Med dig möter jag dåtid, nutid och framtid. |
Solstrålarna lägger sig över
dina skuldror där du går och jag
går nästan sönder, det gör nästan
för ont att älska dig såhär mycket
Oklippt gräs och trädkronor som
blir vår horisont då sommarens
första dagar lägger sig tillrätta
kring våra vintermörka lockar
Jag går några steg bakom dig,
trampar ner samma stig som du,
alltid beredd, alltid redo,
att fånga upp dig om du faller
Du vänder dig om ibland och
ditt leende tävlar med solen
och jag tänker, tycker att du
måste vara hopp i kroppsstorlek
.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | SweetP97 - 26 maj 12 - 00:12- Betyg:  | | så jävla bra. | | FejkatLeende - 24 maj 12 - 23:08- Betyg: | | Grymt bra, som vanligt. Fortsätt så! | | Louisean - 24 maj 12 - 22:34- Betyg: | | Väldigt fin! :) |
|
|
|
