(och sen kom det...) PANG och sen! ja. |
Jag ser dig inte
men tar
ett
steg
i
taget
för att träffa dig
den statistiska sannolikheten för att vi skulle se nåt hos varandra, tänker vi bort
mattelärare och annat onödigt skit är inget att ha
det var som en sorts magi
och jag visste direkt vem du var;
den som skulle fylla
mellanrummen
som blivit kvar
mellan
mellanrummen
det kanske låter svårt, men det är det inte
lätt som luft
sen ett skrik, och som om ingenting har hänt ser vi skuggor nu igen
hör folks tankar
det var det
|
Kommentarer | TH-Lower - 16 maj 12 - 09:50 | Speciell, väldigt fin! |
|
|
|