Maskrosbollspojken - jättejättejättekort novell |
Jag kände igen honom från trapphuset. Han har sånt där luddigt hår, det kändes som att jag visste vem han var, jag kände igen hans hår. Då förstod jag varifrån jag hade känt igen det! Ute på gatan står det maskrosor. När dom blir gamla blir dom alldeles luddiga. Det blir maskrosbollar. Det var honom jag såg i trapphuset. Maskrosbollspojken. Man vill alltid blåsa på maskrosbollar så att det flyger iväg små frön. När jag såg Maskrosbollspojken i trapphuset blev jag så rädd. Hans frisyr var som en maskrosboll. Jag var tvungen att hålla för munnen. Tänk om jag av misstag skulle blåsa på hans huvud, för att han hade en stor maskrosboll där? Då skulle han ju bli flintis.
"Håll i håret!" skrek jag efter honom, men han brydde sig inte och gick ut på gården med sin luddiga maskrosbollsfrisyr. Och jag kunde andas ut. Jag sprang in i min lägenhet och tog fram en stor blå yllemössa. Jag skrev en lapp;
"Bär denna på huvudet när jag är i närheten. Om du inte vill bli flintis alltså. Jag kan blåsa ut ditt hår som är fullt med små maskrosbollsfrön".
Jag la brevet och yllemössan i hans brevinkast. Han bor över mig.
Senare samma kväll kom Maskrosbollspojkens mamma hem till oss och pratade med mamma. Hon sa att jag hotat hennes son via brev. Men jag hade ju bara försökt vara snäll. Min mamma stängde ytterdörren rakt framför näsan på Maskrosbollspojkens mamma. Min mamma suckade och gav mig en örfil. Sen gick hon och la sig och jag höll för munnen. Så att jag inte skulle råka blåsa uppåt. För över mig, låg Maskrosbollspojken och försökte sova. Jag ville inte blåsa ut hans maskrosbollsfrön till hår.
|
| Kommentarer | | BaraLillaPella - 25 maj 12 - 15:36 | | Haha tack alla <3 | | Pungkrossarn - 24 maj 12 - 21:49 | Håller med nedanstående.
Låter som ett barns tankar.
Intressant novell.
Dock skulle du behöva dela upp stycken, börja på ny rad osv.
/J | | TH-Lower - 23 maj 12 - 11:41 | | Flummig, vacker och sorglig. Känns som ett barns perspektiv på något stt. GILLAR! |
|
|
|
