Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

"Papporna"

Nu är känslan tillbaka, känslan att jag inte är värd något.
Känslan är en hämnd, hämnden mot er.
Ni ska kalla er för fäder. Ni förtjäner inte att kallas Far,
inte någon av er!
Jag är Glad att en är borta, nu är det bara den andre som ska bort.
Den andre kommer jag väl aldrig att bli av med.
Men jag måste för jag orkar inte ha det såhär längre, antingen åker du eller så åker jag.
Man kan inte ha det såhär; Ständig rädsla för att säga något som du tycker är fel för då blir det bara en massa jävla gnäll.
Du kan bara inte Acceptera att du faktist har FEL!
Den första "pappan" Har varit där men inte funnits där för mig, aldrig riktigt brytt sig.
Den andra "pappan" Har funnits där men nu finns han inte längre, jag känner att jag inte kan lita på honom längre.
Jag är bara så trött på honom, han går mig på nerverna.
Det är inte så kul att ständigt känna sig övervakad kan inte gå en centimeter utan att han frågar var jag har varit, kan inte prata med någon utan att han frågar något som; vem var det? eller vad pratade ni om då?
Jag orkar verkligen inte mer! Vill bara försvinna bort härifrån!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4)
angel_of_hell - 28 jun 06 - 02:03- Betyg:
jag förstår hur du känner
men jag tycker att du ska säga ifrån på skarpen
för så va min pappa men när jag sa ifrån
blev han sur å inte accepterade det
så nu bor jag hemma hos min mamma å har inte träffat honom på ca5 månader
men jag hoppas att det går bättre för dejj

Skriven av
Knickers
28 jun 06 - 00:56
(Har blivit läst 190 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord