sa hon.

- Jo. Bär min mantel. Sa han och reste sig upp. Han tog upp svärdet från bordet och lät det åka in i skidan vid hans midja. Sedan gick han mot dörren. Hon lyfte den svarta silkeslena manteln och de gick ur det runda rummet. Utanför stod en hel hop av människor, runt omkring på borden stod rostade vildsvin med bär och frukter omkring dem och på långa fat låg färskpotatis. Runt omkring på de fyra borden fanns en massa olika maträtter. Blickarna växlade mellan Catire och Prinsen och när han ställde sig framför tronen la Catire manteln försiktigt ner. Nocilaes kollade runt i rummet. Det var knäpptyst. Han ställde sig på knä när prästen kom och ställde sig framför honom. Hans mor drottningen ställde sig upp vid sidan om honom med en krona i handen. Prästen öppnade munnen.

- Å vår allsmäktige eviga Gud. Vi ber dig till dig lyssna på våra ödmjuka böner och ge kronan till denna din tjänare till rikets högste härskare, och olja honom med den Helige Andens benådade vatten varmed du har smort dessa påvar, kungar, profeter och martyrer som genom dig erövrade kungariken och skippade rättvisan, Amen. Folkmassan applåderade i kör. Sedan bad de en bön tillsammans de också.

- Gud. Ge oss en kung som skall styra över oss med rättvisa och lag. Ge oss en kung som är tapper. Ge oss en kung som kan utföra stora ting. Ge honom en bit av den helige anden. Amen. Förvånanade nog så bad människorna denna bönen i kör. Folkmassan applåderade och prästen fortsatte kröningen. Nicolaus blundade och kände hur prästen masserade in vatten i nacken, pannan och axlarna på honom. Han satte ett kors emot prinsens mun och Nicolaus pussade den lätt. Svor sin ed. Prästen gjorde ett kors över bröstet av korset och mumlade en bön med stängda ögon. Drottningen gav prästen kronan, och kronan sattes lugnt och stilla ner på dennes huvud. Nicolaus reste sig upp. Vände sig om och satte sig på tronen, varefter folkmassan jublade. Drottningen satte sig vid hans sida och såg nöjd ut.

Catire hade stått borta vid väggen och tittat på. Kung Nicolaus hade tilldelats en spira gjord i Odyllit och guld prydd i rubiner, smaragder, safirer och diamanter. Han hade ställt sig upp och hållt ett långt tal och avslutat såhär:

Jag ska göra de fattiga rika.
Jag ska göra alla jämnlika.
Jag ska göra sorg till lycka.
Jag ska den fattige smycka.

Jag lovar er att behandla er rätt.
Jag lovar de fattiga att kunna äta sig mätt.
Jag lovar gud att vinna krig så stora.
Jag lovar gud att inte förlora.

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Nightwalker - 1 jun 12 - 10:53
Bara för att jag är bra på att komma på namn. c;
Awesome,
Du får gärna mejla när nästa del kommer upp. ^^
sookisweetie - 30 maj 12 - 19:09- Betyg:
SÅ bra skrivet!!

Mejla när nästa del är uppe! :) :)

Skriven av
Edwin82Therese98
30 maj 12 - 05:02
(Har blivit läst 97 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord